Sagolika såpbubblor – Hedenljung Det är kallt just nu i nästan hela landet och trenden att prova blåsa såpbubblor är riktigt het just nu. Men många frågar sig: Hur gör jag då? Hur får jag bubblorna att hålla medan de fryser och att landa hela? Jag ska försöka ge er lite hjälp på traven. 7,5 dl vatten 2,25 dl diskmedel 0,75 dl sirap Rör ihop allt och låt stå i fyra timmar. Jag vet att det finns de som tagit vanlig köpesåpbubbleblanding och blandat i lite glycerin och fått det att fungera. När det gäller själva verktygen så går det att göra själv med ståltråd. Det mindre verktyget använder jag för att göra bubblor som klarar en landning i snön eller på en gren. Det är inte svårare än så.
The Physics Classroom Topics 1-D Kinematics The motion of objects in one-dimension are described using word, diagrams, numbers, graphs, and equations. Newton's Laws Newton's three laws of motion are explained and their application to the analysis of the motion of objects in one dimension is discussed. Vectors - Motion and Forces in Two Dimensions Vector principles and operations are introduced and combined with kinematic principles and Newton's laws to describe, explain and analyze the motion of objects in two dimensions. Momentum and Its Conservation The impulse-momentum change theorem and the law of conservation of momentum are introduced, explained and applied to the analysis of collisions of objects. Work, Energy, and Power Concepts of work, kinetic energy and potential energy are discussed; these concepts are combined with the work-energy theorem to provide a convenient means of analyzing an object or system of objects moving between an initial and final state. Circular Motion and Satellite Motion Thermal Physics Waves
Mitt Vatten Det färdigrenade vattnet pumpas tillbaka ut i sjöar och hav. Nu är det fritt från skräp och smuts. Men resan tar inte slut här, förr eller senare blir det dricksvatten igen. Det är precis därför det kallas det eviga kretsloppet! 1. Det naturliga kretsloppet Vi har vatten i sjöar och vatten i haven, vatten i molnen och vatten i kranen. 2. I Sverige renar vi både ytvatten och grundvatten till dricksvatten. 3. Någonstans i din kommun sitter en stor pump och ett rör. Vattnet tas till en sedimenteringsbassäng.Här tar man bort sand, lera och smuts som sjunker till botten och skrapas ihop. För att inte bakterier ska trivas lyser man på vattnet med ultraviolett ljus och/eller tillsätter ett ämne som heter klor. 6. Innan det färdiga dricksvattnet når din kran så stannar det till i vattentornet. Vattentornen hjälper också till att skapa tryck i ledningarna. 8. Nu når det färdiga dricksvattnet din kran. 9. 10. Nu transporteras det nerspolade smutsiga vattnet till avloppsrensningsverket.
Scinet Nelson Thornes is now part of Oxford University Press The Nelson Thornes website is no longer operational, and all Nelson Thornes products have now been made available to purchase from the Oxford University Press (OUP) online shop. Bond 11 Plus and Kerboodle are now also part of Oxford University Press. Please browse this site to find all your favourite Nelson Thornes brands, and place your order online or via the OUP Customer Service team. For orders, returns and all other aspects of customer service, please contact OUP rather than Nelson Thornes. View all Nelson Thornes Primary resources here.Call OUP Customer Service for Primary on 01536 452610 or email: schools.enquiries.uk@oup.com View all Nelson Thornes Secondary and Vocational resources here.Call OUP Customer Service for Secondary and Vocational on 01536 452620 or email: schools.enquiries.uk@oup.com View all Bond resources here.Call OUP Customer Service for Bond on 01536 452610 or email: schools.enquiries.uk@oup.com Visit Bond Online
Att träna eleverna i att genomföra systematiska undersökningar | Förstelärare i Svedala I det samhälle våra elever kommer möta vet vi att ny kunskap hela tiden skapas och att de kan få reda på saker de inte vet enkelt. Däremot behöver vi elever som i framtiden kan bedriva f orskning av hög kvalité och då behövs förmågan att genomföra systematiska undersökningar. Förmågan att ställa frågor handlar om att träna eleverna i kunna ställa just sådana frågor som det går att undersöka på ett systematiskt sätt. Ett bra sätt att få elever att ställa frågor är att utgå från bilder. – Vilka frågor kan du ställa om detta ni ser på bilderna? När eleverna har skrivit ner sina frågor får de i uppgift att titta närmare på sina frågor. – Hur kan du ta reda på svaret på dina frågor? Sedan arbetar vi alla tillsammans och samlar de frågor som eleverna tycker att de kan få svar på i en undersökning. Vid vilken temperatur stelnar flytande vatten till fast form (is)? Ett annat sätt att uppmuntra eleverna till att ställa frågor kan vara att demonstrera naturvetenskap i praktiken. Att diskutera:
Key Stage 2 Science ReThink Super Flash games and animations which can help you with the 3 R's - Reduce, Reuse, Recycle. Resources and information for teachers and parents too. First class! Super Science A fantastic, free resource which comprises of 12 online science experiments. Cool Creations A superb collection of teaching resources including skill-builder videos, animations, worksheets, photos and detailed teacher guidance notes which can help to teach science through Design and Technology projects. All about Autumn Find out about autumn in simple, illustrated text for children by Topmarks. ARKive Education ARKive is multimedia resource for teachers and educators. All About Spring Our feature on Spring looks at why we get Spring and what happens in Spring. BBC Bitesize Science Key Stage 2 Colourful, interactive science activities from the BBC Bitesize on the key areas: materials, energy, light and sound, humans, plants and animals. Are You Eco Friendly? ARKive Images of Life on Earth Eco - Schools
Tips på övning | Finn upp Vilka innovationer är du mest tacksam över? Finns de med i listan nedan? Vad saknas? Låt dig inspireras av Tekniska museet lista över de 100 viktigaste innovationerna genom tiderna, framröstade av svenska folket. Läs mer om undersökningen och utställningen. Topp 100 innovationer enligt Tekniska museets undersökning. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 44. 45. 46. 48. 49. 50. 51. 52. 53. 54. 55. 56. 57. 58. 59. 60. 61. 62. 63. 64. 65. 66. 67. 68. 69. 70. 71. 72. 73. 74. 75. 76. 77. 78. 79. 80. 81. 82. 83. 84. 85. 86. 87. 88. 89. 90. 91. 92. 93. 94. 95. 96. 97. 98. 99. 100. Har du en lösning på ett problem i din vardag som du kan lösa genom en uppfinning? Kom ihåg - även den enklaste idén kan premieras.
