lisabjorklund | Mina tankar om skola och lärande
vi ses i skolan
Lärare saknar verktyg för skicklig läs- och skrivundervisning
Tarja Alatalos studie grundas på lärares egna utsagor och enkätsvar om villkoren för undervisningen samt förhållningssätt, attityder och kunskaper om läs- och skrivinlärning. - En stor del av lärarna i undersökningsgruppen har kunskapsluckor vad gäller svenska språkets strukturer och vanliga svenska stavningsregler. De tycks också ovana vid att ingående beskriva elevers läsutveckling och har svårt att redogöra systematiskt för aspekter av den dagliga läs- och skrivundervisningen, säger Tarja Alatalo.Räkna språkljud - Det handlar till exempel om att kunna räkna språkljud, fonem, i ord i talspråket. Språkljuden är språkets minsta meningsskiljande enheter och själva grunden för barns läsinlärning. Lärare som inte känner till detta har sämre möjligheter att identifiera elevers svårigheter med skriftspråksinlärning, säger Tarja Alatalo. - Risken är att brist på varierad och individuell träning av läsflyt och läsförståelse leder till att elevernas läsförmåga inte utvecklas optimalt.
”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras”
Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige. Särskilt efter PIRLS-resultaten i december 2012 och Pisa-resultaten i december 2013, som båda visade en stark negativ utveckling för svenska elevers resultat i läsförståelse, det vill säga både för elever i fjärde skolåret och för 15-åringar. Många inlägg är viktiga och insiktsfulla, men min uppfattning är att betydelsen av vad som sker i själva undervisningen inte diskuterats tillräckligt. Jag dristar mig till att, mot bakgrund av en jämförelse med Kanada, som har signifikant bättre resultat än Sverige i alla internationella kunskapsmätningar, i fem punkter sammanfatta några orsaker som kan ha bidragit till svaga läsförståelseresultat i Sverige. Dessa har inte tillräckligt lyfts fram i den skolpolitiska debatten: • Behovet av ett mer utvecklat professionellt språk inom området läsförståelse i den svenska skolan.
Läs- och språksatsningen
Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser:
Skriva, läsa - lära - David Rose, J R Martin - Bok (9789173828673
Här presenteras Sydney-skolans senaste forskning inom genrepedagogik och metoden Reading to Learn. Pedagogiken, som har vuxit fram under 30 år genom flera långvariga aktionsforskningsprojekt där funktionella lingvister, lärare och forskare samarbetet, har utvecklat verktyg som möjliggör en effektiv integrering av språk och lärande i undervisningen. Dessa verktyg har förändrat undervisning och lärande över hela världen, i alla ämnen och oavsett elevers åldrar. Boken syftar också till att stegvis bygga upp läsarens kunskaper om pedagogiken, den funktionella lingvistiken och den sociokulturella kunskapsteorin. Boken beskriver de tre faser som Sydney-skolans forskning har genomgått: Genrebaserad skrivinlärning, de olika genrerna i skolans läroplaner och läsutvecklingsmetodiken Reading to Learn. Om författarna David Rose är Honorary Associate of the University of Sydney och ledare för Reading to Learn Programme. + Visa hela texten - Visa kortare text Kundrecensioner
digiskol | Mathias Larsson
Tiden flyger iväg och jag ser i mitt flöde att Digitala Skollyftet börjar runda av sin MOOC.Jag har också börjat ta del av alla olika ”arbeten” skapats eller omformats under kursenJag själv har tagit en konstpaus… …en bra paus när jag tänker efter. Ibland så är det bra med pauser så att man kan kliva lite åt sidan och betrakta sin egen värld med kritiska ögon. Nu låter det kanske som att det har hänt något väldigt allvarligt, men så är inte fallet. Det blev bara en… …paus. Inriktningen och mitt mål i Digitala Skollyftet var att samverka online kring vår nya ”bebis” i kommunen; Pedagog Östersund. ”Vad bidde det då då?” som går under namnet #LUST14. Så sagt och gjort. Så. Jag har också ett litet problem om jag nu ska kunna få min ”badge”.
Livets glada pussel: Lärakänna med IKT
Nu har terminen dragit igång med full fart! I tre veckor har eleverna fångats upp i skolans famn =) Många elever som man haft från förra året, men även några nya ansikten förutom en hel hög med härliga år 4:or. För att skapa relationer är det viktigt att hjälpa eleverna att våga visa vem de är, inom Vittra startar vi alltid med några veckor av kulturarbete, bygga en IUP, lärakänna, kunskapsfunderingar och uppstart av första temat för terminen. Men hur gör man då för att lära känna varandra? Om man frågar en lärare om tips på samarbetsövningar eller lärakänna-övningar så kan ni säkert få en drös av heta stolen, 4hörn, oavslutade meningar, intervjua varandra, pusselbitar att rita på, sugrörstorn osv.. Men på senare år har vi fått fler verktyg att använda, så varför inte vidareutveckla eller modernisera de verktyg vi redan har? Eftersom jag har en hel del IKTverktyg att laborera med och fått inspiration från många olika ställen, tänkte jag ge några bra förslag. Podradio.
Läs- och skrivdagen 2014 | Lärarfortbildning
Om konferensen I den internationella kunskapsundersökningen PISA presterar svenska elever under OECD-genomsnittet i läsförståelse. Skillnaderna mellan olika grupper av elever har vuxit. Det är fullständigt oacceptabelt och situationen måste förändras. Målgrupp Alla som arbetar med läs- och skrivinlärning i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-5 Innehåll 08.15RegistreringKaffe/te med smörgås 09.00Välkommen! 09.10Hjärnans krav på läsundervisningen – att lära sig förstå vad som egentligen står i en textSusanne Weiner Ahlström, utbildningskonsult inom läs- och skrivpedagogik och författare till ”Språkbiten” Den ultimata läsmetoden existerar inte. Hur tar man reda på exakt vad eleven kan och inte kan? 10.15Ökad och säkrare läsförståelse genom modeller som fungerarBarbro Westlund, en av våra mest framstående läsforskare Vad innebär det för eleven att aktivt arbeta med att utveckla sin förståelse för texter? 11.15Kaffe/te med frukt 12.45Lunch 14.45Kaffe/te med kaka 16.20Avslutning Dokumentation
