Om GDQ - Sandahls
Vad är GDQ? GDQ är ett test som ger en bild av gruppens effektivitet och produktivitet jämfört med ett stort antal andra grupper. Testet visar också vilka frågor gruppen behöver arbeta med för att utvecklas. Resultaten handlar om gruppen som helhet, inte om individer.
Att arbeta för genremedvetenhet i klassrummet
I detta blogginlägg kommer jag redogöra för samt diskutera hur man som lärare kan arbeta för en ökad genremedvetenhet hos sina elever. I texten kommer jag beröra Jim Cummis fyrfältare samt två specifika undervisningsmodeller som utgår från ett ämnesdidaktiskt såväl som explicit språkdidaktiskt perspektiv. Dessa modeller är cirkelmodellen och SIOP.
Barn av sitt språk: Hela skolan läser
I Rannebergsskolan i Angered ser man den skönlitterära boken som den bästa källan till kunskap. Därför ägnar alla klasser en och en halv timme varje morgon åt högläsning. Skolans hjärta är biblioteket där de där de traditionella läroböckerna fått lämna plats för de skönlitterära. Resultatet i form av språklig medvetenhet och lust till läsning bland eleverna har inte låtit vänta på sig. Här kan du skapa egna klipp ur programmet
Framsteg
Denna första del i materialet tar fasta på elevernas förmåga att analysera ord i språkljud och omkoda dessa ljud till korresponderande bokstav. För att elevens produktion skall tolkas som korrekt förutsätts dessutom att de i orden inkluderade bokstäverna placeras i rätt ordning. I testet ingår enstaviga, tvåstaviga och tre/flerstaviga ord samt ord med en konsonantkombination i början. Med den växande ordlängden och konsonantförbindelsen blir orden stegvis svårare och provet kan på så sätt ge viktig information om det skede där eleven befinner sig i sin tidiga skrivutveckling. För att komma åt elevernas grundläggande förmåga att uppmärksamma och identifiera ljuden i ord och att koppla dem till tecken har enbart ljudenligt stavade ord tagits med i detta delprov. Speciellt med tanke på de tvåspråkiga eleverna anser vi det också vara viktigt att det i provet ingår högfrekventa ord som barnen i denna ålder sannolikt känner till och som de har kommit i kontakt med på svenska.
Kollaborativt och Kooperativt Lärande – vad är skillnaden?
I Sverige råder det en viss begreppsförvirring kring vad man ska kalla det internationella begreppet Cooperative Learning. I flera böcker såsom Mikael Jensens – Kommunikation i klassrummet (2012), Anders Gustavsson – Delaktighetens språk (2004), Christer Stensmo – Ledarskap i klassrummet (2008) används begreppet Kooperativt Lärande. I andra böcker används begrepp såsom Samarbetsinlärning, Samarbetsinriktat lärande, Samarbetsorienterat lärande, Samlärande, Kollektivt lärande mm. Dylan Wiliam som är pedagogikprofessor med fokus på formativ bedömning använder i sin svenska översättning av sina böcker begreppet Kollaborativt Lärande.
Rekommendationer om fysisk aktivitet – YFA
Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna Framtagna av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet och antagna av Svenska Läkaresällskapet den 24 oktober 2011 Fysisk aktivitet kan innefatta fritidsaktiviteter såsom friluftsliv, motion/fysisk träning, idrott och trädgårdsarbete, aktivitet i arbetet eller hemmet samt aktiv transport i vardagslivet i form av t.ex. promenader och cykling. För att främja hälsa, minska risk för kroniska sjukdomar, förebygga förtida död samt för att bevara eller förbättra fysisk kapacitet rekommenderas att:
Den magiska dörren -ett romanprojekt
Idé och lärarhandledning av Josef Sahlin 2011 Tryck på länken för att ladda ner en utskriftsvänlig version: Den magiska dörren Läs elevexempel på bibblis.se Den magiska dörren är ett romanprojekt för de yngre åldrarna, i syfte att öka skrivlusten och öva på olika moment i svenskämnet.
Berättande genre - Genre på sfi i Norrköping
Strukturen hos berättande genre: En berättande text innehåller ofta någon form av rubrik, orientering, händelsebeskrivning och avslutas med någon form av kommentar. Rubriken ska på något sätt fånga läsarens intresse. Orienteringen ska ge en bakgrund så att läsaren lättare kommer in i texten.
Intensiv lästräning ger flyt
– Vad handlade den om? frågar Anita Kullring innan de börjar läsa. – Om Marko. Han ska ta simprov. Han trodde inte att han kunde simma, berättar Nilas och läser sedan boken från pärm till pärm. Anita Kullring stöttar läsningen genom att kommentera, hon säger ”brrr” när vattnet är kallt, lägger till ”stackars pojk” och skrattar när det händer roliga saker i texten.
Digitaliseringen i skolan – vad säger forskningen?
Ökat engagemang och intresse för skolarbetet hos eleverna är positiva effekter av användningen av digitala verktyg. Digitala verktyg i sig ger dock ingen förändring, utan det är först när de används med en genomtänkt pedagogik som man får positiva resultat. Det visar en litteraturstudie av forskningsrön om digitalisering i skolan som utbildningsutskottet låtit göra. – Det är viktigt att reformer grundas på vedertagen kunskap och digitaliseringen i skolan är ett eftersatt och mycket angeläget område, säger Lena Hallengren (S), utbildningsutskottets ordförande.
Utbildning & skola
Läroböcker ger passiv beskrivning av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning beskrivs sällan som aktiva samhällsdeltagare i läroböckerna. Och när det sker handlar det oftast om människor med ett fysiskt handikapp, visar en granskning. – Läroböcker förmedlar också värderingar och är för många kanske den första kontakten med personer med funktionsnedsättningar, påpekar Monika Reichenberg, professor i allmän didaktik som gjort granskningen. Läs mer
Läsa och skriva
Att läsa och skriva är färdigheter som påverkar hela livet. Det skrivna ordets betydelse är stor och samhället ställer höga krav på förmågan att kunna läsa, skriva och värdera olika texter. Det är viktigt att skolan skapar goda förutsättningar och möjligheter för alla elevers läs- och skrivutveckling. Ett systematiskt förebyggande arbete, både i förskola och skola, är avgörande för barns och elevers möjligheter att lyckas.
