Terra Scaniae - De oönskade barnen på 1800-talet Det har i alla tider funnits barn som varit oönskade. Speciellt svårt har det varit för kvinnor som blev gravida utan att vara gifta, eftersom många människor ansåg att det betydde att kvinnan var en dålig människa. Ända fram till 1741 fick ogifta mödrar utstå offentliga skamstraff. Ett sådant straff var det som kallades kyrkoplikt. Aborträtten I Sverige fick vi fri aborträtt 1974, men 1938 fick vi en lag som tillät abort i undantagsfall. Illegala abortmetoder Under 1800-talet var fosfor ett sätt som användes. Eftersom det ända fram till år 1938 var helt förbjudet att göra abort har kvinnor tagit till olika desperata metoder för att göra sig av med fostret. I slutet av 1800-talet var straffet för olika abortförsök mellan sex månader upp till sex års fängelse. Omhändertagandet av oönskade barn Om en kvinna eller man inte kunde eller ville ta hand om sitt barn kunde de, mot betalning, lämna det på ett barnhus. Fattigvårdsauktioner Fosterfamiljer Inackordering av oönskade barn Litteratur
Nej, det går inte att skylla på normkritiken (säg tack istället!) | mina Sann... Okej, jag ska försöka att fatta mig kort nu. Eller i alla fall extremt tydligt, så att du som eventuellt är mot normkritik, genustjafs och argsinta feminister ändå ska orka läsa hela vägen (eller trampade jag någon på tårna nu? Bra utgångsläge… Puh, jag kan liksom inte låta bli). Många som missförstått det här med genustänk, normkritik eller för den delen feminism, vill gärna tro att ojämlikhet i samhället går att skylla på just dessa företeelser. Till exempel har vi det faktum att pojkar på en generell nivå halkar efter flickorna i skolan. Jag håller mig till det exemplet, så det blir tydligt. Statistiken visar att pojkar läser sämre, har svårare att koncentrera sig och får lägre betyg än flickor. Men ser ni, så enkelt är det inte. För det andra så är inte alla pojkar biologiskt lika varandra och inte flickorna heller – och det är snarare där skon klämmer, skulle jag i egenskap av genusmedveten och normkritisk lärare, vilja påstå. Jag kan illustrera detta med en bild:
Transformering.se | Information om trans Barn med dna från tre föräldrar 31 mars 2015 kl 10:03 - Kropp & Själ Vicky och Keith Newell håller sin lilla dotter mellan sig. Ettåriga Jessica har brunt hår och stora runda ljusgröna ögon med ögonfransar som slår ända upp till ögonbrynen när hon blinkar, men hon har en tom blick och går tillbaka i utvecklingen. Hon har Leighs syndrom, en ärftlig mitokondriesjukdom som påverkar många av kroppens funktioner. De finns inget botemedel och föräldrarna vet att deras dotter kommer att dö under sina första levnadsår. Nu vill familjen skaffa fler barn, men risken är stor att sjukdomsanlaget följer med igen. Deras hopp står till den metod som nyligen godkändes i Storbritannien och som innebär provrörsbefruktning med anlag från tre personer. Gäster i studion är Karin Wilbe Ramsay, från Statens medicinsk-etiska råd, SMER och Jan Olofsson, överläkare och områdeschef för Reproduktionsmedicin på Karolinska sjukhuset.
En annan aborthistoria I Sverige har kvinnor rätt till fri abort sedan 1975, men i dagens debatt om abort talas ibland om hur det var "förr". Fram träder ofta en historia om fattigdom och kvinnoförtryck, om utslitna arbetarkvinnor med täta graviditeter, desperata unga kvinnor och profithungriga kvacksalvarabortörer. Denna eländeshistoria är delvis riktig, men bara delvis. Den är också en förenklad bild av det förgångna. Uppmärksammad rättegång Den mest omfattande och uppmärksammade aborträttegången i svensk historia hölls 1934. En typisk berättelse ur rättegångsmaterialet är den om Gerda. Gerda åtalades tillsammans med 157 andra kvinnor. Ett vanligt yrke bland kvinnorna var kontorist. Säker abort en dyr affär Det framgår tydligt att det var medelklassens och den utbildade arbetarklassens kvinnor som gjorde abort hos Ivar Olofsson, kvinnor med fast sällskap och arbete som ville undvika eller skjuta upp sitt barnafödande. Kvinnorna som vände sig till Ivar Olofsson visste att verksamheten var förbjuden.
