Kollegialt lärande bäst metod vid implementering av ny kunskap i skolan

BFL i undervisning – en metodöversikt | Utbildning BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning. I dokumentären Klassrumsexperimentet (1/2) (59) Klassrumsexperimentet (2/2) (58:39), får vi följa Dylan Wiliam när han under en termin arbetar med att implementera några av teknikerna på en skola i England. Vill du själv bidra till denna sammanställning kan du skriva här på vår Facebooksida. Tillbaka upp 1) Tydliggöra mål och kriterier för framgång Att tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång. Tillbaka upp

Framgång i undervisningen Tilltro till varje elevs förmåga, att skolan anpassar undervisningen efter varje elev och att lärarna fungerar som tydligare ledare – det är tre viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning. Det visar en sammanställning av aktuell forskning som Skolinspektionen har tagit fram. Här kan du ladda ner sammanställningen. Forskning om vilka faktorer som leder till framgångsrik undervisning är en viktig utgångspunkt för Skolinspektionens arbete. Om forskningen visar att vissa faktorer är extra betydelsefulla för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och till att så väl elevernas resultat som studiemiljön förbättras är det viktigt att också fokusera på dessa faktorer i inspektionen. Därför bad Skolinspektionen två forskare vid Linnéuniversitetet att de skulle göra en översikt av aktuell forskning, både svensk och internationell, inom detta område.

När skolan är som allra bäst Receptet – men det återkommer vi till – heter forskning. Skolan har bestämt sig för att jobba i enlighet med vad forskningen säger. Johanna Lundén minns när personalen på Nossebro skola samlades till det första mötet efter sommarlovet 2007. I aulan var det allvar. Skolchefen skojade inte ens om sitt fotbollslag. Inte för att Nossebro skola inte hade saker att förklara sina dåliga resultat med. Arbetsveckan innan barnen började i skolan 2007, blev början på en ny väg. Det man bestämde sig för på Nossebro skola var följande: Alla elever ska få gå i en vanlig klass. De elever som behöver ännu mer hjälp, kan få det på håltimmar eller på den schemalagda studietid som alla elever har. – Jag kallar det en synvända. I synvändan ingick också ett enkelt konstaterande: elevens framgång var skolans ansvar. Att det tankesättet sjunkit in har inte minst eleverna märkt Lärarna fick börja läsa forskningsrapporter om hur man får en lyckad skola. Kommunen var med på noterna. Inget är skrivet i sten.

Kollegialt lärande Skolverket (2012) har gjort en kartläggning kring centrala aspekter med avseende på effektiv kompetensutveckling. Det en genomgång av svensk och internationell forskning samt utvärderingar kring vilka kompetensutvecklingar som är framgångsrika. En slutsats som kan dras utifrån rapporten är att det råder samstämmighet kring värdet i att arbeta med kompetensutvecklingsinsatser som bygger på kollegial samverkan inom ramen för den reguljära verksamheten. De förutsättningar som återkommer är att insatserna ska vara centralt understödda, systematiska och helst ledda av någon utifrån. Enligt Lars-Åke Bäckman (2012) rekommenderar inte Skolverket någon speciell metod. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskaper, ur ett brett kunskapsbegrepp som också innehåller förmågor och färdigheter, i den dagliga praktiken. Enligt Eva Minten (2012) är kollegialt lärande är egentligen inget nytt. Länkar

Ny i svenska skolan Bättre lärare med kollegialt samarbete I sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” har Lill Langelotz följt ett antal lärare vid en skola i Göteborg under två och ett halvt år. Lärarna ingick i ett arbetslag som testade ett sätt att handleda varandra för att på så vis öka kompetensen och samarbetet på skolan. – Som mest deltog elva lärare men för det mesta var det sex eller sju i gruppen. Med lärarskicklighet menar Lill Langelotz den grad av pedagogik som lärarna besitter men också hur de använder den i och utanför klassrummet i sin kommunikation med sina elever. – Min studie visar att handledning gör att pedagogiken blev bättre och att lärarna utvecklades mycket under den tid jag följde dem. Arbetslaget träffades utan att rektor var med och till en början var några inte helt intresserade av att arbeta med handledning. – Ganska snart upptäckte de att det här är ett bra sätt att jobba på. – Enskilda lärare blev emellanåt hårt ifrågasatta.