Mer bedömning än återkoppling i kamratbedömning Therese Granekulls studie är genomförd med 21 elever i årskurs 5. Eleverna har fått i uppgift att arbeta med Skolverkets bedömningsstöd DiNO, ett stödmaterial för formativ bedömning i NO. De arbetade med en uppgift om ett brinnande ljus och en uppgift om parfymdoft. I materialet finns både uppgifter, bedömningsanvisningar och bedömningsmatriser. Eleverna arbetade vid två tillfällen med uppgifter ur materialet och vid varje tillfälle delades de sedan in i grupper som genomförde kamratbedömning med hjälp av bedömningsmatrisen. Resurser för varandras lärande Studien motiveras med att det finns ett stort behov av kunskap om kamratbedömning mot bakgrund av det ökade intresset för formativ bedömning, där en central tanke är att eleverna ska utgöra resurser för varandras lärande. Innehåll och person i fokus Granekull kommer fram till att den återkoppling som ges främst tar fasta på innehållet i uppgiften. Ämnesinnehåll saknas Olika tolkningar av matrisen Text: Agneta Grönlund
Språkstörning - en pedagogisk utmaning - SPSM Webbshop 140 kr exkl. 6% moms Språkstörning - en pedagogisk utmaning är ett stödmaterial för dig som möter tonårselever. Språkstörning är en funktionsnedsättning som ställer stora krav på pedagogens kunnande och flexibilitet. Elever med språkstörning behöver en lugn och tillrättalagd lärandemiljö med mycket visuellt stöd. I den här boken får pedagoger som undervisar tonårselever många konkreta förslag på bemötande och sätt att undervisa. Denna andra upplaga har reviderats och utökats med fler metoder och förslag på digitala verktyg. Författaren Eva Carlberg Eriksson är speciallärare och har lång erfarenhet av elever med språkstörning. Visa mer
Bok språkinriktad undervisning, Hajer Extra anpassningar, särskilt stöd samt utmaningar | Läs- och språksatsningen I Skolverkets egen presentation av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling presenteras fyra motiv till bestämmelserna. Ett av dessa är att: Identifiera elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd men också de elever som behöver extra utmaningar Citatet innehåller tre olika uppdrag som läraren måste bevaka: extra anpassningarsärskilt stödutmana Om och när läraren befarar att en elev inte kommer att nå kunskapsmålen ska läraren göra extra anpassningar av sin undervisning. Bedömningsstödet ska säkra att eleverna får de extra anpassningarna och det särskilda stödet i ett tidigt skede samt att det stöd som ges är relevant för eleven. Sätta in tidiga och relevanta insatser i tid Skolinspektionen har nu slutfört en granskning av de extra anpassningar och det särskilda stöd som erbjuds elever i grundskolorna. Skolinspektionen fann att förståelsen av begreppet extra anpassningar tog sig olika uttryck på olika skolor. Referenser Skolinspektionen (2016).
Digital verktygslåda BFL+IKT – NORDSTRÖM EDUCATION Här hittar ni ett lite längre undervisningstips och en sammanställning av olika resurser för hur lärare och elever kan utveckla sin källkritiska förmåga och digitala kompetens i undervisningen. Tipset kommer att följas upp med en sammanställning av olika Creative Commons-licenser. Koppling till läroplanen ”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Ur Lgr11, Kap.1 Skolans värdegrund och uppdrag, sid 9 ”Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Koppling till kurs- och ämnesplanen I skolans kurs- och ämnesplaner för bland annat engelska, svenska, matematik, historia, samhällskunskap, naturkunskap ställs det krav på att undervisningen ska behandla informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Förmågor i läroplanen Källkritisk förhållningsätt i undervisningen Källkritik för tryckta källor Källkritik för digitala källor Webbstjärnan
Leva med språkstörning Språkstörning kallas ibland för den okända funktionsnedsättningen. Trots att elever med språkstörning finns i alla skolor, så är diagnosen svår att förstå och identifiera. Ofta möts en individ med språkstörning av en oförstående omgivning, som inte riktigt klarar av att förstå vilken typ av stöd och anpassningar som krävs. Därför brukar jag använda den här jämförelsen för att förklara begreppet språkstörning, och hur det kan vara att leva med språkstörning. Resan Tänk dig att du flyttar utomlands. Ok, nu är du alltså i England. På föreläsningen Tänk dig nu att du går på konferens, i ett ämne som du behärskar väl. Under rasten lyssnar du, eller försöker lyssna, på en diskussion om föreläsningen. På puben Nu byter vi miljö, men är kvar i England. Just ikväll befinner ni er tillsammans på en pub. Du får ett brev Vi byter miljö igen, fast vi är kvar i England. Hemma igen Nu är vi hemma i Sverige igen. Svårt att förstå i klassrummet Konsekvenser i vardagen
Åtta skäl till att läsa böcker regelbundet | Epoch Times Sverige Det finns mer än en anledning till att läsa en god bok. (Foto: Hieu Le/Unsplash) Kanske tillhör du den skaran av människor som sällan läser en bok. Det som du dagligen läser är förmodligen morgontidningen, lite internetsajter, email och lite Facebook. Men varför inte dagligen börja läsa böcker eller lite längre artiklar i tidskrifter? Det kommer definitivt att gynna dig. 1. När du väl börjar förkovra dig i en spännande bok eller en lång intressant artikel i en tidskrift ger du det all din fokus, vilket innebär att du ”försvinner” in i en annan värld. Sanna Ehdin: Bryt negativa tankemönster med boken Nya Sluta kämpa – börja leva 2. Den som läser mycket böcker bygger upp ett rikare ordförråd och blir bättre i språket. 3. En studie från Göteborgs universitet har visat att läsning kan underlätta vid psykisk ohälsa. 4. Det du läser kommer att samlas i din hjärna och bli till din kunskapsbank. 5. 6. Ny bok visar på invandringens möjligheter 7. 8.
Struktur: Inspiratören – Kooperativt Lärande Inspiratören är en struktur där eleverna tillsammans i par eller grupper löser ett problem för att sedan gå runt i klassrummet och titta på hur andra grupper löst samma problem. Denna struktur kan anpassas efter olika ämnesinnehåll. Vi har använt oss av inspiratören i allt från matematik vid problemlösning eller huvudräkning till svenska vid fri skrivning, sagoberättande, grammatik, ordkunskap och ordklasser. Elever som har svårt med abstraktion och att fantisera? Välj då strukturen: Inspiratören! Med Inspiratören synliggör du lärandet i en grupp då eleverna får se olika sätt att lösa samma problem. Börja med att dela upp eleverna i par om 2 eller 2 par om 4 barn. Inspiratören: Matematik Ibland kan man känna sig låst av att arbeta i matteboken. I "Allmänt" Struktur: Brainstorm Brainstorm kan användas tillsammans med andra strukturer så som Inspiratören, Karusellen eller vid par-strukuturer som PPT, Turas om eller EPA. Struktur: Par-pussel
Skolans arbete med extra anpassningar Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska skolan anpassa undervisningen efter elevens behov. Många skolor behöver utveckla det arbetet för att eleverna ska kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. 12 av 15 skolor hade utvecklingsbehov eller brister i Skolinspektionens granskning. Skolinspektionen har granskat om elever som inte når eller riskerar att inte nå kunskapskraven och som inte får särskilt stöd får extra anpassningar i undervisningen. Granskningen har fokuserat på årskurs 4 i 15 skolor spridda över landet. Det här innebär extra anpassningar Om en elev inte når eller riskerar att inte nå de kunskapskraven, inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen eller har andra svårigheter i sin skolsituation ska skolan i första hand anpassa den ordinarie undervisningen efter elevens behov. Elever med behov av mer omfattande anpassningar har rätt att få särskilt stöd. Ny lagstiftning från 2014 Resultat från granskningen Kvalitetsgranskningens huvudresultat är följande
App taluppfattning Vector, forskning “Vi måste forska mer om det lärarna gör” Claes Nilholm är professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Uppsala universitet. Han skriver även en blogg på universitets hemsida där han lyfter fram forskningsartiklar och pedagogiska begrepp som plockas isär och analyseras. Det är en man med många tankar och stort driv som vi möter på ett café i Stockholm. – Få lusläser ju forskningsartiklar utan man är ibland snabb på att bara läsa rubriken och sedan sätta igång med att implementera något nytt. Att inte vara insatt och kritisk kan få stora konsekvenser, säger han. "Till viss del fel inriktning" Claes Nilholm ger ett exempel. – Jag läste de studierna. – Det är möjligt att man kommit längre med den forskningen nu, men då fanns det många andra arbetssätt som hade betydligt bättre effekter för elever med adhd. Den pedagogiska forskningen i Sverige har till viss del fel inriktning, menar Claes Nilholm, eftersom den inte tillräckligt ofta kommer ner till klassrumsnivån. Framhäver RTI-forskningen "Peka inte ut barnet"