Historia

Historieämnet grundar sig på skrifliga källor Historieämnet grundar sig på den tid i människans historia för vilken det finns skriftliga källor bevarade. Tiden dessförinnan brukar benämnas förhistorisk och utforskas av arkeologer. Vid sidan av användandet av skriftliga källor, hämtar modern historieforskning också stöd från en rad andra vetenskapliga grenar för att kunna komma så nära ”den verkliga historien” som möjligt. Begreppet historia omfattar i dess vidaste mening allt som lämnat tydbara spår efter sig i det förflutna. Med kvarlevor menas allt det som innefattar materiella lämningar från gångna tider. Historia är alltid någon annans tolkning av det förflutna Historia bör tolkas som en berättelse om det förflutna. Historia kan liknas vid vårt kollektiva minne av det förflutna. Historia om allt för alla Historia är nästan alltid skriven för en större publik och handlar därför i allmänhet om sådant som många människor anser vara intressant. Text: Robert de Vries (red.)

När Sverige var som störst Stormaktstiden intar en mycket speciell plats i den svenska historien. Det var en tid då Sveriges territorium var större än någonsin, då svenska adelspalats växte upp som svampar ur jorden, då lyxen kom till Sverige och tyska barn sjöng visor om de fruktade svenskarna. Bilden av den framgångsrika nationen målades länge upp med denna expansiva epok som förebild och även om den har nyanserats har den fortfarande en speciell dragningskraft. Å ena sidan var det en tid som tycks oändligt avlägsen vårt eget demokratiska, fredliga, välfärdssamhälle – å den andra en period då många av de institutioner som fortfarande präglar den svenska staten byggdes upp. När Gustav II Adolf besteg tronen 1611, 17 år gammal, hade han fått tre krig i arv av sin far, alla förda mot konkurrenterna i en långdragen kamp om Östersjön. Precis som rikskansler Axel Oxenstierna ansåg nämligen Gustav Adolf att ett lands grundläggande inkomster skulle komma från tull och handel. Omstruktureringarna fortsatte.

FYLGJA | Tyras fantastiska resa "Tyra är 10 år och har ingen att leka med. Hon har precis flyttat till ett nytt hus som ligger bredvid en sjö. Ibland går hon ner och badar i sin ensamhet. En stor svart fågel börjar dyka upp bredvid henne, allt oftare. Det är nästan som om den ville henne något. På de här sidorna kan du ladda ner spelet Fylgja och följa med Tyra på äventyr i bronsåldern och järnåldern. Fylgja är ett dataspel i forntidsmiljö. Här på hemsidan kan man läsa mer om saker som man träffar på i spelet eller gå en rundtur i de virtuella miljöerna, i bronsåldern eller järnåldern. Varmt välkommen! Mölndals stadsmuseum Välkomna till Fylgjas nya hemsida! Här kan du ladda ner spelet Fylgja, gå en virtuell tur i bronsåldern eller järnåldern. Det finns också pyssel och knåp, och en speciell handledning för lärare. Vi är glada att Skånhällaskolan vill jobba med Fylgja som ett komplement i forntidsundervisningen.

I TID OCH RUM - EN RESA I HISTORIEN feedback och enkla enkäter Historiska bilder på nätet och i klassrummet Här i Kolla källans idélåda finns en guide som hjälper lärare och elever att hitta foton, bilder och illustrationer som får användas i undervisningen. I den här artikeln ska vi se närmare på några bildarkiv med gamla fotografier. Du får också några tips på hur du kan använda gamla fotografier i undervisningen. Det pågår ett stort arbete på många museer och arkivinstitutioner med att digitalisera foton och göra dem tillgängliga via internet. DigitaltMuseum Skärmdump från Digitalt Museum DigitaltMuseum är en gemensam portal för 18 svenska museer, bland andra Nordiska museet, Armémuseum, Postmuseum, Sundsvalls museum och Upplands museum. På Nordiska museets avdelning finns för närvarande ett 30-tal mappar med foton utifrån olika teman som du når via länken Utforska mappar. Tema jämställhet. Vestro Gothia Skärmdump från Vestro Gothia Vestro Gothia är ett skolanpassad digital lärportal med material från flera olika arkiv, bibliotek och museer hemmahörande i Västra Götaland. Barnarbete.

Sveriges slavhistoria avslöjad Visste du att Sverige bedrev slaveri i Västindien för 200 år sen? Det är i alla fall inte något som är en del av vår svenska historieskrivning, trots att Sverige var en slavnation i över 60 år och delaktig i den transatlantiska slavhandeln på 17-1800-talet. Unik forskning Det finns bara två doktorsavhandlingar om den svenska kolonin Saint Barthélemy som också berör slavsystemet – en från 1888 och en från 1951. Fredrik Thomasson, doktor och akademiforskare vid historiska institutionen, Uppsala universitet, är förste forskaren som gått igenom de domstolsprotokoll som kontinuerligt antecknades på ön. – Det jag har hittat är hur ett svenskt implementerat rättssystem behandlar den svenska slavbefolkningen. I nuläget har Fredrik Thomasson samlat ihop ett 1000-tal domstolsprotokoll med anknytning till slavar eller fria kulörta som de fria mörkhyade kallades på ön, och vår koloniala historia blir allt tydligare. – Det är en viktig källa för socialhistoria. Jean Pierre fastspänd vid fyra pålar

Romernas Historia