programmering i läroplanen
Yesterday I had the pleasure of meeting with Seung Yu, the principal of the new Academy for Software Engineering, a new software/computer science focused school opening in New York City this fall. We had a great discussion about the school, its goals and how Microsoft might work with them. It’s an exciting idea – a school like this. My good friend Leigh Ann DeLyser, who is on the advisory board of AFSE among other activities, pointed out to me that the latest math standards include recursion. Its worse with computer science. This is changing in higher education. I think we need to work at ways of including more computer science into other parts of the curriculum for two solid reasons. At Microsoft we have created (or really had teachers create for us) some web development curriculum that is designed to work well with other subjects. What we need are win-win solutions that stop things from being a zero-sum game as they are today.
Källkritik | MIK-rummet
Den stora utmaningen i dagens medielandskap är inte att hitta information, utan hitta information som är tillförlitlig och korrekt. Det är här källkritiken kommer in. Att vara källkritisk är att förhålla sig kritisk till den information som sprids och att våga fråga ”av vem och varför?”. Källkritik handlar om att förstå att texter och bilder har en avsändare och ett syfte – även om detta inte redovisas öppet. Innan internets genombrott spreds större delen av den medierade information vi mötte genom etablerade massmedier med en tydlig avsändare och ansvariga utgivare. Av vem och varför? Det är många som försöker påverka massmedierna för att nå ut med sitt budskap. Vi måste fundera på vem det egentligen är som står bakom informationen – även om den kommer från en källa som verkar trovärdig. Förstahandskällor De flesta seriösa nyhetsförmedlare redovisar sina källor, dvs. varifrån de fått sina uppgifter. Flera oberoende källor behövs för att bekräfta en nyhet Källkritik på nätet Vem? Tips! Vad?
Kursplaner i andra länder
Kursplanereformer pågår ständigt runt om i världen. Denna sida togs fram 2009, med då aktuella kursplaner i olika länder, som ett stöd för det svenska reformarbetet vilket resulterade i nya styrdokument 2011. En uppdatering av denna sida pågår under 2014. Här finner man kursplaner från förskola till gymnasienivå från följande länder, det finns även länkar till översiktlig information om respektive lands skolsystem. International Review of Curriculum and Assessment Frameworks Internet Archive (INCA) ger mycket information på en mer generell nivå t.ex beskrivningar av läroplaner, obligatoriska ämnen, antal undervisningtimmar/ämne, kursplanernas struktur, skolsystemets struktur osv. Däremot finner man (oftas) inte kursplaner i matematik. Danmark Matematik i den 10-åriga grundskolan (webbversionen) , ny kursplan som börjar gälla läsåret 09/10. Matematik - hhx. hhx är ett treårigt program som förutsätter nio år i grundskolan, program med handel och ekonomi. England Finland Utbildningsstyrelsen
Lathund i källkällkritik på internet
Vem har gjort webbsidan? Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Varför är webbsidan gjord? För att informera om något? Hur ser webbsidan ut? Har den kontaktinformation? Kan du få information från andra ställen? Har du jämfört med vad du redan vet? Beställ eller ladda ner checklistan för källkritik Beställ eller ladda ner checklistan som affisch
Guide för källkritik
Det är genom olika källor som du får reda på saker. En källa kan vara av olika slag: De skriftliga och muntliga källorna berättar om en händelse, medan de materiella kan vara ett fysiskt bevis på att en händelse faktiskt ägt rum. Inom källkritiken skiljer man också på förstahandskällor och andrahandskällor. En person som bevittnar en händelse kan vara exempel på en förstahandskälla. Journalisten som i efterhand intervjuar personen och sedan återberättar händelsen blir då en andrahandskälla. Avsändare och budskap Källkritiken hjälper dig att ta reda på källans avsändare och budskap. Vem står bakom källan? Försök att ta reda på så mycket som möjligt om upphovsman eller utgivare. Vem har skrivit texten? Det är också viktigt att undersöka om källan är äkta, det vill säga att den är det den utger sig för att vara. Exempel Exempel Om det gäller en text tar du reda på vem som har skrivit den och söker uppgifter om skribenten. Libris (webbsök) www.skolverket.se www.liu.se www.iis.se/ who.is/
Källkritik
Publicerad: 01 januari 2018 Tema: Källkritik, Mediekunskap Journalistens uppgift är att granska och informera. För tidningar är det viktigt att inte bli ett språkrör för politiker, tjänstemän och olika intressegrupper, utan istället ge olika perspektiv på ett problem. Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa. Lika viktigt som det är för journalister att förhålla sig kritisk inför källor, är det för läsaren att förhålla sig ifrågasättande inför information i medier. Vem är avsändaren? Här kommer en kort övning i källkritik Du kan låta eleverna läsa denna korta text. ”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Räkna: Jag borde vara källkritisk på 3 ställen i textenJag borde vara källkritisk på 4 ställen i textenJag borde vara källkritisk på 6 ställen i texten Rätt svar: På sex ställen! Internet kallas ibland det demokratiska mediet. Oklara platser. Vem? Varför?
Lathund i lkällkritik på internet
Vem har gjort webbsidan? Är det en myndighet? Är det en organisation? Varför är webbsidan gjord? För att informera om något? Hur ser webbsidan ut? Har den kontaktinformation? Kan du få information från andra ställen? Har du jämfört med vad du redan vet? Ladda ner eller beställ checklistor Hjälp dina elever att vara kritiska när de använder sociala medier. Beställ eller ladda ner checklistan för källkritik Beställ eller ladda ner checklistan som affisch Beställ checklistan för sociala medier Beställ affischen om sociala medier
Nu lanserar Metro Lilla Viralgranskaren för skolelever
– Vi ville bidra med nåt konkret för den lärare som hela tiden hör att det är så viktigt att eleverna får lära sig källkritik i skolan, men som kanske inte riktigt vet i vilken ände man ska börja, säger Viralgranskarens redaktör Åsa Larsson. – Och för den lärare som är lite osäker på hur man egentligen gör när man viralgranskar så finns ett helt kapitel om det. Viralgranskaren och Nätsmarta har gjort en film som baseras på en satirisk artikel i tidningen Svensk jakt. Filmen heter “Hajen som blev viral” och kan vara en start för samtal med också ganska unga elever om vikten av att vara källkritisk. LADDA NER: Här hittar du skolmaterialet! För de lite yngre barnen finns även en skolplansch som Viralgranskaren och Nätsmarta tagit fram ihop med Bamse. – Bamse har ju redan gjort en utmärkt tidning om källkritik som släpptes i februari. LÄS MER: Så här följer du Källkritikens dag med din skola – I stället för förbud är det bättre att lära eleverna ett ansvarsfullt förhållningssätt.
