DATORN i UTBILDNINGEN Text: Monica Esborn Valerie Hannon, forskare och styrelseordförande för Innovation Unit, UK: Lappa och laga räcker inte – skolan behöver ändras i grunden Det går inte längre att lappa och laga i det skolsystem som byggdes upp för industrisamhällets behov. Valerie Hannon är styrelseordförande för Innovationsenheten, tidigare knuten till brittiska regeringen, nu en oberoende icke-vinstdrivande FoU-stiftelse, Innovation Unit. Vårt västerländska skolsystem grundades under 1800-talet och likheterna mellan fabriker och många skolbyggnader är slående med korridorer och slutna rum där en lärare avdelades till en grupp. – De senaste årens skolpolitik världen över har handlat om att förbättra detta skolsystem, menar Valerie Hannon, något som nått vägs ände framhåller hon. Den transformerade skolan? – Det är sällan elever i den transformerade skolan befinner sig i en klass på 30. Valerie Hannon lyfter också fram vikten av elevernas engagemang för sin skola och sitt lärande.
Exit tickets | Tips och idéer för lärare På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Tanken är både att jag som lärare ska få lite återkoppling på min undervisning, men ännu mer att eleverna ska reflektera över vad de lär sig (eller inte). Hittills har det fungerat utmärkt – det tar någon minut i slutet på lektionen, och utgör dessutom en bra rutin för att avrunda ett lektionspass. Jag minns inte vem det var som tipsade mig om att använda exit tickets, men jag vill ändå sända ett tack. Kolla in de exit tickets jag använder (utskriftssnällare format). PS: När jag googlar på ”exit ticket” hittar jag exempel som tyder på att de används till lite mer omfattande frågor på annat håll.
Reflektioner kring skolans digitala utveckling Vad krävs för att it och digitala medier ska utveckla och förändra skolans undervisning och skapa nya möjligheter åt lärare och elever? Det är en fråga som beslutsfattare i många länder ställer sig, inte minst i länder där man länge satsat på att föra in den nya tekniken i skolans verksamhet. För knappt ett år sedan tillsatte den brittiska regeringen en oberoende arbetsgrupp – Education Technology Action Group (ETAG) – som fick i uppdrag att undersöka vad som bör göras för att få fart på utvecklingsarbetet i de engelska skolorna. I augusti förra året genomfördes en enkätundersökning bland it-kunniga och nytänkande lärare, som beskrev deras syn på vad som behövs för att it ska användas på utvecklande sätt i undervisningen. I förra veckan presenterade ETAG sina reflektioner och förslag i en rapport som blickar framåt och som man hoppas ska sätta fart på den allmänna debatten. I förra veckan kom även en rapport som blickar bakåt. Stephen Heppell har lett arbetet i ETAG.
Filmer om bedömning för lärande och likvärdighet En föreläsning om bedömning för lärande och likvärdighet med Gudrun Erickson, universitetslektor vid Göteborgs universitet har filmats och delats in i delar. Till varje föreläsningsdel hör ett filmat samtal där en grupp grundskollärare föreläsningens budskap och innehåll. De olika filmerna speglar i hög grad hur lärares bedömningsuppdrag har utvecklats och förändrats sedan 1990-talet. Gudrun Erickson har mångårig erfarenhet som projektledare för framtagandet av nationella prov. 1. Strömmad film Föreläsning (10.09 min, 1200 kbs) Lärardiskussion (6.30 min, 1200 kbs) Film för nedladdning Högerklicka (PC)/håll ner musknappen (mac) och spara mål/target/länk som Ladda ner: Föreläsning (153 MB) Ladda ner: Lärardiskussion (107 MB) 2. Föreläsning (11.55 min, 1200 kbs) Lärardiskussion (9.30 min, 1200 kbs) Föreläsning (170 MB) Lärardiskussion (156 MB) 3. Föreläsning (17.23 min, 1200 kbs) Lärardiskussion (6.26 min, 1200 kbs) Föreläsning (265 MB) Lärardiskussion (106 MB) 4. 5.
Ska programmering finnas på skolschemat? Med anledning av den pågående debatten om programmeringen i skolans vara eller icke vara ville vi på Webbstjärnan följa upp den tråd vi senast plockade upp i intervjun med Teacherhack. Vi har pratat med Ulrica Elisson Grane, lärare, och Måns Jonasson, webbansvarig på .SE, om programmeringens plats på schemat. I förra veckan skrev Webbstjärnan om det nya initiativet Teacherhack och initiativtagarnas plan att hacka läroplanen för att få in programmering på schemat. Ulrica Elisson Grane är lärare på Ullvi skola strax utanför Leksand och bloggar tillsammans med sina elever på ullviskola.se. - Jag läste en kurs vid Umeå universitet som heter ”Digitalt berättande och kreativt lärande”, berättar Ulrica. Eleverna köpte konceptet och började ge sig hän åt spelifierat lärande och programmering, bland annat i nämnda Scratch. - Eleverna kommunicerar, bygger upp sitt matematiska lärande och reflekterar och drar slutsatser om det som de kommit fram till. - De är mest kreativa och vågar prova.
”Formativ bedömning är den perfekta kundanpassningen” | Pedagogiska Magasinet Formativ bedömning handlar inte bara om bedömning av elevers produkter och aktivitet under lektionstid. Det är en helhetssyn på undervisning, på lärare och på elever som berör skolans verksamhet i sin helhet. Det ökande intresset för formativ bedömning går hand i hand med privatiseringen av den svenska skolan, där eleverna allt oftare beskrivs som kunder och lärarna som servicepersonal.Låt oss först undersöka vilka roller som läraren respektive eleven tilldelas enligt de formativa pedagogerna. Läraren å sin sida ska notera, dokumentera, återkoppla, utvärdera, anpassa, förändra, skapa relationer, föra en dialog, reflektera – och glöm inte det nya modeordet ”bekräfta”. Eleven å sin sida ska inte göra något alls. I formativ bedömning är eleven en passiv mottagare som utsätts för lärarens aktivitet – om eleven över huvud taget nämns. Men enligt de formativa pedagogerna finns inget val. Liksom den typiska kunden kommer dessa elever aldrig att mötas av några obehagliga krav.
De programmerar för att förstå sin samtid Karin Nygårds Nycklar för att förstå och kunna verka i ett digitalt samhälle Karin Nygårds, lärare i svenska på Sjöstadsskolan i Stockholm, ser tre perspektiv på programmering i skolan. Vårterminen 2013 började Karin Nygårds föra in kod och programmering som en del av undervisningen i svenska. − Målet är att ge eleverna de nycklar de behöver för att kunna förstå och verka i ett digitalt samhälle. Tränar samarbete i spelprojekt Innehållet på nätet frestar ofta läsaren att hoppa vidare till andra texter. − Vi utforskar, frågar och reflekterar tillsammans. I spelprojektet Game On arbetade eleverna i grupp och skapade spel med det webbaserade visuella programmeringsverktyget Scratch. − Det allra viktigaste är inte att lära sig använda verktyg och tjänster på nätet, utan att förstå hur allt omkring fungerar. Karin Nygårds betonar att eleverna behöver träna mer på grupparbete och lära sig att planera, samarbeta och att utnyttja tiden effektivt. − Det är ofta stora skillnader mellan grupperna.
Kod i skolan Det finns många olika sätt att närma sig programmering i skolan. Scratch är ett lättanvänt verktyg där du bygger händelser med hjälp av block. Finns även i en enklare variant för iPads, SctachJr Det är ett gratis verktyg som finns på svenska och som körs direkt i webbläsaren. Det finns bra material från Internetfonden: Barnhack, Kom igång med Scratch, Del 1, Del 2. Svenska Internetstiftelsen har också gjort två videokurser om hur Scratch kan användas, Första delen (7 avsnitt) Andra delen (6 avsnitt) Inspiration finns också att hämta på ScratchEd. Det går att göra spännande mattekluringar också. Ett lämpligt material för lärare, mentorer och andra pedagoger är Creative Computing, Brennan, Balch, Chung, Harvard Graduate School of Education. Där finns bl.a. ett antal övningar för att leta fel Debug IT! Växjö Coder Dojo Vi ansvarar tillsammans med ett antal programmerare för Växjö Coder Dojo. Läs vidare om kod i skolan Nedan några andra exempel på verktyg: Cargo-Bot. Läs mer: Kom så ska vi koda
Gärna programmering i skolan, men hur? Det är lätt för politiker att försöka plocka poäng på att verka vara moderna genom att föreslå programmering som obligatoriskt skolämne för barn. Det som är svårt, det är att göra det på ett sätt som faktiskt ger resultat. Efter att Moderaterna lanserat ett förslag om att göra programmering till ett obligatoriskt skolämne är det än en gång dags att diskutera programmering i skolan, ett ämne jag bloggade om redan för ett och ett halvt år sedan. Då argumenterade jag för att programmering visserligen är ett väldigt bra sätt att ge barn möjligheten att gå från att vara konsumenter till att bli producenter i vår digitala värld. En djupare insikt i hur datorer agerar är mycket värdefull kunskap i ett samhälle som redan idag genomsyras av robotar och datorisering. Det var av denna anledning jag drog igång våra Barnhack, något som med tiden växt till ett område .SE satsar på. Stor efterfrågan på kunskap Vad har hänt på de snart två år som gått sedan jag började hålla kurser i Barnhack?