The 7 Powerful Idea Shifts In Learning Today by Terry Heick, TeachThought.com : Shift_Learning: The 7 Most Powerful Idea Shifts In Learning Today So we’re taking a stand here. This is all incredibly subjective, but so are the VH1 Top 100 Hair Bands Videos and those are fun, am I right? So subjective it is. Let’s make a list. Utopian visions of learning are tempting, if for no other reason than they absolve us of accountability to create itright now, leading to nebulous romanticizing about how powerful learning could be if we just did more of X and Y. But therein lies the rub: Tomorrow’s learning is already available, and below are 7 of the most compelling and powerful trends, concepts, and resources that represent its promise. The Challenge of Implementation It’s challenging enough to manage a traditional learning environment where the curriculum is handed to you, and meetings are set, and you’re simply there to manage; adding more ingredients to the mix seems like asking for trouble. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.
Schools are doing Education 1.0; talking about doing Education 2.0; when they should be planning Education 3.0 Schools are doing Education 1.0; talking about doing Education 2.0; when they should be planning and implementing Education 3.0. This post seeks to compare the developments of the Internet-Web to those of education. The Internet has become an integral thread of the tapestries of most societies throughout the globe. The web influences people’s way of thinking, doing and being; and people influence the development and content of the web. The Internet of today has become a huge picture window and portal into human perceptions, thinking, and behavior. Logically, then, it would seem that schools would follow suit in mimicking what is happening via the Internet to assist children and youth to function, learn, work, and play in a healthy, interactive, and pro-social manner in their societies-at-large. Education 1.0 Most schools are still living within and functioning through an Education 1.0 model. Derek W. Education 1.0 is, like the first generation of the Web, a largely one-way process. Social
Disruptive Technology and How to Compete for the Future inShare364 Disruptive technology is the bearer of tremendous opportunity and equally a harbinger of obsolescence. Technology’s impact on society and business is substantial, if not underestimated. To keep up is a perpetual investment as innovation is constant and it’s only increasing. This is a time to take a step back, recognize where we are and where we need to be, examine our strategies and current initiatives, review our investments and opportunities, and consider new areas for change or new pursuits. The truth is that innovation works for and against us and investing in it with purpose and design is our responsibility. Part of the challenge is knowing when to recognize opportunities. For example, businesses around the world are jumping on Facebook and Twitter as each have demonstrated an ability to disrupt the standard fair in how connected consumers communicate, discover, and share. Disruptive technology requires much more than visibility and activity. 1. 2. 3. 4. 5.
”Att förstatliga skolan löser inte problemen” Att förstatliga skolan, som flera debattörer föreslår på DN Debatt (26/3), är endast ett blindspår som skulle föra skolan långt från lösningarna på skolans verkliga problem. Vi delar däremot debattörernas oro över den ökande segregationen i skolan, skriver företrädare för SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Skolans utmaningar handlar inte om kommunal eller statlig skola. Enligt det etablerade konsultbolaget McKinsey, som studerat olika länders utbildningssystem är nästa steg i utvecklingen för Sverige ökat fokus på lärarnas roll i klassrummet, bättre coachning och samarbete mellan lärarna. Det här är något som debattörerna helt bortser från. För att komma till rätta med problemen krävs en analys utifrån verkligheten. Stora förändringar i omvärlden sätter naturligtvis stora avtryck i skolans värld. Låt oss lägga idén om en stor omstöpning av skolan åt sidan. Anders Knape, ordförande SKLMaria Stockhaus, ordförande i SKL:s utbildningsberedning
