Lärandelekar som tränar taluppfattning : LärandeLek Leken och samtalen stimulerar ditt barns förmåga till taluppfattning Det lilla barnet älskar att ramsräkna men för att hon ska utveckla sina matematiska tankar behöver hon uppmuntran och vägledning. Om barnet ska gå från att ramsräkna till att förstå antal och vilka mängder som räkneorden representerar, så behöver barnet träna på att jämföra olika små mängder. Barnet behöver också själv upptäcka mönster, likheter och skillnader. De lärandelekarna är sorterade i lekar som: Tränar ramsräknaTränar ett till ett principenTränar på matematiska begreppÖvar på att dela upp och fördela en liten mängdTränar taluppfattning av mängden upp till 10Tränar taluppfattning av mängden över 10Förberedande inför tal i bråkform Ramsräkna Hur många? - Ta för god vana att räkna det du ser. Fler lärandelekar kommer… Ett till ett principen Lärandelekar kommer… Matematiska begrepp Dela upp och fördela en liten mängd Sortera och dela upp barnens saker - Här ska ni sortera och dela upp saker mellan två barn. Tal i bråkform
Mattefröken | Ulrika Broman 2 Easter Paper Crafts 1. Big paper eggs - easy to cut off and assemble, suitable for Easter decoration. We cut 4-5 green printer sheets into thin strips to make the grass on the photos. After that we crumpled it well and it turned into fresh spring grass. We used paper in different colors and it turned out well. You can also decorate the eggs with pencils or felt-tip pens before assembling them. Print out our paper egg template on colored A4 sheets. 2. Color the legs, the beak and the comb after cutting out and folding the template. See more Easter ideas:
Hem Stödstrukturer med bildstöd – ett bra stöd med många olika syften Jag fortsätter min inläggsserie om bildstöd inom skolan genom att skriva om ett av mina absoluta favoritämnen – stödstrukturer. (I slutet av det här inlägget kommer du att hitta länkar till tidigare inlägg.) I tidigare arbete, och privat, har jag träffat på många vuxna personer som upplever olika typer av svårigheter med studier och framförallt med att ta till sig och själva producera texter. En typisk strategi som jag träffat många som använder sig av för att ta till sig innehållet i en text (t.ex. läsa in litteratur inför en tenta) är att börja läsa där texten börjar och läsa ”rakt upp och ner” tills texten är slut. Det finns många olika typer av stödstrukturer och många olika syften med att använda sig av dessa. Stödstrukturer kan hjälpa till att bringa ordning i till exempel Vad ska jag göra? Genom att lägga till bildstöd så kan eleverna dessutom få extra stöttning när det gäller språket, och det kan också vara till hjälp om de inte kommit så långt i sin läsutveckling. Bokrecension
Systematiskt elevhälsoarbete | AnnaBe – Specialpedagogen spekulerar Skolinspektionens senaste granskning av elevhälsans arbete visar att skolors förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete inte har kommit så långt som vore önskvärt. Skolornas förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete omfattas sällan av en strategi och ett systematiskt utvecklingsarbete som inbegriper uppföljning, analys, planering och genomförande. Oftast initieras och genomförs arbetet av lärare utan elevhälsans medverkan. Arbetet omfattar sällan psykologiska insatser och motsvarar därmed inte elevernas behov. Citatet belyser hur samverkan mellan lärare och elevhälsa sker i alltför liten utsträckning, att hela elevhälsans kompetens inte tas tillvara eller ens finns tillgänglig och att elevhälsoarbetet inte systematiseras som en del av skolans systematiska kvalitetsarbete i stort. I tidigare blogginlägg har jag kort skrivit om elevhälsoarbetet på skolan där jag arbetar. Kvalitetsarbete i praktiken, Skolverket (2015) Var är vi? Terminsutvärdering Hälsosamtal Vart ska vi? /AnnaBe
Specialpedagogen en konservator eller generator? | AnnaBe – Specialpedagogen spekulerar I min roll som specialpedagog får och har jag olika uppdrag. Lite då och då efterfrågas jag i verksamheten, inte utifrån min specifika kompetens, utan för att jag är en extra person och för att den ordinarie undervisningen inte kan tillgodose elevens behov av stöd så som den är utformad eller för att läraren i stunden inte räcker till. Det kan i dessa fall handla om att ta hand om en elev som fått ett utbrott eller som inte kan sitta still eller att reda ut en konflikt mellan några elever. Men det kan också handla om att undervisa en elev som inte hänger med i den ordinarie undervisningen. …specialpedagogerna vill genom handledning bidra med ett förändrat förhållningssätt, medan lärare hellre ser specialpedagogen som en extra aktör på den pedagogiska arenan d.v.s. en aktör som gör samma sak som läraren skulle ha gjort om det fanns tid till det” (2011, s. 21). I det här blogginlägget fortsätter jag resonemanget kring specialpedagogik som jag senast och nyligen skrev om här. /AnnaBe
Hur får man elever att ta emot stöd? Det är vanligt att personal inom skolan frågar mig hur de ska göra för att få elever att ta emot det stöd som erbjuds. På gymnasienivå är det inte ovanligt att timmar utanför lektionstid inte framstår som lockande för elever. Man kanske jobbar eller så vill man inte gå i skolan mer än vad som verkligen är nödvändigt. Många pedagoger står uppgivna och väntar på elever som man tänkt hjälpa men som inte dyker upp. Frågebatteriet nedan är till för att ta reda på vad som verkligen ligger bakom tankar om att inte gå på stödtimmar, till exempel ”mattestuga”. Andemeningen i samtalet med eleven måste vara att hitta en lösning som funkar för både skolan och eleven genom att bygga tillit. Tryck gärna på att stödtimmen är till också för att se när eleven faktiskt kan något. När du har samlat ihop dina svar från eleven så kan det vara så att du inte vet vad du ska göra med all information. Det finns inga genvägar eller magiska formler som plötsligt löser allt.
Elevhälsoarbete är allas ansvar En bok som betyder mycket för mig är Petri Partanens “Att utveckla elevhälsa”. Den ger mig stadga och en grund att stå på i mötet med alla som blir inblandade i elevärenden. För tyvärr är det oftast då min funktion efterfrågas: när det redan har gått snett. Partanen menar att det inte finns någon skillnad mellan läroplansuppdraget och elevhälsouppdraget. “Elevhälsa handlar om att samla på sig framgångshistorier som används systematiskt i ett kollegialt lärande för att utröna framgångsfaktorer. Enligt Partanen uppstår ofta en spänning mellan läroplansuppdraget och elevhälsouppdraget eftersom man “saknar en gemensam förståelse för uppdraget”. Missupfattningen kan lika ofta finnas inom elevhälsoteamets personal som känner ansvar för att vårda eleven och trycka på svårigheter och problem som måste lösas individuellt. Arbetslaget kanske tar upp elevärendet och skapar en berättelse. Att organisera för elevhälsoarbete är att systematiskt ta fasta på framgångsfaktorer. Vad är det med Pelle?
Betyg, pysparagrafen, sammanvägningen av prestationer. Dags att sätta betyg och tänka igenom betygen för varje elev så att det blir rätt. Förhoppningsvis vet alla elever redan hur de ligger till och hur de bedöms så att betyget inte kommer som en överraskning. Här är min checklista för betygsättning så att jag vet att jag inte glömmer något: 1. 2. 3. Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. 4. 5. Återstår bara att sätta igång!