Bok om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad betyder det och hur kan man göra? I den här kunskapsöversikten har Skolverket samlat klassrumsnära rön som diskuterats flitigt på senare år. Tanken är att översikten ska inspirera lärare och rektorer i deras arbete, och vara ett underlag för diskussioner på skolor och hos huvudmän om hur man kan förankra skolverksamheternas vardag i vetenskap och beprövad erfarenhet. Nedan följer ett smakprov ur boken: ”Utgångspunkten för översikten är att en skicklig lärare, rektor eller annan person i skolans verksamhet är en professionell aktör som utifrån både sina erfarenheter och kunskaper väljer genomtänkta strategier i en given situation, och som med tiden blir allt skickligare på det hon eller han gör. Forskning för klassrummet Skickliga lärare ger utmanande uppgifter och sätter höga mål, har djupa kunskaper om undervisning och lärande som används integrerat med ämneskunnandet och följer och återkopplar elevernas lärande.
Digital Education Revolution NSW - Literature Review 2010 Den digitala kompetensen – Om skolans nya utmaning I en rad forskningsrapporter framkommer det att digitaliseringen och globaliseringen av samhället ställer krav på nya kompetenser. Att kunna röra sig i en värld med heterogenitet, relativism, ökad konkurrens, interaktivitet och teknologi kräver tydligen sitt. De gamla grundläggande förmågorna läsa, skriva och räkna (The three R’s) gäller fortfarande men räcker inte längre menar man. Den digitala utvecklingen kräver alltså inte bara fördjupade kunskaper utan har bidragit med att krav på helt nya förmågor tillkommit. Detta får mig att tänka på det som Heidi Avellan skrev så insiktsfullt i Sydsvenskan under Almedalsveckan för ett par veckor sedan att ”den som har den korrekta tidsanalysen, den som ser väljarnas verklighet, den som bidrar till att skapa nya jobb med gott näringslivsklimat och innovationer, den som erbjuder trygghet när jobbet tar slut, den får de breda väljargruppernas stöd. De skolor som nått dit tror jag främst har förstått följande: • Att lära ska vara lustfyllt.
Studie visar positiva effekter av en-till-en program | I huvudet på Håkan Fleischer ARTIKEL ::: Intertwining digital content and a one-to-one laptop environment in teaching and Learning: Lessons from the Time to Know program VIKTIG UPPDATERING: Jag har fått indikationer på att författaren också är med i utformningen av programmet Time To Know. Jag har inte möjlighet att kontrollera detta, men man bör ha detta i åtanke, och alltså ta de positiva forskningsresultaten med en grov nypa salt, och kanske tänka sig att de inte bär samma giltighet. Studien (länk till pdf-version) tar sin utgångspunkt i att medelst mixed method undersöka effekterna av implementeringen av ett specifikt program för en-till-en, nämligen Time To Know. * en infrastruktur som består av varsin dator för eleverna och lärarna * Interaktiv undervisning * Användande av en digital lärplattform * Pedagogisk support av experter till lärarna * Teknisk support Modellen beskrivs i detalj på Time to Know. Undersökningen är gjord på 476 elever i fjärde och femte klass, jämfört med kontrollgrupp. Referenser
Nyckelkompetenser för livslångt lärande Nyckelkompetenserna för livslångt lärande är en kombination av kunskaper, färdigheter och rätt attityd till olika sammanhang. Dessa är särskilt viktiga för självförverkligande och personlig utveckling, social sammanhållning, aktivt medborgarskap och anställning. Nyckelkompetenser är nödvändiga i ett kunskapssamhälle och gör arbetskraften mer flexibel, vilket leder till att den snabbare kan anpassa sig efter en snabbt föränderlig och tätt sammanlänkad värld. De är även mycket viktiga för innovation, produktivitet och konkurrenskraftighet och bidrar till att motivera arbetarna och öka arbetsglädjen och arbetskvaliteten. Nyckelkompetenser bör förvärvas av unga människor som just håller på att avsluta sin grundskoleutbildning, för att utrusta dem för vuxenlivet och i synnerhet för arbetslivet samtidigt som det bildar en grund för fortsatt lärande, vuxna genom hela livet, genom en process för utveckling och uppdatering av färdigheter. Åtta nyckelkompetenser Bakgrund
Hur kan it utveckla lärandet i skolan? För två veckor sedan publicerade Nesta, en quango som arbetar för innovation och näringslivsutveckling, rapporten Decoding Learning: The Proof, Promise and Potential of Digital Education. Rapporten är skriven av forskare vid London Knowledge Lab och Learning Sciences Research Institute vid University of Nottingham. Detta uppmärksammades en del i brittiska medier, bland annat av BBC och The Telegraph, eftersom Nesta, när rapporten presenterades, slog fast att brittiska skolor använder hundratals miljoner pund varje år till inköp av hårdvara, men att de allra flesta inte drar nytta av tekniken på ett bra sätt i undervisningen. Det är ingen större mening att investera i dyr teknik om man ändå fortsätter arbeta på samma sätt som tidigare, menade Nestas vd Geoff Mulgan. Syftet med rapporten är att visa hur skolorna kan göra för att verkligen börja utnyttja de möjligheter som tekniken ger. 1. Solar Stormwatch, som utvecklats av Greenwichobservatoriet, är ett annat exempel. 2. 3. 4. 5. 6. 7.
"Det är dags att kritiskt granska John Hattie" Bild: Ulf Frödin Jag var med om en intressant erfarenhet nyligen när jag föreläste för en grupp rektorer i Stockholm. Jag nämnde att jag skrivit en blogg med det som jag tyckte lite fyndiga namnet Att bli lite i hatten av Hattie. ”Vad bra att någon är kritisk till Hattie”, sa en av åhörarna, ”här är han som en gud.” Eftersom jag utöver bloggen också riktat kritik mot John Hattie i andra sammanhang blev jag lite förvånad. Hade inget av denna kritik landat i diskussionen? Några som tagit emot John Hattie med öppna armar är Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som presenterar hans studie i rapporten Synligt lärande – Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. För det första undersöker han endast påverkan på utbildningsprestationer. Man borde ha frågat sig om det som är effektivt för att höja kunskapsprestationerna också är funktionellt vad gäller hela det bredare uppdraget. För det andra drar John Hattie alldeles för långtgående slutsatser.
Nya rön om barn och problematisk internetanvändning: Tid är inte problemet - Samhällsvetenskaplig fakultet [2012-11-13] Att barn spenderar mycket tid på nätet är inte nödvändigtvis ett tecken på att de har problem relaterade till sin internetanvändning. Det är en av slutsatserna i den senaste rapporten från det europeiska forskningsnätverket EU Kids Online, där man tittat på överdriven användning av internet i åldrarna 11-16 år. En av forskarna bakom studien är Elza Dunkels, Umeå universitet. Studien visar att de flesta barn hanterar sin internetanvändning mycket bra och att de som är mest sårbara för att hamna i överdriven användning är äldre barn, barn som har känslomässiga problem och de som man skulle kunna kalla för sensationssökande. Internet har blivit en viktig del av barns och ungas liv. I Sverige är ca 20 procent av 11-16-åringarna uppkopplade tre eller fler timmar en vardag och en helgdag är ca en tredjedel på internet så länge. En procent av de europeiska barnen riskerar att hamna i överdriven internetanvändning Överdriven internetanvändning: Vad ska föräldrarna göra? Pressbild
Skolforskning - JL Skolutveckling Då de flesta lärare varken har tid eller intresse för att läsa igenom mängder av skolforskning tänkte jag välja ut en del av den forskning som jag tycker att man behöver känna till. Jag plockar ut en del av den viktigaste informationen och om man är intresserad av att fördjupa sig så hänvisar jag till var man kan läsa mera. Först ut är Mackinseyrapporten från 2007 McKinsey & Co How the worlds best performing schools come out on top, 2007 Man har i rapporten försökt hitta gemensamma faktorer som utmärker de länders skolsystem där man når bäst resultat (“better teaching and greater learning”). De tre viktigaste slutsatserna som man drar är följande: 1. 2. 3. Ett citat från Nya Zeeland ”Det var naivt att tro att resultaten i klassrummen skulle förbättras bara för att vi omorganiserade vår skolstruktur”. De elever som får dåliga lärare i början av sin skolgång har svårt att ta igen det högre upp i skolåren.