This is how Google will collapse – Startup Grind – Medium Google made almost all its money from ads. It was a booming business — until it wasn’t. Here’s how things looked right before the most spectacular crash the technology industry had ever seen. The crumbling of Google’s cornerstone Search was Google’s only unambiguous win, as well as its primary source of revenue, so when Amazon rapidly surpassed Google as the top product search destination, Google’s foundations began to falter. While Google protected its monopoly on the dying search advertising market, Facebook — Google’s biggest competitor in the online advertising space — got on the right side of the trend and dominated online advertising with its in-feed native display advertising. In late 2015, Apple — Google’s main competitor in the mobile space — added a feature to their phones and tablets that allowed users to block ads. Internet users had spoken, and they hated ads. In early 2017, Google announced its plans to build an ad blocker into its popular Google Chrome browser. Google vs.
Digitalisering och ledarskapet Det har hänt mer än en gång att jag inför samtal med ledningsgrupper fått rådet att akta mig för att berätta om vissa aspekter av verkligheten när det gäller systemutveckling. Hur omöjligt det är att planera på förhand till exempel. Eller att en samling krav och en lösning som möter kraven faktiskt inte är samma sak, och att det är lösningens faktiska utforming som bestämmer allt. Inte kravställningen. Ledningen är inte beredd på att höra sådant. Människorna där saknar ofta kunskap om hur de ska hantera den informationen. I digitaliseringen är det en helt ohållbar situation att hålla fast vid, och det är därför som jag och flera med mig poängterar att det framförallt inte är teknik som digitalisering handlar om, utan om ledarskap och organisationskultur. Det handlar inte om att en ledning behöver förstå teknik, men de behöver förstå vad digitalt värdeskapande betyder. Men den tiden är förbi. Att äga en digital värdeström är att putsa på den hela tiden. Företag kan slås ut.
Källkritik viktigare än någonsin – Omvärldsbloggen I dag är medie- och informationskunnighet sannolikt viktigare än någonsin. Det svämmar över av information, propaganda och falska nyheter, och internet är numera den viktigaste informationskällan för de allra flesta elever. Därför är det nödvändigt att elever förstår hur medier och sökmotorer ser ut och fungerar och att de kan vara sök- och källkritiska. Det öppna demokratiska samhället förutsätter aktiva, medvetna och kritiskt tänkande medborgare. För att elever ska kunna påverka samhället och göra sina röster hörda i olika medier behöver de förstå hur en journalist arbetar. Generaldirektörerna för Skolverket, MSB samt direktören för Statens medieråd betonade detta i en gemensam debattartikel i DN i februari. Skolverket har lämnat förslag till regeringen om nationella strategier för skolans digitalisering. Skolverket erbjuder redan nu kompetensutveckling om digitalisering inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen. Den första delen handlar om informationssökning på nätet.
SKOLFS 2017:11 - Ändringsföreskrift SKOLFS 2017:11 (Utskriftsversion) (130 KB) Länkadress: Utkom från trycket den 24 april 2017 utfärdad den 9 mars 2017. Regeringen föreskriver att bilagan till förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska ha följande lydelse. 1. 2. 3. På regeringens vägnar Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Bilaga 1 1 Skolans värdegrund och uppdrag Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet.
Artificiell intelligens polariserar arbetslivet - vissa har värdefulla jobb och andra har inget att göra | Inrikes | svenska.yle.fi Allt fler branscher använder olika former av artificiell intelligens för att underlätta jobbet och göra det mera exakt. Det här gäller till exempel inom sjukvården och rekryteringsbranschen. Samtidigt förutspås det att många jobb helt försvinner och i stället sköts av artificiell intelligens och maskiner. Med den artificiella intelligensen, digitaliseringen och robotiken förändras arbetslivet snabbt. Det leder sannolikt till en större polarisering i samhället. - Vissa mänskor kommer att ha värdefulla jobb medan andra inte har något att göra, säger Patrik Floréen, docent vid Helsingfors universitet. Patrik Floréen leder som bäst forskningsprojektet Revolution of Knowledge Work, som ska ta fram nya metoder som gör det lättare för mänskan att samarbeta med datorer. Floréen forskar i artificiell intelligens och hur mänskan bättre kan samarbeta med datorer. Under medeltiden fanns det till exempel hjälmmakare och för 50 år sedan kunde man inte föreställa sig att det behövs webmasters.
Pål engagerar sina elever med interaktiva berättelser Pål Sundkvist arbetar som IKT-pedagog och lärare i Sv och SvA på ESS-gymnasiet i Stockholm. På hans lektioner använder eleverna inte papper och penna när det ska skrivas berättelser och levande texter, i stället åker datorerna fram och igång sätts kodprogrammet Twine. Twine är ett enkelt kodspråk som gör digitala texter mer spännande med spelmekanik, slumpmässiga händelser och multimedia. – Om du arbetar med texter i undervisningen, finns här en uppsjö av möjligheter för att levandegöra skriftspråket, säger Pål Sundkvist. Idén om att använda verktyget väcktes då Pål Sundkvist gick en kurs för något år sedan. – När vi gick kursen märkte vi att det som funkade bäst för oss svensklärare var just Twine, för det var textbaserat. Under Sett-mässan i Kista föreläste Pål Sundkvist under ett seminarium om hur det är att använda kodverktyget varje dag i undervisningen. – Man kan tillämpa det här (Twine) på många sätt i skolan. Vad säger dina elever om att arbeta med programmet?
Satsa på tillgänglighet så att alla elever lyckas i skolan - Katrineholms-Kuriren Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Läs mer: Så jobbar Katrineholms-Kuriren med journalistik. Skollagen slår fast att alla elever har rätt att lyckas i skolan. Det är bekymmersamt att ta del av vittnesmål om hur barn och unga som har en funktionsnedsättning inte får det stöd de har rätt till. • Alla skolförvaltningar och huvudmän haft strategiska insikter som inneburit att man valt att prioritera de resurser som behövs för att alla elever ska må bra och få optimala möjligheter att nå målen. • Alla rektorer haft ett förhållningssätt som inburit att hen valt att skicka personal på utbildning, och ge elevhälsoteamet med dess specialpedagogiska kompetens en central roll i skolans utvecklingsarbete. • Alla lärarna haft kunskap om hur de ska göra lärmiljön tillgänglig för eleven och skapa förutsättningar för elevens delaktighet i lärandet och kamratgemenskapen.
STL – för förändring av andra graden – Omvärldsbloggen Förra våren drog SKL igång fortbildningssatsningen STL – skriva sig till lärande tillsammans med elva kommuner från norr till söder. I pilotomgången utbildades lärare till utvecklingsagenter som i sin tur skulle fortbilda sina kollegor i STL, en modell för att arbeta med it och digitala medier i undervisningen. I höst startar en ny omgång, baserad på blended learning, som vänder sig till intresserade grundskolor i hela landet, och där man istället utbildar lärare direkt. Precis som förra gången, sträcker sig kursen över hela läsåret. – I pilotomgången utbildade vi utsedda nyckelpersoner som sedan skulle driva utvecklingsarbetet vidare i sina kommuner, säger Annika Agélii Genlott, doktorand i informatik vid Örebro universitet, som ansvarar för arbetet med STL för SKL:s räkning. STL är en strukturerad modell för att digitalisera undervisningen som är kopplad till de centrala kunskapskraven i grundskolans läroplan. Det handlar om att försöka få till en förändring av andra graden.
Skol-it-strategen: Okej att bli rädd av förändringen – men inte att bli handlingsförlamad Digitaliseringen av skolan kräver mycket mer än hårdvara och mjukvara – lärare, skolledningar och hela skolorganisationen måste vara beredda att ändra sina processer och hänga med i den snabba utvecklingen konstaterar Tony McCarrick som är it-strateg på utbildningsförvaltningen i Botkyrka. I Botkyrka har eleverna sedan flera år egna datorer och läsplattor och skolorna och förskolorna har trådlösa nät. Men det är bara grunden. – Lärarna måste också ges förutsättningar att vägleda eleverna i det digitala landskapet. I dag finns det fortfarande lärare i samhällskunskap som inte talar om sociala medier för att de inte själva förstår hur det fungerar. Så kan vi inte ha det, säger han. Tony McCarrick pekar på hur sociala medier stöper om världen och vilken enorm genomslagskraft de har. – Se bara på Obama som den förste amerikanske presidentkandidat som använde sig av sociala medier och nu Trump. Med det sagt så handlar det inte om att peka finger framhåller han.