"The Big 5 saknar tyngd"
Undervisningen i skolan bör utgå från de ämnesspecifika förmågor som avslutar kursplanernas syftestexter. Dessa uttrycker en kärna av vad varje skolämne ska utveckla hos eleverna. Både det centrala innehållet och kunskapskraven vilar i de ämnesspecifika förmågorna. I Pedagogiska magasinet (nr 4/11) – och även i Grundskoletidningen (nr 4/11) – presenterar han under rubriken ”The Big 5” fem generella förmågor som han menar att både undervisningen och bedömningen i alla ämnen bör utgå från. The Big 5 har fått stor spridning och Göran Svanelid är en flitigt anlitad föreläsare och fortbildningsledare. Så vad är The Big 5 egentligen? The Big 5 bygger på tanken att det finns generella förmågor som inte är knutna till en viss praktik eller ett visst innehåll och att de är överförbara från ämne till ämne. Denna nya lista som är något sorts snitt över alla ämnen ska sedan varje ämne förhålla sig till.
En råare människosyn kräver motstånd
är olika. Det kan vilket småbarn som helst se. Och egentligen är det väl ett av naturens – eller evolutionens – mest märkunderliga fenomen. Och detta trots att vi alla har samma fysiska grundstruktur. Olikhet är, skulle man kunna säga, ett av människans särmärken – det är den som gör oss till individer. Samtidigt är vi lika. Och det är i likheten, i det välbekanta som vi söker bekräftelse och identifikation. Vårt synfält snävas in, vi söker det igenkännbara, det välkända – vi bekräftar det och låter oss bekräftas av det. Men det märkliga är ju att i det välbekanta ser vi inte bara det som är likhet, vi förmår också se det som är olikhet. Men där ute i det obekanta, det avlägsna reser sig plötsligt olikheten som en väldig mur. I det okända och främmande är det som om särdragen slätas ut, variationerna blir osynliga – olikheten antar kollektiv form. De Andra definieras inte längre som enskilda individer med personliga behov och önskemål, med egna ambitioner och drömmar.
Whitney Burke: Connected Learning: A Learning Approach Designed for Our Times
Between the years of 1992 and 2005, I spent a great deal of time confined to a desk learning the three Rs: reading, writing and arithmetic. My mother, who was a K-12 librarian, always pushed for the basics. I'm thankful she did. Those foundational literacies made me who I am today. But looking back on my adolescent years, there was something absent from the equation. It was that of a fourth R: relevance. Today "relevance" means preparing all young people for a rapidly changing, interconnected world where learning transpires long after the school bell rings and creative and critical thinking skills are in constant demand. A new approach to learning, "connected learning," does just that. In other words, it advocates for the kind of learning I had so hoped to experience. What does this look like in action? It looks like Charles Raben, a 14-year-old aspiring photographer from a public school in New York City, Quest to Learn, that is using connected learning principles. Midolo said:
IngridTidvall : Bryt och byt! Alla byter grupper...
Drömmen om det som aldrig var
Den svenska grundskolan fyller 50 år. Det var då, 1962, som det politiska beslutet om en sammanhållen nioårig enhetsskola fattades. Det skedde efter årtionden av diskussioner om hur man skulle organisera den grundläggande utbildningen för landets barn och ungdomar. Frågan väcktes på allvar av 1946 års skolkommission. Det var en parlamentariskt sammansatt kommission med uppdraget att upprätta ”en plan för det allmänna skolväsendets framtida organisation och riktlinjer”. vision om en framtida sammanhållen skola”. Efter en omfattande försöksverksamhet och ytterligare utredande – där den pedagogiska forskningen spelade en viktig roll – så beslutade riksdagen 1962 att införa en nioårig grundskola. Den byggde på en vision om en demokratisk och jämlik medborgarskola till gagn för både individ och samhälle – och med sikte på framtiden. Vill man gå vidare på jubileumslinjen kan man passa på att fira den svenska folkskolan som fyller 170 år.
Related:
Related: