Framgångsrika skolkommuner Projektet Framgångsrika skolkommuner lyfter fram goda exempel från 16 kommuner som under flera år visat bra resultat i skolan eller kommuner som har förbättrat sina resultat. Vi har varit nyfikna på hur man leder och styr skolan på ett bra sätt. Rapporten "Konsten att nå resultat – erfarenheter från framgångsrika skolkommuner" beskriver åtta gemensamma faktorer från kommunerna. Vad kännetecknar framgångsrika skolkommuner? I rapporten kan du läsa mer om våra iakttagelser, konkreta exempel från kommunerna och ett internationellt perspektiv. Vi har sett att framgångsrika skolkommuner: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Fakta De kommuner som har deltagit i projektet för att de haft goda resultat är (i bokstavsordning): Arjeplog, Båstad, Danderyd, Kungsbacka, Lomma, Lund, Lysekil, Malung-Sälen, Nacka och Pajala. Kontakt Om du är intresserad av att veta mer om projektet, kontakta: Helena Bjelvenius, e-post helena.bjelvenius@skl.se, telefon 08-452 79 27 Informationsmaterial SKL, Framgångsrika skolkommuner 1.
Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande Mar9 I alla klasser finns det minst en elev med diagnostiserade svårigheter som dyslexi, ADHD eller Aspergers syndrom. Dessutom kan du utgå från att det finns minst en elev med samma svårigheter men som inte har utretts och fått någon diagnos. Dyslexi förekommer också i varje klass liksom nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och problem med fokus som inte är av varaktig sort utan beror på att livet ser ut så just nu. Med detta i bakhuvudet gäller det att planera både lektioner och uppgifter så att dessa elever tillåts att lyckas med sitt arbete. Att inkludera innebär att söka svårigheter för elever i undervisningssituationen i första hand. Här är sju steg för att närma sig en inkluderande planering: Var tydlig med varför uppgiften ska göras. Checklista för inkluderande instruktioner:
25 Ways To Use Tablets In The Classroom When I was a kid, I dreamt about our school desks as computer screens. How cool would it have been to be able to draw, write, and learn directly onto my own computer? As the years went on, people theorized that laptops would take over the classroom, but the price of these devices was too high for a 1 to 1 ratio. See Also: 25 Ways To Use iPads In The Classroom by Degree of Difficulty Now, it is the age of the tablet. Yet, some educators are still skeptical. 1. In a subject like art, people might think, “How could a tablet be useful? It is, but what about an app that helps with color matching and combination, or tools for interior design where the child can map out their project in concept before getting to work? When they are done, they can share in galleries with other students for critique and encouragement. 2. App developers have continually surprised the public with the complexity of tools they are able to create for tablets. 3. 4. There’s an app for that. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12.
Motivationsvideon hela världen talar om just nu Vad kan en skäggig komiker från Australien lära dig om livet? Väldigt mycket, uppenbarligen. Videoupptagningen av Tim Minchins föredrag har spridit sig som en löpeld över världen och kallats det bästa motivationstalet du någonsin kommer höra. Se det här. När detta skrivs har den visats över 1,2 miljoner gånger, videon på Tim Minchins anförande vid University of Western Australia. I oktober 2013 utnämndes den berömde komikern, musikern, skådespelaren och författaren till hedersdoktor vid sitt gamla lärosäte – och hans tal till församlingen har redan fått vingar. I sitt tal, som hyllas i olika internetforum över hela världen, delar Minchin med sig av nio inspirerande, underhållande och träffsäkra tips om livet. Nedan återfinner du en sammanfattning (scrolla ner för att se videon i sin helhet): 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Se talet i sin helhet nedan.
Educational Technology and Mobile Learning: The 8 Pillars of Digital Literacies May 21, 2014 Edudemic has recently published this wonderful visual that outlines the eight elements of digital literacy. I am posting below for those of you who haven't seen it yet. Essential Elements of Digital Literacy "Cultural – Look at the context in which the literacy is situatedCognitive – How do we think when we are using a device (vs when we are not)? Eberhard: "Skolan tar stryk när barn tillåts vara gränslösa" Vi lever i världens mest annorlunda land. Ett land där man helt enkelt inte får lov att vara en auktoritet. Det har gett avtryck bland annat i svenska elevers skolresultat. Sverige har än en gång lyckats med konststycket att rasa ytterligare flera steg i den internationella skoljämförelsestudien Pisa. x Läs också: Fem frågor till David Eberhard Som man kunde läsa i pedagogikprofessor Lars Henric Ekstrands artikel i GP den 8 december har svenska skolan länge varit på glid. Den så kallade flumskolan med problembaserad inlärning och grupparbeten, i stället för kunskapsfokus och färdighetsträning, har varit förödande för kvaliteten. Det är inte konstigt att barn inte lär sig saker när det inte finns något krav på att de ska göra det och då nyttan inte är uppenbar. Läs också: Chatt 140110 - Chatt med David Eberhard Alla vill vara rebeller Vi lever i en mytomspunnen tid. I min bok ”Hur barnen tog makten” beskriver jag bland annat detta. Viktigt med tydliga gränser Inte så svårt – i teorin
Personalized Learning Vs Traditional Learning January 22, 2015 One of the biggest affordances of technology is towards the enhancement of the concept of personalized learning. Internet and more particularly web 2.0 technologies and mobile apps have provided learners with unprecedented opportunities to learn whenever, wherever, and however they want. At its core, personalized learning is all about tailoring the available resources in order to meet personal learning needs. The visual I am sharing with you today sheds more light on this concept and walks you through some of the differences between personalized learning and traditional learning. Source: Dreambox
”Flumskolan är inte på tillbakagång – svensk skola drar bildning i smutsen” Under åren som lärare har jag ofta befunnit mig i diskussioner om vad som är viktigt för elever att "lära sig" eller "ha förmåga att utföra". Men oförglömlig var stunden i aulan i våras då inhyrd föreläsare förklarade för oss att faktakunskap nu är oviktig då fakta kan hittas på nätet. Det som är viktigt att lära elever idag, är förmåga att resonera. Enligt modepedagogiken Bedömning för lärande (BFL) ska vi lärare bedöma elevers ”lärandeprocess” snarare än befintliga kunskaper. Framför allt ska elever vara i stånd att ”förstå den egna lärandeprocessen”, framför att kunna ”rabbla fakta”. Jag blev less av resonemanget, då jag är en av de lärare som anser att kunskap, eller bildning, är eftersträvansvärt i sig, och jag undrade för mig själv om mina förvärvade akademiska ämneskunskaper var bortkastade i arbetet som lärare. För det förstaanser jag inte att vi lever i en särskilt ny tid. För det andra krävs bildning och faktakunskaper för att sätta information från internet i ett sammanhang.
21st Century Technology Skills Are a Core Competency for Today’s Graduates A May, 2013 Gallup Study, summarized in this article, “In the U.S., 21st Century Skills Linked to Work Success”, indicates that young U.S. adults who say they developed 21st century skills in their last year of school are more likely to self-report higher work quality. “Gallup, in collaboration with Microsoft Partners in Learning and the Pearson Foundation, developed a 21st century skills index measuring seven specific areas: collaboration, knowledge construction, skilled communication, global awareness, self-regulation, real-world problem-solving, and technology used in learning. According to the study, 21st century skills prepare and equip youth for the challenges and demands of work in today’s knowledge-based, technology-driven, globalized environment.” (Sidhu) In 2006, the Partnership for 21st Century Learning published a report titled, “Are They Really Ready To Work? Some of the skills commonly being cited as vital in today’s workforce include: What are “21st Century Skills”?
Att leda lärande | Om, pedagogiskt ledarskap, skolförbättring och arbetet med att skapa en skola som lever och verkar i sin samtid. Rektorn vände trenden – ändå vill ingen göra som han. Thomas Stenberg ville bli rektor, men inte där och då. Efter över 30 år som lärare hade han visserligen gått en ledarskapsutbildning, men hans sikte var inställt på gymnasiet, inte grundskolan. I stället erbjöds han 2007 en tjänst som biträdande rektor på just en grundskola, dessutom en av Norrköpings problemskolor. Den låg i ett av stadens så kallade utanförskapsområden, Borgsmoskolan i Klockaretorpet. Eleverna presterade dåligt, det förekom mycket skolk och dessutom var det stökigt i korridorerna. Det var rätt långt ifrån den gymnasieskola som Thomas Stenberg haft siktet inställt på, men han tog jobbet. – En av de första sakerna jag gjorde var att gå igenom alla incidentrapporter för att ta reda på hur ofta det var slagsmål på skolan, säger han. – Jag började bläddra i pärmarna och tänkte efter ett tag att det var ju slagsmål nästan jämt. Stans sämsta skola I juni 2009, två år efter att han blivit biträdande rektor, erbjöds han så att bli rektor på egen hand. Ringde till fienden