Kollegialt lärande bäst metod vid implementering av ny kunskap i skolan

”Lär av den franska skolans metod att avlasta lärarna” Arbetsspecialisering behövs i skolan. Risken är att de dåliga Pisaresultaten leder till att lärarna tvingas till nya uppgifter utöver undervisandet. I stället måste vi söka lösningar där lärarna får mer tid för sin profession, som man exempelvis gjort i Frankrike, skriver ledarskapsprofessorn Lars Strannegård. Sällan har en nyhet engagerat debattörer från så många samhälleliga sektorer som de rekordusla resultaten från Pisaundersökningen. Sällan har heller en nyhet skapat så mycket konsensus. När man synar lösningarna i sömmarna så framträder dock en tydlig bild. Idén med att ha lärare anställda är att de skall undervisa, men denna aktivitet har blivit till en av många andra. Inom organisationsteorin har de senaste årens utveckling inom läraryrket ett väletablerat namn: avprofessionalisering. När nu ropen skalla efter ordning och reda i skolan är lösningen att lärarna måste återvinna sin förlorade auktoritet.

Barn gör rätt om de kan I stadsdelen Kirseberg i Malmö har alla pedagoger i skola och fritidshem fått möjlighet att utbilda sig i metoden CPS, Collaborative Problem Solving. Ross W Greenes böcker Explosiva barn och Vilse i skolan som beskriver hans metod att möta barn och ungdomar med framförallt utagerande beteenden har mött stort intresse, inte minst bland specialpedagoger och speciallärare. Ross W Greene är lektor i psykologi vid Harvard Medical School i usa. Han har genomfört flera föredragsturnéer i Sverige. Metoden utgår från att barn beter sig så gott de kan och att problematiska beteenden uppstår på grund av brister i kognitiva förmågor som barnet behöver ha för att hantera vardagliga situationer. När Ross W Greene besökte och föreläste i Malmö för drygt ett år sedan fick alla pedagoger på fritidshem och skolor i Kirseberg möjlighet att lyssna när han förklarade metoden. – Jag föll direkt för hans sympatiska sätt att se på barn! Nyckelordet för att nå eleven är empati. – Handledning är nödvändig.

Lärarna måste leda Bild: Marie Kassman Skolprestationer är en aktuell utbildningspolitisk fråga. Ofta framförs ordning och reda som nödvändigt i undervisningen, men det är bara en aspekt. Andra aspekter är uppmärksamhet på enskilda elever, sammanhållning och konflikter i elevgruppen samt lärares medvetenhet om sina didaktiska val och beteenden inför eleverna. I Skolverkets analyser av ­orsaker till de sjunkande svenska Pisa-resultaten nämns individuella arbetsformer, störande klassrumsklimat, sen ankomst och hög frånvaro, minskat utrymme för helklassundervisning samt komplexiteten i lärares ledningsuppdrag, som några möjliga förklaringar. Uttrycket »lärares ledarskap« hänvisar ofta till »klassrummet«, vilket enligt oss är förlegat. Det är i det didaktiska rummet som lärare leder lärandet för både den enskilda eleven och elevgruppen. Didaktikens tre aspekter tydliggör komplexiteten i lärares ledarskap: samspelet lärare—elev, relationen lärare —ämnet och relationen elev—ämnet. Lärare — elev.

"Stöket är inte bara lärares ansvar" Marcus Samuelssons svar, i förra numret av Skolvärlden, till en lärare som har problem med störande elever, är symptomatiskt för mycket av det som gått snett i svensk skola. Jag vill ingalunda bestrida att Samuelsson har kloka råd att förmedla – givet förutsättningarna i våra klassrum. Såsom framgår av hans resonemang förväntas lärare ta alla problem med arbetsro som ett personligt misslyckande; följaktligen är det också ett personligt ansvar för läraren att lösa problemen. ”Lärare som misslyckas med sitt ledarskap har inga universalverktyg att ta till.” Marcus Samuelssons inställning visar på något jag ser som ett fundamentalt systemfel: att vi alltid diskuterar denna problematik utan att med ett ord nämna elefanten i rummet. Vi har alltså att göra med orsakssamband som ligger långt utanför den enskilde lärarens räckvidd. Beror alltså våra disciplinproblem på att svenska lärare är mer benägna till aggressivitet och bestraffningar än lärare i andra länder?

”Nationella proven sänker resultaten i svensk skola” Det tar 1.200 timmar bara att bedöma elevers provsvar i årskurs 3 och 6. Att bedömningarna är relativa är upprörande. Det är dags för Skolverket att lägga bort prestigen och en gång för alla göra genomgripande förändringar av de nationella proven, skriver 17 skolledare i Haninge. Just nu är Sveriges skolor inne i slutskedet av nationella prov. Vi ifrågasätter inte existensen av nationella prov (NP) men menar att provgruppernas sätt att konstruera proven i dag hotar institutionen nationella prov. En uppskattning i Haninge kommun visade att bara att bedöma elevers provsvar av samtliga delprov av NP i årskurs 3 och 6 har tagit cirka 1 200 timmar. Utöver detta ska lärare ha förberedelsetid, inläsning av lärarhandledning, inmatning av resultat och genomförande av provet. Det finns även en annan aspekt på nationella proven som är mindre smickrande och det är dess innehåll och konstruktion. Så vad föreslår vi att Skolverket borde göra? Proven är omfattande och tar lång tid att genomföra.

Vad är blandad inlärning? | Connys blogg Varför blanda? Sex skäl att börja arbeta med ett blandat lärande redan idag. Blended learning handlar om att blanda traditionell utbildning med instruktioner och utbildning via internet, och det är många människor som tror att det kan vara nästa stora grej inom utbildning. Här är sex skäl varför: 1. Dagens elever behöver lära sig hur man arbetar, studerar och samarbetar online. 2. Dagens elever håller kontakten med sina vänner på Facebook, pratar med världen genom Twitter och lägger upp videor på YouTube. 3. Genom att flytta traditionella klassrumsaktiviteter till internet kan du frigöra tid i klassrummet. 4. Eftersom de flesta eleverna utför arbetet på internet hemma ökar möjligheten för deras föräldrar att delta eller hjälpa till. 5. Det finns inga studier som är helt klara ännu men det finns gott om exempel på att elever når bättre resultat med blended learning. 6. Källa: