background preloader

Så funkar riksdagen

Så funkar riksdagen
Rätten att rösta är en förutsättning för demokrati. När vi röstar väljer vi vilka partier och personer som vi tycker bäst företräder våra åsikter i riksdag, kommun, landsting och i EU-parlamentet. Olika frågor bestäms på olika nivåer. Foto: Lars Brundin, TT. Under många år var det mycket små grupper i samhället som hade rätt att rösta till riksdagen. Förmögenhet, inkomst och kön avgjorde om man fick rösta eller inte. Foto: Riksdagens arkiv. I dag får alla som är 18 år och svenska medborgare rösta i riksdagsvalet. Foto: Melker Dahlstrand. Att få uttrycka sina tankar och känslor är en mänsklig rättighet och en central del av demokratin. Foto: Jonas Ekströmer, TT. Tryckfrihet är också en demokratisk rättighet. Foto: Roger Turesson, TT. Genom offentlighetsprincipen har vi stora möjligheter att följa vad riksdag, regering och våra myndigheter gör. Foto: Stefan Frank Jensen, TT. Foto: Fredrik Sandberg, TT. Foto: Berit Roald, TT. Någon har sagt att demokratin måste erövras varje dag. Bild 1 av 9 Foto:

Studiematerial Ska ni arbeta med demokrati och riksdagen i skolan? Beställ gärna våra broschyrer, eller ladda ner dem som pdf. Riksdagen erbjuder studiematerial för olika kunskapsnivåer. Materialet kan beställas i klassuppsättningar och hålls ständigt aktuellt. Studiematerialet är helt kostnadsfritt. Grundläggande Om riksdagens roll i samhället och om hur det går till när lagar stiftas. Riksdagen – en kort vägledning Ett studiehäfte som på ett enkelt sätt beskriver riksdagens roll i samhället. Riksdagen – en kort vägledning(pdf, 2 MB)Riksdagen - en kort vägledning, arabisk version(pdf, 3 MB) Affisch: Från förslag till lag Affisch i A2-format som beskriver hur det kan gå till när en lag stiftas. Affisch: Från förslag till lag(pdf, 116 kB) Ingen kostnad Fördjupning Material med fokus på demokratins genombrott, riksdagens roll i samhället, hur individen påverkas av riksdagens beslut och individens demokratiska möjligheter att påverka i samhället. Ja, må den leva! Ja, må den leva! Riksdagen i samhället Ingen kostnad

Grundlagarna Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessutom finns riksdagsordningen – ett mellanting mellan grundlag och lag. Svåra att ändra Grundlagarna står över alla andra lagar. Med det menas att innehållet i våra övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna. Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten. Folkomröstning i grundlagsfråga Det är också möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Resultatet av en sådan folkomröstning är bindande.

Riddare (LättLäst) Riddare (LättLäst) Riddaren har blivit en symbol för den gode hjälten. Han är snäll och inte rädd. Riddaren är lätt att känna igen. Riddarna är ofta med i sagor och på film. Men på riktigt var det inte likadant. Riddarna var den finaste sortens krigare på medeltiden i Europa. Men det fanns riddare som inte hade slott eller ägde land. Första korstågen Under 1000-talet blev det populärt att besöka platser där man trodde att Jesus levat. Jerusalem styrdes av då av muslimer. I många år kämpade kristna riddare mot muslimska krigare om makten över Jerusalem. Riddar-sällskap Många korsriddare gick samman i olika sällskap. Hur blev man riddare? De flesta riddare kom från en adlig släkt. Ceremonin när någon utsågs till riddare kallades dubbning. Ibland kunde dubbningen gå snabbt. Lång utbildning Det var lång utbildning för att bli riddare. Page I början kallades den unge pojken för page. Vid fester fick pagen servera och hjälpa till. Väpnare Då pagen blev 14 år fick han bli väpnare. Att bli dubbad

Val 2018 - 8 sidor Över en miljon röstberättigade svenskar röstade inte i förra valet, enligt SCB. Det var bland annat unga, utrikesfödda och personer med funktionsnedsättning. Dessa grupper sammanfaller med grupper där många har svårt att läsa. Här delar vi med oss av tips för att fler ska få möjlighet att delta. Alla ska ha möjlighet att läsa på inför valet För den som har svårt att läsa text är vägen fram till valurnorna full av hinder. Valdeltagande ska inte begränsas av svårigheter att läsa Om alla kan läsa valinformation och nyheter på sitt sätt och förstå innehållet får alla samma förutsättningar att delta i valet. Vi vill uppmuntra politiker, journalister, bibliotekarier, lärare, läsombud och alla andra som möter väljare med lässvårigheter att använda de verktyg som finns för att alla ska kunna läsa på sitt sätt inför valet, som till exempel lättläst, teckenspråk, punktskrift och text till tal. Tänk på att alla är väljare – även mellan val

Några texttyper Här är årets alla valaffischer | Dagens Media Under veckan har riksdagspartiernas lanseringar av valkampanjer avlöst varandra – och alla partier har nu levererat budskapen de hoppas ska göra dem till vinnare i årets val. Här är resultatet av de 340 miljoner kronor som partierna beräknas ha lagt på sina reklambudgetar. Den senaste veckan har varit något av en högsäsong för riksdagspartierna vad gäller lanseringar av valaffischer och filmer. Med en dryg månad kvar till valet har nu alla partier levererat reklammaterialet som de hoppas ska lotsa dem till goda valresultat i september. Många tunga reklambyråer i Sverige avböjer att samarbeta med politiska partier, som Dagens Media tidigare berättat om. En undersökning visar dessutom att den negativa inställningen till politisk reklam ökat ganska rejält de senaste åren. Miljöpartiet Ordet "Nu" står i fokus, och det är ingen tvekan om vad som syftas. Centerpartiet Moderaterna Moderaterna kavlar upp armarna inför valspurten, med partiledarens bestämda och självsäkra uppsyn i svartvitt manér.

Related: