No-hands-up, Exit Tickets och Flygande bedömning för ett inkluderande klassrumsklimat med stöd av IKT Först några tankar sedan konkreta tips! Som högstadieelev gick jag med darrande ben in till en del av klassrummen. Andra klassrum längtade jag till. Jag har många gånger efteråt funderat över varför det var på det här sättet och kommit fram till ett svar, som jag tror stämmer: Jag var rädd för att räcka upp handen! Rädd för att bli tillfrågad och svara fel. BFL + Genreundervisning = Sant Med tanke på de uppskattade inlägg om bedömning för lärande och andraspråksutveckling och kamratbedömning som Robert Walldén tidigare har publicerat på Skollyftet bad vi honom skriva ett inlägg om den rapport han nu skrivit klart. Robert Walldén har skrivit en rapport inom masterprogrammet i pedagogiskt arbete som heter Genrepedagogikens vad, hur och varför i undervisningen av vuxna andraspråkselever och i detta inlägg delar han med sig av sina nyvunna kunskaper och erfarenheter. