Skrytlappar

viskickarvidare BFL i undervisning BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning. Många av teknikerna fungerar genom att ge eleverna möjlighet till reflektion och genom att aktivera dem. Andra tekniker syftar främst till att ge läraren återkoppling på vad eleverna får ut av undervisningen eller att signalera till läraren när eleverna inte förstår det som undervisningen handlar om. Vill du själv bidra till denna sammanställning kan du skriva här på vår Facebooksida. Tillbaka upp 1) Tydliggöra mål och kriterier för framgång Tillbaka upp

”Jag blev ert monster” - Opinion Jag heter Martin Öberg. Ja, jag vet, jag ser inte ut som en Martin Öberg. Det har sagts mig förut. Det tycks vara viktigt för många att berätta att jag avviker, att det är något fel i min svenskhet. Att komma ut som bög var en barnlek jämfört med att komma ut som svensk. Jag berättar det här för att ni tror att det inte finns någon rasism i Sverige. Men vi som är adopterade är speciella på det sättet. Vi heter svenska saker, vi har svenska föräldrar och vi har levt hela våra medvetna liv i Sverige. Vi kallas överkänsliga, vi som reagerar på rasismen. Jag är tio år gammal och bor i ett litet samhälle utanför Växjö. Visst har jag kompisar, men ingen annan låter mig glömma att jag är "Neger". Jag går i högstadiet inne i Växjö. Det är 90-tal, hakkorsen, öknamnen och vitmaktmusiken allt dånar hetsande för våld mot sådana som mig. Jag växer upp och anpassar mig. Jag låter bli att vara obekväm. Men värst av allt: än idag kan jag känna ett förakt när jag ser någon annan som är svart.

Dylan Wiliam Nu i svensk översättning – ”Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken” av Dylan Wiliam. Boken har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. I kapitel 1 visar författaren varför skolprestationer är viktiga och varför bättre utbildning är angeläget. klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och framstegåstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifterge feedback som för lärandet framåtaktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandrasamt att äga sitt eget lärande.

Så här ser Disneys prinsessor ut med realistiska midjor. Resultatet är sagolikt fint. - Newsner Genus Publicerad 31 oktober, 2014 | av Newsner Har du tänkt på hur Disneys prinsessor egentligen ser ut? Eller hur de skulle se ut om de hade mer realistiska kroppsformer? Loryn Brantz på BuzzFeed har tänkt på det här och skapat några bilder som visar något som är helt sagolikt. – Som en kvinna som älskar Disney men också behandlat frågor kring kroppsuppfattning är det här någonting jag alltid har velat kommentera. – Som barn kanske vi inte inser att dessa bilder i media påverkar oss (tidningar, Barbiedockor, tecknad film). 1. Bild: Loryn Brantz /Buzzfeed. 2.Aurora i Törnrosa 3. 4. 5. 6. Jag är så glad över att vi på Newsner får publicera Loryns bilder till alla läsare i Sverige. Dela gärna bilderna om du också tycker de är sagolika, och gilla gärna Newsner för mer artiklar som denna.

Startkit - BFL genom kollegialt lärande | Kvutis Detta upplägg är tänkt som ett startkit för att komma igång med kollegialt arbete med BFL. Skollagen föreskriver att ”Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. Det betyder att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, är systematiskt utvärderade och dokumenterade” (Skolverket). Startkitsupplägget inleds med en så kallad basmodul (A, B) där bland annat upplägg, gruppsammansättning och intensitet kan diskuteras. Arbetet kan antingen genomföras med ”matematiklyfts”-intensitet med regelbundna veckomöten, eller enligt ett upplägg där lärlagen träffas en gång i månaden. Om ni väljer att träffas varje vecka kommer varje möte att motsvara ett moment (B eller D) i lärmodulerna. Intensiteten avgör huruvida upplägget i startkitet motsvarar en termins arbete eller om det istället innebär ett läsårs arbete. Lärmodulcykel Till varje lärmodul finns ett färdigt upplägg för innehåll och struktur för respektive moment och möte. Källa: Skolverket.