”Greppa begreppen” – en enkel metod för inlärning ”Greppa begreppen” är en metod för inlärning som går ut på att eleven använder kort med nyckelord kopplade till ett visst ämne eller frågeställning, i stället för att exempelvis försöka lära sig något genom att läsa en längre text. Eleven diskuterar kring dessa ”begreppskort” utifrån ett specifikt syfte och kan arbeta med att se exempelvis samband, struktur eller konsekvenser. – Begreppskorten tränar kognitiva förmågor som uppmärksamhet, minne, språk, logiskt och kreativt tänkande, beslutsfattande och problemlösning. När jag började använda dem upptäckte jag att alla elever blev hjälpta av dem, och att de dessutom tyckte att det var roligt, säger Helene Fägerblad. ”Skolproblematiken återkom” Helene Fägerblad är utvecklingsledare och biträdande rektor på gymnasieskolan Älvdalens Utbildningscenter.
Cartes de géographie pour découvrir quelques pays {à télécharger gratuitement} Pour les enfants en quête de découverte du monde, pour tous ceux qui s’intéressent aux drapeaux comme les miens, bref pour tous les enfants curieux, voici des cartes de différents pays du monde. Sur ces cartes de nomenclature vous trouverez : le drapeau du pays, un monument emblématique, un personnage qui représente le pays ainsi que quelques infos comme le nombre d’habitants, la monnaie, etc. Pour l’instant j’en ai réalisé 16.
Dynamiskt tankesätt – JL Skolutveckling En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Veckans förmåga Värdegrundande förmåga – Att kunna arbeta tillsammans med andra Värdegrundande förmåga – Att göra sitt bästa vid varje tillfälle Kommunikativ förmåga – Samtala, resonera och diskutera.
Kunskapsformaren Så jobbar Annika med formativ bedömning Så jobbar Annika utifrån de fem formativa nyckelstrategierna – några exempel: 1 Tydliggöra mål och kunskapskrav: Lära för livet I Lgr 11 står det i syfte om matematikundervisningen: Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. I kunskapskraven för årskurs 3 i matematik kan vi läsa: Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet. Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
Matematik Med James Nottinghams tankar från boken Utmanande undervisningen snurrande i huvudet började jag detta läsår med ny tjänst, ny skola och ny kommun. Som jag skrivit tidigare så har jag ju jobbat mycket med matriser i åk 1-3 och hade också funderingar hur jag skulle fortsätta det jobbet i åk 4 som jag undervisar i nu. Nu har halva höstterminen gått och var har jag landat? Ny planeringsmodell testas för fjärilarna @stehagen @antlin Jag provar ett nytt sätt att planera – för mer överblick och kanske enklare hantering. Vi får se vad jag tycker om det – och kollegorna. Hanna Stehagen – tack för idéen med språkmålen. Och Therese Linnér – tack för hjälpen att strukturera. Deckarscheman Halloj! Även jag sitter nu här och har Uppdrag Språklyft brevid med samtidigt som jag läser för andra gången din fina skrivelse. Om du har möjlighet att även till mig skicka scheman i wordformat så vore jag enormt tacksam. Ser vad du skriver om att det kan se olika ut men det löser sig säkert. Har laddat hem alla pdf som du har lagt upp men får ett felmeddelande på schema nr 5, står att filen är skadad =( Kan du skicka även den i pdf till mig så vore det toppen. Har nu en år 2 och har arbetat ASL inspirerat sedan förskoleklass med dem.
Att ge feedback till elever Att jobba med feedback eller respons är något jag ständigt försöker förbättra och effektivisera. Den typ av feedback jag arbetat med under det senaste året tänkte jag dela med er, även om jag hela tiden försöker lösa vissa bitar som kan bli både bättre och mer effektiv. Till att börja med så har jag alltid gjort klart för eleverna (och mig själv) vad det är jag kommer titta på i deras uppgift. Det underlättar så mycket vid betygssättningen när jag vet vilka kunskapskrav jag väljer att fokusera på. Det kan vara en matris eller i punktform det som undervisningen kommer behandla.
Vad är det flippade klassrummet? Det flippade klassrummet ("the flipped classroom") innebär att läraren vänder på de traditionella begreppen genom att ge webbaserade genomgångar som hemläxa istället för den traditionella föreläsningen i klassrummet, vilket ger tid och utrymme i klassrummet för mer laborativt arbete.Professor Eric Mazur började använda instruktionsfilm när han undervisade på Harvard under 1990-talet. År 2004 startade Khan Academy och arbetssättet blev tillgängligare även för ”secondary education” (gymnasiet) i USA. Andra som har arbetat länge med det flippade klassrummet är Jonathan Bergmann och Aaron Sams. Det finns mycket diskussion kring det flippade klassrummet. Många fördelar lyfts fram, bland annat att eleverna får möjlighet att lära sig i sin egen takt, de har hela tiden tillgång till genomgångar (vilket ger möjlighet att upprepa en föreläsning så ofta de vill) och tid för verkligt arbete i klassrummet.
Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125.