Elevernas syn på skolan Vi skickar ut ett mejl med inrapporteringslänk till samtliga kommuners skolchefer samt till kontaktpersoner som anmält sig till SKL som mottagare för utskicket. Inrapporteringen kommer att var öppen till slutet av augusti 2014 och avser elevenkäter som genomfördes under läsåret 2013/14, i årskurs 5 och 8 oavsett om enkäterna genomfördes under höst- eller vårterminen. Sveriges största elevundersökning I Öppna jämförelser – Grundskola 2014 kan 192 kommuner jämföra sig när det gäller elevernas syn på skolan och undervisningen. Sammanlagt har drygt 100000 elever i årskurs 5 och 8 svarat på frågorna och undersökningen är därmed den största i sitt slag. Indikatorerna är ett återkommande inslag i Öppna jämförelser och vi hoppas att ännu fler kommuner kommer att använda sig av frågorna i sina elevenkäter framöver. Frågorna har tagits fram av en arbetsgrupp med representanter från ett antal kommunalförbund, regionförbund och kommuner. Frågor till elever Svaralternativ
Lärarlyft för IT i skolan 2013 är den moderna tekniken en integrerad och självklar del i det moderna samhället. När datorer och annan modern teknik används i alla samhällssektorer får skolans verklighet inte se sämre ut. IT spelar en väsentlig roll i förnyelsen av skolan och det är i den nya läroplanen inskrivet att modern teknik ska användas i undervisningen. När det gäller IT-utrustning så presenterades nyligen en internationell undersökning, ESSIE som gjorts inom EU samt Island, Norge, Kroatien och Turkiet. Trots att Sverige är ett land som är alltmer uppkopplat och har god tillgång på datorer är svenska elever sämre än OECD-genomsnittet när det gäller användningen. Vid gjorda skolbesök är det påtagligt att skolorna kommit olika långt i implementeringen av datorn som arbetsredskap. Nyckeln till framgång är naturligtvis inte datorerna i sig utan en pedagogisk strategi, ordningsregler för användandet av datorer och god teknisk support.
På jakt efter skolpolitisk fantasi | Claes Nilholms blogg Alla politiker förefaller vara överens om att den svenska skolan behöver åtgärdas. Det är inget konstigt med det, verksamheter behöver förstås utvecklas. I debatten handlar det ofta om vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas: Tidigare betyg? Inga betyg (kan dock inte sägas i dagens debatt)? Fler skolinspektioner? Här vill jag inte så mycket diskutera konkreta åtgärder utan i stället fokusera på var man hämtar idéerna ifrån. Varifrån hämtar man då svenska politiker sina lösningar för att utveckla skolan? Den andra källan där politiska lösningar hämtas är på den internationella arenan. Det är lite konstigt att man tror att det gamla svenska skolsystemet fungerar i en förändrad värld.
Mer tid behövs för samarbete mellan lärare – Det kanske mest uppseendeväckande i rapporten är att lärare inte samarbetar mer än vad de gör, trots att forskningen visar hur viktigt det är för goda och förbättrade resultat, säger Maria Stockhaus, ordförande i SKL:s utbildningsberedning. Det finns stora pedagogiska fördelar med att lärare arbetar tillsammans med att planera, analysera och utveckla undervisningen. Det framkommer också i SKL:s arbete med PRIO-projektet. – Vi alla – både arbetsgivare och lärare – har ett gemensamt ansvar för att vända ensamarbete till samarbete. Både forskning och många lärare på fältet kan ju vittna om hur arbetsbörda minskat och undervisningen utvecklats när man börjat jobba mer tillsammans. Ensamarbete är ineffektivt, säger Maria Stockhaus. Enligt Skolverkets nya studie lägger lärarna 62 procent av sin arbetstid på undervisningsrelaterad administration och 11 procent på övrig administration och kringarbete. – Arbetsgruppens uppgift är just nu främst att följa utvecklingen och inhämta kunskap.
Små justeringar löser inte skolans problem Annons Publicerad kl Dela Skicka länk via e-post Mest läst Opinion Hela SvD.se ”Fritt skolval gör lärare till betjänter” Debattör: Eleverna har ... ”Vi måste se klimatet som en etisk fråga” Psykolog: Det egna ansvaret ... ”Lagliga väggar för graffiti en dålig idé” KD-politiker: Nolltolerans ... ”Billigt kött kan göra oss sjuka på sikt” Ökad import innebär ... Utrikes 20:42 ”Ligger inte i intresset att lägga ner vapnen” Expert på FOI: ... Sport 19:57 Skellefteå tog hem SM-guldet – i år igen Slog Färjestad i fjärde raka. Inrikes 20:44 Hundar tränas för att sniffa fram cancer Kan bli lösning för att ... Inrikes 20:46 Körfältet på E4:an öppet igen Omkörningsförbudet hävt sedan klockan 20. ... Doldis sköt guldet till Skellefteå Anton Lindholm, 19, sköt målet som tog ... Historiskt Skellefteå vill ha mer Första lag på 13 år som vinner SM-guld ... Frögren: Sjukt tacksam Tre SM-guld med Färjestad hade Jonas Frögren sedan ... Rexhepis första BP-mål gav sen poäng Han värvades för att göra ... Svenska företag brukade ...
Luren tar plats på lektionen - Skåne Sydsvenskan har frågat samtliga kommunala skolor i Malmö, Lund och Omkretsen om vilka regler de har kring mobiltelefoner. 55 skolor har svarat. Över hälften av dem, 37 skolor, har skolgemensamma regler. Nästan alltid handlar det om förbud mot att använda mobilen i klassrummet, eller på skolan över huvud taget. – Barnen har inte mobiltelefoner med till skolan. De elever som råkat glömma och ändå har en mobiltelefon med, lämnar själva in den till läraren direkt på morgonen, svarar Henrik Ericsson, rektor på Rosenholmsskolan, en F-2-skola i Malmö. Ju yngre barnen är, desto vanligare är det att mobilen inte får användas alls under skoldagen, inte heller på fritids. Mobiler beskrivs väldigt olika, allt från som ett stort problem till inget problem alls. – De allra flesta elever klarar att hantera detta utan problem, men det finns fortfarande ett litet fåtal som inte klarar att avhålla sig från att ständigt peta med sin telefon. Men som pedagogiskt verktyg ses mobilen ofta som en tillgång.
Ingrid Carlgren: Hur är det möjligt? Per Tullberg undrar hur lång tid det tar innan Björklunds skolpolitik kan få effekt. Men det behövs ingen väntan, vi ser redan effekterna i dagens skola, skriver Ingrid Carlgren. (red) Skolverket har kommit med ytterligare en rapport om hur svenska elevers skolresultat fortsätter att försämras samtidigt som segregeringen ökar och likvärdigheten minskar. Samtidigt har Per Tullberg lämnat ifrån sig en utredning om hur lång tid det kan ta innan Björklunds reformer kan få effekter. Departementet kallar till presskonferens och medierna rapporterar som vanligt helt okritiskt det departementet formulerar. Varför ställs inte frågan om det möjligen kan vara så att vi redan ser effekterna? I början av 90-talet hade vi ett (i förhållande till idag) relativt välfungerande skolsystem. En argumentationslinje verkar vara att om inte alla drastiska reformer hade genomförts hade det varit ännu värre – en annan att det tar lång tid att vända en oceanångare. Referenser:
”Stärk rektorernas ställning” De senaste åren är bland de mest reformintensiva i svensk utbildningshistoria. En ny skollag, nya kurs- och läroplaner, en ny lärarutbildning, en lärarlegitimation och en ny gymnasieskola har införts. Målet är tydligt: Sverige ska ha en kunskapsskola som rustar varje elev, oavsett bakgrund, för såväl livet som för arbetsmarknaden. Utifrån detta ser vi behov av att ta ytterligare steg. Det är en allvarlig samhällsutmaning att skillnader mellan skolor och klassrum fortfarande är stora. När lärare ser att elever behöver extra stöd ska de ha rätt förutsättningar att sätta in åtgärder tidigt. För att öka likvärdigheten och förbättra kunskapsresultaten genom förbättrat särskilt stöd till eleverna föreslår vi därför: 1. Enligt en IFAU-utvärdering spelar rektorerna en väsentlig roll för såväl elevernas resultat på nationella prov som för deras slutbetyg. I dag är beslutsvägarna för långa och detaljstyrningen för stor. 2. Finland är ett av de länder som är mest framgångsrika med särskilt stöd.