Spelet om könet | Kom Ut Könets betydelse inom idrott ifrågasätts från flera håll. Vilka är alternativen och hur drabbar köns-uppdelningen idrottare idag? Svensk idrott och Kom Ut diskuterar viktiga filosofiska frågor. Text Anna-Maria SörbergBild Eveline Johnsson Det tog Stella Walsh 11,9 sekunder att springa in sin historiska seger på 100 meter vid OS i Los Angeles 1932. Idag är det få som tänker på framgång och världsrekord när Stella Walshs namn kommer upp. »Gender witch hunt« kallar Rebecca Jordan-Young, Columbia University, och Katrina Karkazis, Stanford Center for Biomedical Ethics, den jakt på kvinnor som de menar än idag pågår i syfte att hålla eliten könsuppdelad. I en uppmärksammad artikel från The Guardian (2012) ifrågasätter Jordan-Young och Karkazis hela vetenskapen kring de så kallade könstesterna. Kutte Jönsson är idrottsfilosof och verksam vid Malmö Högskola. – Trots det som hände Semenya är jag ändå försiktigt optimistisk. – Tamburrini-argumentet är hårddraget, säger Kutte Jönsson.
"Musik är bättre för hälsan än idrott" | Österbotten | svenska.yle.fi Musik är hjärnans bästa vän - den öppnar upp igenslammade nervbanor och gör en beredd att ta emot andra utmaningar. Det säger vetenskapsjournalisten och musikredaktören Minna Lindgren som härom kvällen föreläste i Vasa. Föreläsningens rubrik "Musik är bättre för hälsan än idrott" är inte menad som en provokation. Den har bas i neurologisk forskning, säger Lindgren. - Under de senaste 15-20 åren har man i Jyväskylä och Helsingfors undersökt vad som händer i hjärnan då man spelar eller sjunger. Hjärnan är uppdelad i olika delar som sköter om olika saker: språk, känslor och så vidare. - Forskarna vet inte varför, men de har kunnat påvisa det, tack vare modern teknologi. Musiken är något av en universalmedicin Musik har visat sig vara effektiv mot många åkommor, säger Minna Lindgren. - Om man har smärtor så hjälper musiken, om man är deprimerad så piggar musiken upp, om man har svårt att somna eller är för sömnig så hjälper musiken! Det gäller ändå att välja rätt sorts musik efter situationen.
Oklart kön: ”Det handlar om väldigt utsatta personer ” | Forskning | Karolinska Institutet Anna Nordenström. Foto Martin Stenmark. Ibland är det svårt att avgöra om ett barn som föds är en flicka eller en pojke. Att födas med disorder of sex development, DSD, drabbar 1 på 1 500 barn och får ofta stora medicinska och själsliga konsekvenser. – Detta handlar om väldigt utsatta personer med tillstånd som starkt påverkar upplevelsen av identitet, säger Anna Nordenström, forskare vid Karolinska Institutet och överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Hon är ansvarig för den svenska delen i EU-projektet ”dsd-LIFE” där sexton europeiska specialistcentra tillsammans ska förbättra vården för personer som föds med DSD. – Vi ska titta på hur patientens upplevelse varit av kirurgi och hormonbehandling. Utöver enkäterna kommer man göra flertalet medicinska undersökningar för att ta reda på resultat av behandlingar och eventuella komplikationer. Den allra vanligaste formen av DSD är hypospadi, som kan vara relativt okomplicerat. Kromosomrubbningar kan också påverka könsutvecklingen.