Feta öppna frågor

8 ways teachers can talk less and get kids talking more If you do fewer teacher-directed activities, that means the kids will naturally do more talking, doesn’t it? Not necessarily. I have often found myself talking almost constantly during group work and student-directed projects because I’m trying to push kids’ thinking, provide feedback, and help them stay on task. Even when the learning has been turned over to the students, it’s still tempting to spend too much time giving directions, repeating important information, and telling students how they did instead of asking them to reflect on their work. Here are 8 ways teachers can talk less and get students talking more: 1. It can be uncomfortable to watch kids struggle to figure out an answer, but they need time and silence to work through it. 2. It’s easy to get in an instructional rut when you stand at the same place near the board all day long. 3. 4. A lot of the talking most of us do throughout the day is related to student behavior, and most of the time, we’re wasting our breath. 5. 6.

del 16 Mindmaps (tankekartor) är temat för del 16. Mindmaps kan bl a användas till att anteckna, att skapa en struktur innan man skriver en text eller till att brainstorma idéer. Popplet är ett lättanvänt verktyg. Finns som app till iPhone/iPad. Rekommenderas! Bubbl.us Gratistjänst. Coggle Gratistjänst. Mind42 Gratistjänst. Freemind Gratistjänst. Wisemapping Webbaserad tjänst. Mindnode För Mac, iPad och iPhone. Text2mindmap www.text2mindmap.com Gratistjänst. Map Myself Gratistjänst. MindApp www.mindapp.com Gratistjänst. MindMap En Google Chrome app. Lucidchart En Google Chrome app. Freeplane Entt opensourceprojekt. Scapple Kostar 15 dollar. Mindmup www.mindmup.com Gratistjänst. Appar MindJet maps Gratis

Struktur: Roller – Kooperativt Lärande I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Rollerna används också för att hjälpa dem att utveckla de färdigheter som behövs för att lära av och med varandra så effektivt som möjligt. Med hjälp av de olika rollerna tränar vi olika former av samarbetsfärdigheter (Sahlberg & Leppilampi, 1998). Det finns ett flertal olika roller som kan användas vid olika tillfällen beroende på vad eleverna behöver träna på och vad syftet med övningen är. Vissa av rollerna lämpar sig extra väl till vissa strukturer. Under användandet av roller är det bra att alla elever får testa på alla roller. Uppgiftsroller: Hjälpare – hjälper gruppen framåt genom att ställa frågor och komma med tips. Sociala roller:

Prata med ditt barn om krig och katastrofer Även barn som inte själva drabbats av katastrofen kan behöva hjälp att bearbeta det de hör om på förskola eller skola och tar del av genom tv och internet. Det är inte alltid enkelt att veta hur mycket man bör berätta för sitt barn när något hemskt har hänt. Våra behandlare på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer, ger sin syn på hur du som förälder eller annan vuxen i barnets närhet kan prata med barn om katastrofer. Barnen påverkas också av hur deras föräldrar eller omsorgsgivare själva reagerar och agerar. Det viktigaste som vuxen när ett barn är oroligt, är att förmedla lugn och trygghet. Svara så enkelt och konkret som möjligt på det barnet frågar om. Hur mycket ska vi skydda våra barn från hemskheter i världen? Vi vuxna behöver tänka på att inte föra över en för stor del av vår oro på barnen. Därför är det viktigt att lyssna in barnens frågor, även frågor som inte uttalas. Hur kan vi då prata med barn om svåra händelser? Till toppen

Presentationer och redovisningar - Monicas tankar om IKT i skolan Elever skall i olika sammanhang göra muntliga framföranden för att redovisa sina inhämtade kunskaper eller lära av varandra. I min klass har vi arbetat med detta på många olika sätt. De har gjort Powerpointpresentioner, pjäser, traditionella redovisningar och mycket annat, här kommer lite hur jag och mina elever tänker om detta. Powerpoint Powerpoint är ganska populärt men kan bli lite tråkigt om det är utan ljud och bild när det är många som skall redovisa under kort tid. Jag har även lärt mig hur man kan skapa egna mallar genom mitt twittrande med Tove Andersson, en duktig IT-pedagog i Lysekil. Blås nytt liv i Powerpoint Vi filmar muntliga redovisningar När eleverna redovisar traditionellt med väggplansch eller liknande brukar jag eller någon elev numera filma och ibland lägga in i vår lärplattform Hjärntorget så eleverna kan titta, höra och lära av sig själva. Pjäser Prezi Andra alternativ: Cool tools for schools

CPS | Collaborative Problem Solving Ross W. Greene är klinisk psykolog och grundare till ”The Collaborative Problem Solving Institute” i Boston. Hans metod kan på svenska kallas ”Problemlösning i samarbete” eller också behåller man helt enkelt det engelska uttrycket och förkortar det till CPS. Greene har i svensk översättning skrivit Explosiva barn: Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar (2002, översättning Gunilla Gerland. Am. orig. 1998.) 2008 kom en bok inriktad på skolan: Vilse i skolan: Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Greene ger återkommande kurser också i Sverige. Företaget Pedagogiskt Perspektiv har vid upprepade tillfällen bjudit in Greene till Sverige för att föreläsa och ge kurser. På Greenes egen hemisida www.livesinthebalance.org kan man få mer information och dessutom ladda ned material även på svenska. Den konflikthantering och problemlösning Greene förespråkar passar utmärkt med det förhållningssätt vi förespråkar i KSA.

Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O Jag tror att ett strukturerat, långsiktigt arbete ger resultat i längden. En tydlig planering, både läsårsplan och pedagogisk planering, underlättar för mig, barnen och föräldrarna och den får mig att känna mig trygg i min undervisning. Med en långsiktig plan, blir jag inte lika stressad. Under läsårets gång kommer den givetvis att justeras på grund av hur arbetet flyter på och vad vi behöver lägga mer eller mindre fokus på. Läsårsplanering När läsåret börjar gör jag och min kollega, som de flesta gör, en planering över de ämnesområden vi ska arbeta med under året. En röd tråd När jag lägger upp mitt arbete, är det många faktorer som jag försöker ha i åtanke. Genrepedagogik Till varje tema i årskurs 3, planerar jag in minst en genre, så under läsåret ska vi ha gått igenom alla genrer/texttyper igen. Vårt läsår ser i stora drag ut så här i år:SO- Att leva i världen – Kartan Sv- Beskrivande text – länder och/eller djur i olika världsdelar SO – FN och barnkonventionen Sv- Argumenterande text

Blås nytt liv i Powerpoint Har du också tröttnat på Powerpoint och upplever att det är ett ganska stelt och dött redskap? Fick en energikick av Åsa Kronkvist som visade mig hur jag kan använda PowerPoint på ett nytt sätt i undervisningen. Kolla in denna film och är du inte lika peppad som jag efter den, kommentera gärna så jag får se hur du upplevde tipset. Jag såg flera bra användningsområden både för yngre och äldre elever, ett sätt att arbeta digitalt, med instruktioner tillgängliga för eleverna under tiden de arbetar. Ett sätt att hjälpa eleverna att strukturera arbetet och lättare komma igång med en uppgift. På detta sätt kan de läsa instruktionerna flera gånger och slipper fråga, eller missuppfatta uppgiften, det blir ett stöd för de elever som har koncentrationsproblem men också ett stöd för de elever som behöver ramar och guidning under arbetets gång. Relaterade iPad och reumatism? Jag fick ett uppdrag av en specialpedagog att titta på appar och webbsidor för en elev med barnreumatism. I "Allmänt"

Ullis skolsida Kunskapsvägg åk 1-3 För nästan 4,5 år sedan skapade jag kunskapsväggen för åk 1-3. Det gjorde jag för att synliggöra för mina elever vad det var vi skulle jobba med och vad de skulle lära sig. Jag trodde aldrig att det skulle bli så många som skulle använda sig av den som det har blivit under dessa år. Nu har jag uppdaterat alla ämnen för åk 1-3, dels för att Lgr 11 blivit reviderad men också för att jag hittat en del småfel samt gjort någon ny skrivning (ser ni några fel hör gärna av er då man ofta missar en del när man själv skriver). Klicka på bilden för att komma till respektive ämne där pdf finns att ladda ner. För dig som har kunskapsväggen sedan tidigare finns här en förteckning på vad som är ändrat. Uppdatering av kunskapsväggen för åk 4-6 anpassad efter revideringarna i Lgr 11 kommer inom kort. Har blivit uppmärksammad på att det är fel på svenskan för åk 1-3 på den version som legat ute. Flera har hört av sig och önskat få mallen som jag har använt när jag har gjort kunskapsväggen.

Att forma sin uppfattning om formativ bedömning (och om formidabla missförstånd) | Pontus Bäckström Det finns nog inte en lärare i detta land som inte har hört talas om den Nya Zeeland-födde professorn John Hattie och hans bok Visible Learning som gavs ut första gången i slutet av 2008. Även om inte alla har läst boken själv så har alla någon gång mött påståenden om att ”Hattie visar att” eller ”enligt Hattie så borde vi”. Min erfarenhet (rätta mig om jag har fel) är dock att många av de som slänger sig med dessa uttryck inte heller själva har läst boken. Just detta fenomen – hur olika saker börja leva sitt eget liv – har jag skrivit om i ett tidigare inlägg här, då om det eventuella orsakssambandet mellan hög likvärdighet och höga resultat. Detta inlägg ska handla om samma fenomen – hur olika forskningsresultat börjar leva sina egna liv – men denna gång om den kanske största nutida modeflugan i svenska skolsammanhang: Formativ bedömning. På X arbetar vi med formativ bedömning. Återkopplingen då? Noter