Franska revolutionen

Riksdagen För att råda bot på det stora underskottet i statskassan lät kungen sammankalla landets riksdag, generalständerna, 1789. Han gav i uppdrag åt sin finansminister att övertyga ständerna om att nya skatter måste till för rädda situationen och väntade sig en snabb affär, men ständerna hade inte varit sammankallade på 175 år och många inom tredje ståndet beslutade sig för att ta tillfället i akt för att försöka åstadkomma en förändring. Röstförfarandet var så att varje stånd hade en röst och därigenom kunde de två frälsestånden motverka lagförslag som berövade dem deras privilegier. Det tredje ståndet krävde i stället att en förändring skulle komma till stånd, så att varje deputerad - varje ledamot - skulle få sin röst. Frälsestånden hade kungens öra, så regenten motsatte sig detta förslag. Stormningen av Bastiljen När underrättelsen om nationalförsamlingen nådde allmänhetens öron uppstod för makten svårkontrollerbar glädje och kungen samlade sina trupper utanför Versailles.

Amerikanska revolutionen och frihetskriget | Historia Sjuårskriget hade kostat enorma summor pengar. Därför var både Frankrike och Storbritannien nästan ruinerade efter kriget. Det var skattebetalarna som fick betala. För Storbritanniens del var det främst de amerikanska kolonisterna som skulle pumpas på pengar. En amerikansk identitet hade växt fram De amerikanska kolonisterna bestod vid den här tiden inte bara av utvandrade engelsmän, utan också av tyskar, irländare m.fl. Storbritanniens kontroll av handeln ledde till protester Den politiska stämningen var friare i de amerikanska kolonierna än i Storbritannien och Europa. Storbritannien kontrollerade den amerikanska utrikeshandeln med järnhand för att kunna fylla på den brittiska statskassan.