The Language Menu - A webportal for teachers Frukostklubben drar igång! | Johanna & Judit bloggar Frukostklubben drar igång! I våras började vi, tillsammans med Bettina Drake (IKT-pedagog på Spyken) att ha Frukostklubbar. Tanken var ett det skulle ge tillfälle för IKT-intresserade pedagoger i Lund att utbyta idéer, nätverka och få tips på hur man kan jobba med IT i klassrummet. För att de som inte kunde vara på plats skulle kunna ta del av det hela, provade vi också att sända live via Bambuser och lyckades väl si så där. Eftersom vi tycker att det (trots tidig morgon ;) var ett lyckat koncept, en kul och trevlig grej att göra kommer vi att fortsätta i höst och har bokat in tre tillfällen då lärare från olika skolor i Lund kommer att berätta om hur de arbetat. Frukostklubbarna börjar alltid med att vi från 07.30 bjuder på kaffe/te, fralla och lite mingel och framåt 8-tiden drar visning och sändning igång. Alla Lundapedagoger är välkomna! Om Johanna IKT-samordnare, Lunds skolor.
20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv Den här veckan har jag följt elever på högstadiet under två heldagar. En dag följde jag en klass och en annan dag följde jag en annan klass. De lektioner där eleverna har haft eget arbete har jag gjort samma uppgifter som eleverna gjort (i de ämnen där detta varit möjligt – jag har inte gjort det på språkvalslektioner där jag inte kunnat språket eleverna läst). I de fall där eleverna jobbat två och två eller i grupper har jag gjort motsvarande uppgifter själv. Jag följde eleverna enligt deras schema. Mina raster var exakt desamma som elevernas, min lunch densamma som elevernas osv. Totalt deltog jag under tio lektioner under dessa två dagar, fördelat på sex lektioner ena dagen och fyra lektioner den andra dagen. Nedan följer 20 reflektioner som jag gjort under dessa två dagar Reflektion 1: Klasser kan vara väldigt olika. Det går inte som lärare att tro att man kan göra exakt lika i två olika klasser. Reflektion 2: Att sitta still hela tiden är mycket jobbigare än man tror!
Stop motion Fångad rörelse av ett mynt. Scen av figurer för leranimation. Stop motion (fångad rörelse) är en av tre huvudsakliga animationstekniker. Teknik[redigera | redigera wikitext] Precis som tecknad film och datoranimering, är stop motion en teknik för att lura ögat att "döda" föremål rör sig. Genom att animatören låter fotografera av en serie föremål med sinsemellan små positionsvariationer, och sedan visar fotografierna i en snabb följd, till exempel med hjälp av en dator och ett animations- eller videoredigeringsprogram, skapas illusionen av rörelse. Pixillation[redigera | redigera wikitext] En annan benämning för stop motion är pixillation[1], kanske[källa behövs] mest brukad vid animation där skådespelare står framför kameran för serierna av enbildstagningar. Historik[redigera | redigera wikitext] Fram till Första världskriget[redigera | redigera wikitext] Redan 1908 visade amerikanen J. Från 1920-talet till 1940-talet[redigera | redigera wikitext] Västeuropa[redigera | redigera wikitext]
Revolting rhymes och språkutvecklande arbetssätt | Min undervisning Jag har en svag klass där hälften saknar betyg. Något måste jag göra. Jag har läst mycket om språkutvecklad undervisning senaste halvåret och förstår att jag som lärare har mycket att hitta där i form av metodik. Lite av de stödstrukturer jag använt vill jag dela med er, mycket har jag gjort om till mitt en del fanns färdigt när jag googlade och sen har jag satt ihop det i en LPP med en stödstruktur i där mål och kunskapskrav framgår så alla elever vet vad de gör per lektion. Mycket av stödstrukturerna som nämns i min LPP som VENN-diagram och The Five Essentials of a Story och Collecting words hittar ni på Roald Dahls officiella sida samt lucktexten på roalddahlday.info Resten hittar ni här: Att ställa frågor Filmerna på Youtube: Filmerna finns här i mitt tidigare inlägg.
9 Word Cloud Generators That Aren't Wordle The use of word clouds in the classroom is a powerful way to really get through to visual learners. The details about the following nine word cloud generators will give you a fair idea how, as an educator, you can get the best out of them. A quick note: Wordle is quite easily the most popular word cloud generator out there. Tagul Several features that do not figure in Wordle are incorporated in Tagul.For example, you have the option of choosing personalized shapes and multiple fonts to be used in your cloud. ABC Ya This application is very much like Wordle and operates the way Wordle operates. Tag Crowd This application gives you access to see frequency of words. Word It Out Word It Out helps create word clouds from any text, similar to the way Wordle does. Make Word Mosaic This one is from Image Chef and is one of the best creative tools you can find for your classroom. Wordsift Wordsift is presented by Stanford University and allows you to do anything with or to a word. TagCloudGenerator
PEPonline, lektioner på nätet:) PEPonline, en superresurs på nätet. Här kan man som elev förträna eller efterträna, matte och NO. jag som förälder har samma möjligheter att fräscha upp kunskaperna. Fördelen är att man kan se det hur många gånger man vill utan att verka dum. Vem skulle våga fråga ett otal gånger om att få genomgången eeen gång till i klassrummet för att man inte hängde med eller för att man till nästa lektion har glömt hur man skulle göra? Mer av detta, tack! Kontakt för denna resurs som är tillgänglig för oss alla även om vi inte går i skolan I Bollnäs, står: mikael.sundstrom@bollnas.se Välkommen: Här nedan ett smakprov: Relaterade Blås nytt liv i Powerpoint Har du också tröttnat på Powerpoint och upplever att det är ett ganska stelt och dött redskap? I "Hur gör man?"
Vett och etikett på nätet Journalister måste följa etiska regler som garanterar att de inte kränker andra med sina texter. Idag är det dock långt ifrån endast journalister som publicerar texter - på internet kan vem som helst göra det. Samtala med dina elever om frågor kring nätetik. Syfte: Etiska överväganden i nätvardagen. Passar för: åk 4-6, värdegrund, pressetikTidsåtgång: 1 lektionFörberedelser: Eventuellt tillgång till internet för att visa sajten kränkt.se Bakgrund:I Sverige har vi etiska regler, riktlinjer för vad man får och inte får skriva (publicera), för tidningar (liksom för radio och tv). Det här är regler som säkerställer att journalister inte kränker andra med sina texter. Förre Barn- och elevombudet (BEO) Lars Arrhenius och tidigare generalsekreteraren i BRIS Göran Harnesk skrev tillsammans en debattartikel där de tydligt uttryckte att lagstiftningen är entydig och att ”det är förbjudet att kränka, trakassera och diskriminera andra människor. Övning 1: Pressetiska regler 1. 2. 3. 4. 1. 1. Länkar
Rätt tid När du hämtar den här sidan väntar servern till början av en ny sekund, och skickar sedan över rätt tid till din webbläsare. Eller mer precist: den skickar över tiden 25 ms innan det är dags, för att kompensera lite för fördröjning på internet. Tiden du ser ovanför är alltså inte från din egen dator, utan visar rätt tid på RL.SE:s server. Det finns också en aningens större klocka ifall du behöver en mer massiv tidgivning, öppnas i eget fönster. Servern håller rätt tid mot atomur på internet och har typiskt en missvisning på bråkdelen av en sekund. Du får lägga till några millisekunder för Javascripts arbete i din webläsare. Vad ovan sagts gäller om du har en stabil koppling till internet. Klockan i din egen dator visar: 22:09:16. Om den går för mycket före eller efter kanske du bör ställa den. Fast vad spelar några minuter hit eller dit för roll?
”Vad mycket svenska de kan redan!” ”Hur kan de vara så duktiga? ” Jag har ett par gånger efter jul i år fått kommentarer av kollegor: ”Vad mycket svenska de kan redan!” ”Hur kan de vara så duktiga? ” Jag blir glad och, hrm, jag erkänner, smickrad. Det har också fått mig själv att fundera på ”hur” och en tanke har dykt upp. Ok: Hej då Jante! Stark betoning på det muntliga Jag vill att eleverna ska prata mycket och jag pratar mycket med dem. Fler exempel på muntlig aktivitet är: - Gruppsamtal som bygger på frågor. Varierad stöttning Stöttning är inte det samma som stöd. Ett formativt förhållningssätt Jag försöker aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Jag vill också att de ska lära sig att själva bedöma sitt arbete. ”Vad jag lärt mig på den här lektionen/idag? Jag ger så ofta som möjligt respons, muntligt eller skriftligt, till eleverna i form av ”Jag ser att du….. Lek och skratt Det är viktigt för mig att visa eleverna att jag tycker om dem. Höga förväntningar Jag visar eleverna tydligt att jag tror på dem och deras förmåga att lära. Modersmålen
Om mig Jag heter Tiia Ojala och arbetar som förstelärare i Södertälje. Jag undervisar nyanlända barn i en introduktionsgrupp. Jag är även läromedelsförfattare. Jag har jobbat i flera års tid som lärare för både unga och vuxna personer med kort eller ingen utbildningsbakgrund. Det andra projektet jag fått äran att vara med heter Rätt Steg. Jag har en gymnasielärar- och magisterutbildning med svenska som andraspråk som huvudämne. En gång i tiden var mitt mål i livet att resa runt i världen. Nationella läsdagen blev internationell | Nyanlända i Lappland I arbetslaget på min gymnasieskola hade vi bestämt att vi skulle ha ett lästema på Nationella läsdagen i år. Vi brukar vanligtvis ha teman där alla elever på skolan medverkar, men denna gång ville vi anpassa läsningen till elevernas språkliga nivå i svenska. Jag hade planerat för att ha 4 olika stationer i Språkintroduktionsgruppen. Det var en dikthörna, en digital hörna, att läsa en bok hörna samt ett kapitel från en kapitelbok som ”storbok” på väggen. I dikthörnan skulle eleverna läsa dikter och skriva ner två dikter de tyckte om. I den digitala hörnan hade jag samlat länkar på ett worddokument. Till ”kapitelboken” på väggen, som var första kapitlet ur boken ”Så sjukt kär” av Mårten Melin hade vi olika ”uppdragskort”. Då båda mina kollegor som jag skulle jobbat med på läsdagen blev sjuka vid det första tillfället, så ville jag gärna göra samma sak en gång till. Denna gång utökade jag med en station till, att läsa en bok tillsammans med några av eleverna.
Ny i svenska skolan