background preloader

Bedömning

Bedömning

Förväntningar, beröm och motivation -när fantastiskt bra kan vara riktigt dåligt Alla vill se sina elever lyckas. Vägarna till att få eleverna att lyckas är många och en av de viktigaste är att kunna motivera dem. Detta kan man göra genom att vara kunnig i sitt ämne, ha varierade och spännande uppgifter och genom att vara inspirerande. Ibland hjälper det inte. Först och främst måste vi ha koll på vad motivation är. Vad är motivation? Motivation och dess drivkrafter kan uttryckas på flera liknande sätt. ”Skillnaden mellan hur någonting är och hur det borde vara är det som får oss att anstränga oss, pröva nya saker och lära oss något nytt. Vi måste alltså se en vinst med vår ansträngning och att vi sträcker oss ut ur vår komfortzon och få uppleva känslan av att få något tillbaka när vi tänjer på vår förmåga. Det krävs att vi vuxna i skolan har höga men realistiska förväntningar på eleverna och att eleverna känner detta. Förväntningar ”Utan en projicerad förväntan fungerar lärandet inte optimalt. När beröm kan vara dåligt Förtroendefulla relationer Hur ger vi beröm då?

Synligt lärande lucka 17 Lucka 17Det här med återkoppling i två riktningar - hur kan man göra? Återkoppling från lärare till elevEffektiv återkoppling kommer "i rätt tid" och upplevs av eleverna vara "bara till mig" och "just vad jag behöver för att få hjälp att gå vidare". I några studier har man kommit frram till att det inte alltid blir så. Carless (2006) kom frm till att merparten av den återkoppling lärare ger vänder sig till hela klassen och det mesta av den tas inte emot av någon elev - eftersom ingen enskild elev tror att den gäller honom eller henne. Lärare anser att deras återkoppling är betydligt mer värdefull än vad eleverna gör, elever kan uppleva återkoppling förvirrande, ickemotiverad och inte förståelig. ett annat fall kan vara när elever tror att de har förstått lärarens återkoppling när de inte har det. Då blir det svårt att tillämpa den i sin inlärning. Att "rätta" uppgifter eller arbeten, texter ger naturligtvis återkoppling på nivå 1, uppgiftsnivå och detta gör alla lärare. Lästips...

BFL håller pedagogiska samtal levande – Det pedagogiska samtalet lever i skolan. I samtalsgrupperna inspirerar vi varandra genom att vi får höra vad alla andra gjort. Man blir glad av samtalen och kraften hos olika personer på skolan, säger Camilla von Braun som är samtalsledare och lärare i hem- och konsumentkunskap. Särlaskolan är en F-9-skola i centrala Borås. Skolans två samtalsledare, Leif Blomqvist och Camilla von Braun, håller i två samtalsgrupper var med åtta till tio lärare i varje. Grupperna träffas varannan vecka, varannan gång tillsammans med samtalsledaren och varannan för att reflektera själva. – Jag tror att det är bra, vissa saker som är helt naturligt att använda i de lägre åldrarna går att använda för de äldre eleverna. Ett exempel som Leif tar upp är loggböcker, som är vanligt i de lägre åldrarna, har använts med äldre elever och har hjälpt dem att se varandras lärande. Ett annat konkret exempel är hur olika lärare arbetar med att synliggöra målen för eleverna. – BFL går att implementera i allting.

The Big five | Bedömning för lärande I novembernumret 2011 av tidskriften Pedagogiska Magasinet publicerades min artikel ”The Big 5” och artikeln startade en lavin. Bland annat startades en facebook-grupp där pedagoger inom förskola och skola diskuterade frågor som handlade om innehållet i artikeln. Under det senaste halvåret har jag besökt ett stort antal skolor, från Malmö i söder till Storuman i norr. I denna artikel kommer jag att: Presentera innebörden i uttrycket ”The Big 5”.Konkretisera ”de fem förmågorna” som utgör ”The Big 5”. Vad menas med ”The Big 5”? De flesta människor kopplar säker samman uttrycket ”The Big 5” med de fem vilda djur (leopard, elefant, noshörning, afrikansk buffel och lejon) som jagas på de afrikanska savannerna. AnalysförmågaKommunikativ förmågaBegreppslig förmågaFörmågan att hantera informationMetakognitiv förmåga Lockelsen med dessa fem förmågor är att de är generella, d.v.s. ”The Big 5” finns i alla skolämnen (om än med olika vikt beroende på ämne) och för alla årskurser. Göran Svanelid

Slut på klassrumsspelet Anders Holmgren är en av fyra utvecklingsledare på utvecklingsenheten i Borås kommun och han har genom åren blivit något av en expert på bedömning för lärande, som under tid fått förkortningen BFL. BFL är bedömning som förbättrar elevens resultat och blickar framåt. Det var Helena Korps bok Kunskapsbedömning — hur, vad och varför som sådde ett frö någonstans hos Anders Holmgren. Boken är en översikt av bedömningstraditioner i Sverige och världen, och den tar upp flera aspekter av just formativ bedömning. – Jag kände direkt att det är det här många lärare intuitivt söker sig emot, att använda bedömningen som ett verktyg för att eleven ska förstå vad det är den ska uppnå och prestera, berättar Anders. Anders höll flera föreläsningar i Borås och runt om i Västsverige som senare resulterade i att projektet med BFL - bedömning för lärande till sist blev verklighet. – Om jag säger till en elev att hon har en fantastisk skrivförmåga så är det som om jag säger att hon föddes med den.

Om Christian Lundahl Christian Lundahl är professor och universitetslektor på institutionen för utbildning, Karlstad universitet och Stockholms universitet. Lundahl bedriver forskning om prov, betyg och intelligensmätningar i ett historiskt och internationellt perspektiv, bl.a. inom ramen för ett VR-finansierat foass-projekt. Disputerade 2006 på avhandlingen: Viljan att veta vad andra vet. Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola. 2009 kom Lundahl ut med boken Varför nationella prov? Lundahl ingår i flera internationella nätverk kring bedömning, utvärdering och utbildningspolitik samt i ett komparativt projekt kring bedömning och meritokrati finansierat av Deutsche Forschungsgemeinschaft (DFG).

Formativ bedömning stärker lärandet Lärares betygsättning mäter inte bara elevers ämneskunskaper utan även deras personliga egenskaper, menar Alli Klapp. Det kan vara t.ex. motivation och ett generellt intresse för att lära sig mer. Denna så kallade kompensatoriska betygsättningspraktik kännetecknas av att lärarna kompenserar eleverna utifrån deras olika kunskaper och kompetenser. Vi sitter på tåget mellan Kristianstad och Lund och pratar om formativ bedömning, en fråga som har intresserat Klapp i flera år och något som också John Hattie lyfter fram som ett avgörande framgångskriterium för effektivt lärande. Hon har nyligen fått besked att hon ska tillbringa två år i ett postdok-projekt vid Columbia University i New York. Betyg påverkar olika elevgrupper på olika sätt, säger Klapp. – Flickors betyg innehåller mer av det här med personliga egenskaper och det sker ofta omedvetet. Betyg påverkar elevers motivation för lärande och elevers prestationer senare i utbildningen visar Klapps forskning. – Trenden är problematisk.

Mitt öppna klassrum | flippad undervisning

Related: