Bedömning för lärande och andraspråksutveckling, del 1 Robert Walldén, som arbetar inom vuxenutbildningen i Borås, kommer i tre blogginlägg beskriva utmaningar och möjligheter med att arbeta med bedömning för lärande. Här hittar du del 2 och del 3. Hela artikeln finns även nedladdningsbar som .pdf-fil. Det är nu snart tio månader sedan jag skrev min första text om hur vi arbetar med bedömning för lärande i Borås, och mer specifikt inom vuxenutbildningen. I denna uppföljande text kommer jag att lämna det övergripande perspektivet och flytta fokus till mitt eget klassrum, och beskriva hur arbetet har fungerat med mina vuxna elever i svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Jag kommer vid upprepande tillfällen hänvisa till bedomningforlarande.se, där utgångspunkterna för bland annat Borås kommuns BFL-arbete finns presenterade. Det bör sägas med en gång att detta inte kommer att vara en rosenskimrande framgångssaga om hur bedömning för lärande har fört min undervisning och elevernas kunskapsutveckling till oanade höjder.
101 Conversation Starters (Also see How to Start a Conversation) Ice Breakers Where did you grow up? Childhood Questions What was your favorite children's book? School/Work Topics Where did (do) you go to school? Relationship Questions What is the first think you notice about a guy or girl? Sports Conversation Starters Who is your favorite athlete? Vacation Questions Where was the last place you went on vacation? Food/Drink Topics What is your favorite drink? Entertainment Topics Who is your favorite actor? Personal Questions Who do you look up to? Misc. Do you sleep with a stuffed animal?
DATORN i UTBILDNINGEN Text: Monica Esborn Valerie Hannon, forskare och styrelseordförande för Innovation Unit, UK: Lappa och laga räcker inte – skolan behöver ändras i grunden Det går inte längre att lappa och laga i det skolsystem som byggdes upp för industrisamhällets behov. Valerie Hannon är styrelseordförande för Innovationsenheten, tidigare knuten till brittiska regeringen, nu en oberoende icke-vinstdrivande FoU-stiftelse, Innovation Unit. Vårt västerländska skolsystem grundades under 1800-talet och likheterna mellan fabriker och många skolbyggnader är slående med korridorer och slutna rum där en lärare avdelades till en grupp. – De senaste årens skolpolitik världen över har handlat om att förbättra detta skolsystem, menar Valerie Hannon, något som nått vägs ände framhåller hon. Den transformerade skolan? – Det är sällan elever i den transformerade skolan befinner sig i en klass på 30. Valerie Hannon lyfter också fram vikten av elevernas engagemang för sin skola och sitt lärande.
Betyg - Så funkar det! Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Creative Commons-licensen finns längst ner på sidan. Svensk, arabisk, somalisk och engelsk textning går att slå av och på med "Subtitles/CC" nere till höger i videofönstret. Filmen finns också i en teckenspråkstolkad version. Filmen bygger på de frågor om betyg och kursplaner som Anna Karlefjärd (lärare och betygsforskare) och andra lärare har fått från elever och föräldrar. Det här tar filmen upp: Nytt skolspråk Nya styrdokument för skolan gör att skolspråket förändras en del och det kan göra att det blir svårare för elever, vårdnadshavare och lärare att förstå varandra. Varför ny läroplan och ny betygsskala? Filmen beskriver vad som är nytt och varför förändringarna med läroplanen och betygsskalan har gjorts. Kunskapskrav Kommunikativ kursplan
Språkutvecklande övningar med Kahoot! Med anledning av mitt förra inlägg där vi använde oss av Kahoot i elevernas språkutveckling har jag fått frågor om hur man kan använda Kahoot, om det behövs inloggning för eleverna mm. Därav skriver jag det här inlägget som enbart handlar om Kahoot och hur man kan använda sig av det i sin undervisning. Precis som alla andra verktyg tycker jag personligen inte att användandet av verktyget ska vara ett självändamål utan Kahoot bör ses som en resurs i lärandet som pågår. Använd Kahoot i det arbetsområde ni jobbar med! Hoppas det här inlägget ger svar på de frågor som uppstod i och med mitt förra inlägg! Länk till förra inlägg: Kahoot är en webbresurs där du skapar ett konto (gratis) för att sedan skapa interaktiva frågesporter så kallade Quiz. Vad behöver eleverna? Kan jag använda befintliga Kahoot? Det finns en hel del publika Kahoot som andra har skapat. Hur gör jag? Förförståelse
Reflektioner kring skolans digitala utveckling Vad krävs för att it och digitala medier ska utveckla och förändra skolans undervisning och skapa nya möjligheter åt lärare och elever? Det är en fråga som beslutsfattare i många länder ställer sig, inte minst i länder där man länge satsat på att föra in den nya tekniken i skolans verksamhet. För knappt ett år sedan tillsatte den brittiska regeringen en oberoende arbetsgrupp – Education Technology Action Group (ETAG) – som fick i uppdrag att undersöka vad som bör göras för att få fart på utvecklingsarbetet i de engelska skolorna. I augusti förra året genomfördes en enkätundersökning bland it-kunniga och nytänkande lärare, som beskrev deras syn på vad som behövs för att it ska användas på utvecklande sätt i undervisningen. I förra veckan presenterade ETAG sina reflektioner och förslag i en rapport som blickar framåt och som man hoppas ska sätta fart på den allmänna debatten. I förra veckan kom även en rapport som blickar bakåt. Stephen Heppell har lett arbetet i ETAG.
Ska programmering finnas på skolschemat? Med anledning av den pågående debatten om programmeringen i skolans vara eller icke vara ville vi på Webbstjärnan följa upp den tråd vi senast plockade upp i intervjun med Teacherhack. Vi har pratat med Ulrica Elisson Grane, lärare, och Måns Jonasson, webbansvarig på .SE, om programmeringens plats på schemat. I förra veckan skrev Webbstjärnan om det nya initiativet Teacherhack och initiativtagarnas plan att hacka läroplanen för att få in programmering på schemat. Ulrica Elisson Grane är lärare på Ullvi skola strax utanför Leksand och bloggar tillsammans med sina elever på ullviskola.se. - Jag läste en kurs vid Umeå universitet som heter ”Digitalt berättande och kreativt lärande”, berättar Ulrica. Eleverna köpte konceptet och började ge sig hän åt spelifierat lärande och programmering, bland annat i nämnda Scratch. - Eleverna kommunicerar, bygger upp sitt matematiska lärande och reflekterar och drar slutsatser om det som de kommit fram till. - De är mest kreativa och vågar prova.
De programmerar för att förstå sin samtid Karin Nygårds Nycklar för att förstå och kunna verka i ett digitalt samhälle Karin Nygårds, lärare i svenska på Sjöstadsskolan i Stockholm, ser tre perspektiv på programmering i skolan. Vårterminen 2013 började Karin Nygårds föra in kod och programmering som en del av undervisningen i svenska. − Målet är att ge eleverna de nycklar de behöver för att kunna förstå och verka i ett digitalt samhälle. Tränar samarbete i spelprojekt Innehållet på nätet frestar ofta läsaren att hoppa vidare till andra texter. − Vi utforskar, frågar och reflekterar tillsammans. I spelprojektet Game On arbetade eleverna i grupp och skapade spel med det webbaserade visuella programmeringsverktyget Scratch. − Det allra viktigaste är inte att lära sig använda verktyg och tjänster på nätet, utan att förstå hur allt omkring fungerar. Karin Nygårds betonar att eleverna behöver träna mer på grupparbete och lära sig att planera, samarbeta och att utnyttja tiden effektivt. − Det är ofta stora skillnader mellan grupperna.
Kod i skolan Det finns många olika sätt att närma sig programmering i skolan. Scratch är ett lättanvänt verktyg där du bygger händelser med hjälp av block. Finns även i en enklare variant för iPads, SctachJr Det är ett gratis verktyg som finns på svenska och som körs direkt i webbläsaren. Det finns bra material från Internetfonden: Barnhack, Kom igång med Scratch, Del 1, Del 2. Svenska Internetstiftelsen har också gjort två videokurser om hur Scratch kan användas, Första delen (7 avsnitt) Andra delen (6 avsnitt) Inspiration finns också att hämta på ScratchEd. Det går att göra spännande mattekluringar också. Ett lämpligt material för lärare, mentorer och andra pedagoger är Creative Computing, Brennan, Balch, Chung, Harvard Graduate School of Education. Där finns bl.a. ett antal övningar för att leta fel Debug IT! Växjö Coder Dojo Vi ansvarar tillsammans med ett antal programmerare för Växjö Coder Dojo. Läs vidare om kod i skolan Nedan några andra exempel på verktyg: Cargo-Bot. Läs mer: Kom så ska vi koda