NO Då har vi checkat av hur klassen ligger till mot ett av målen i vår PP – Kropp och hälsa. Vi har tränat läst i böcker, tittat på film, pratat, pysslat och plockat med kroppsdelarna på dockan med fokus att alla ska klara det översta målet på vår PP-vägg. Det handlar om att kunna kroppsdelar och organ i kroppen. Vi har haft störst fokus på hjärna hjärta och lungor. Eleverna ska veta var de sitter och vilken funktion de har. Kan man fler fakta så är det ju så klart ännu bättre. Jag har gjort en stöttningsbild så man kan träna själv i klassrummet om man vill. Men nu har vi alltså tränat och jobbat mot det målet och det var dags för en avcheckning av hur vi ligger till. Eleverna fick ett papper med stöd frågor för att visa vad de kan kring målet. Molnet som även finns i våra målböcker finns också med på det här pappret. Vi pratar om vilka förmågor som vi har jobbat med under lektionen. Nu har jag ett underlag för min bedömning. Nu siktar vi mot nästa mål… De fem sinnena.
Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena Att ge eleverna ett ämnesspråk i de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del och en utmaning för läraren och eleverna. Hur kan du som lärare få eleverna att förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra, samt använda dem i nya sammanhang? I denna artikel ger jag exempel på några arbetsuppgifter t ex bilder och begrepp, begreppskort och begreppskartor där eleverna utvecklar sin begreppsliga förmåga genom fokus på att samtala. Mina elever i årskurs 3 arbetar just nu med arbetsområdet “Material och ämnen i vår omgivning”. När jag planerade arbetsområdet tittade jag igenom texter, experiment och filmer där jag hittade/plockade ut de språkliga ord och begrepp som eleverna skulle möta och som jag ville att de skulle förstå och kunna använda. En utgångspunkt och bra hjälp när man tittar och planerar för språket/begreppen i ett ämne är Pauline Gibbons-frågor: Vilken språknivå ligger mina elever på? Talets roll är viktig och central i alla ämnen i LGR 11. Begreppskort: Att diskutera:
Teknik tillsammans Teknik tillsammans är ett undervisningsmaterial i teknik för barn i förskola till årskurs 6. Tre arbetsområden är reviderade utifrån Lgr 11 och de övriga fyra är utarbetade efter den tidigare läroplanen. Följ Teknik tillsammans på Facebook Föjande tre arbetsområden är reviderade utifrån Lgr 11: Information om revideringen av Teknik tillsammans I det reviderade materialet kan man i de inledande avsnitten i en matris se hur arbetsområdena kan kopplas till det centrala innehållet i Lgr 11. CETIS - Centrum för tekniken i skolan - är ett nationellt resurscentrum för teknikundervisningen i förskola och grundskola.
Kemilektioner för grundskolan - Tolv månadsteman- IKEM Från och med hösten 2011 gäller nya kursplaner för grundskolan. Jämfört med tidigare är det nu tydligare vad barn ska lära sig när det gäller kemi och annan naturvetenskap. Barnen ska tillägna sig ett naturvetenskapliga arbetssätt. De ska kunna göra praktiska undersökningar, designa experiment som är rättvisa, ställa hypoteser et cetera. Kemilektionerna för grundskolan togs fram med anledning av att det år 2011 var Kemins år och är inspirerade av de teman som användes under kemiåret, teman som ville göra det tydligt att kemin finns överallt och att det inom de mest skilda samhällsfunktioner behövs kemisk kunskap. Huvudexperimenten i Kemilektioner för grundskolan är valda för att passa till årskurserna 4-6. Lektionerna är sammanställda av Bodil Nilsson, som har mycket kunskap om hur man intresserar barn för naturvetenskap och lång erfarenhet av att undervisa om didaktik och naturvetenskap på Lärarutbildningen vid Stockholms Universitet (tidigare Lärarhögskolan i Stockholm).