Effektiv bedömning – min checklista!
Sitter du som jag och rättar och bedömer elevarbeten inför nästa vecka? Det är märkligt att det är ett arbete som jag och många med mig drar sig för. När man väl sitter där och läser, tittar eller lyssnar är det ju oftast jätteinspirerande och man blir både stolt, överraskad och får hjälp med vidare planering. Så vad är det som gör att man drar sig och gruvar sig innan man väl sitter där? Det är inte bara latmasken i mig som försöker vinna. Jag tror att det är för att det är ett jobb som är potentiellt gränslöst. Jag vill verkligen poängtera att jag inte är färdig med mitt eget arbete att utveckla min bedömningskompetens. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. En matris kan se ut så här: Matrisen är inte nödvändig men ibland är det bra för att få struktur och tydlighet för sig själv om inte annat! Kopplingen till kunskapskraven då tänker du kanske?
Lärområde – genomföra en Lesson study med BFL-fokus
Lesson study är en metod för att systematiskt arbeta med att utveckla undervisning tillsammans med kollegor. Learning Study är en utveckling av Lesson Study och är studiet i lärandet. Kärnan i Learning Study är variationsteorin, som är en vetenskaplig teori, utarbetad av bla. Lesson study har sitt ursprung i Japan och är en modell för lärare att utveckla kunskap om den egna praktiken. Läs på ls.idpp.gu.se:s - Beskrivning av huvuddragen i lesson studyLäs Skolverkets – Learning study gör eleverna till vinnare Titta på animation BFL i undervisning Ni ska tillsammans planera upp en lektion som ni ska genomföra, utvärdera och utveckla genom en lesson study. Planera Börja med att komma överens om ett lektionsinnehåll: Vad vill vi att eleverna ska lära sig på lektionen? Planera gemensamt upp lektionen. Genomför lektionen enligt den plan som ni gjort.Lektionen observeras antingen av auskulterande kollegor eller dokumenteras genom videofilmning. Diskutera, utvärdera och ändra Genomför Sammanfatta
Kamratrespons
Att få respons från andra är en ovärderlig hjälp när eleverna arbetar med såväl en text, en produktion eller praktisk arbetsuppgift. Att ge respons på andras texter och produktioner gör också eleverna till en mer medvetna granskare, eftersom de läser in sina egna erfarenheter och intentioner i det arbete de ska respons på. Respons kan öppna deras ögon för det de inte ser, både starka och svaga sidor. Det kan också bidra till ansvarstagande, självvärdering och öka förmågan att reflektera över det egna lärandet, det så kallade metakognitiva lärandet. Vid förberedd respons, som oftast är av högre kvalitet än vid muntlig, föreslås följande tillvägagångssätt av Dysthe m.fl. (2011): Koncentrera dig först på att fånga textens/produktionens fokus eller syfte.Markerar det som du tycker är bra. Diskussionsfrågor:Under vilka läraktiviteter i ditt yrkesämne kan du använda kamratrespons? På vilka sätt anser du att elever kan lära av varandra? Litteratur:Dysthe, Hertzberg & Løkensgard Hoel (2011).
Årets analys av nationella prov | Rektor Lina bloggar
Som rektor i en 4-9 verksamhet har vi nationella prov i åk 6 och åk 9. 5 ämnen i varje årskurser och varje ämne har flera delprov. Proven pågår under hela vårterminen i åk6 och åk9. Skolverket skriver att proven i främsta hand är summativa och det är nog därför de blir sådana krockar i lärarnas (och även mitt) tänk. Under senaste åren har lärarna utvecklat sin bedömningsförmåga till att bli mer formativ, både när det gäller upplägg av undervisningssituationer och även medvetna val när det gäller bedömningsstrategier. Under terminen arbetar lärare och elever formativt. På Skolverkets hemsida står: Syftet med de nationella proven är i huvudsak att:stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättningge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå Vidare skriver Skolverket att de nationella proven kan också bidra till att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna och en ökad måluppfyllelse för eleverna.
Sommarläsning #3
I slutet av sommarlovet kastade en lärare ut en skolfråga på Twitter: Vilken är din största utmaning inför kommande läsår? Mitt svar blev: Att följa upp vad varje elev lär sig genom min undervisning. Det var starkt inspirerat av läsningen av John Hatties bok Synligt lärande för lärare, som jag precis avslutat. Skolforskaren John Hatties stora studie om effektiva arbetsmetoder i skolan är nog känd för de flesta på skolan. I vintras kom en svensk utgåva av en förkortad version av studien som ligger till grund för rapporten – Synligt lärande för lärare. Jag påbörjade läsandet tidig vår men blev klar först i sommar. Två saker som Hatties studie visar är betydelsen av kollegialt samarbete och vikten av återkoppling (feedback). Återkopplingens betydelse är kanske det som blivit mest uppmärksammat i Hatties studie. ”Jag har missat mer än nio tusen skott under min karriär.
Lär dig grunderna | Utbildning
Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Läs Christel Janssons 24 luckor om Synligt lärande för lärare för att få en intressant och lättillgänglig genomgång av Hattie’s forskning för lärare. Vill du fördjupa dig ytterligare kan du läsa Synligt lärande - Jan Håkanssons svenska sammanställningen av Hatties rapport och titta på hans powerpoint där forskningen presenteras. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger.
Lärare i Svedala berättar om sin BFL-resa
Om den rävsax vi sitter i och om en som har förstått Även om jag försöker hänga med och lära nytt inom pedagogik, är det inte alltid jag verkligen tänder till på nya metoder. Efter att ha sett Dylan Williams föreläsning på Youtube, samt dokumentären ”The classroom experiment” hände däremot precis det. Jag var nästan lite hög efteråt. Förmodligen för att hans sätt att beskriva BFL svarade på många frågor och funderingar jag haft kring min egen undervisning. Steget från teori till måndag morgon i klassrummet är tyvärr ofta alltför långt. Alla lärare har inte talang för uppfinnandeNär var och en är både manusförfattare, regissör och skådespelare, äventyras likvärdighetenLärarnas arbetsbörda är alldeles för stor för att vi ska ha den tid och ork över som skulle krävas för att göra tillräckligt bra uppfinningar. Även om jag nu tillhör de lärare som tycker att uppfinnandet är rätt inspirerande, kan jag inte säga att jag är bekväm med att det ska krävas av alla. Tillbaka till Dylan William.
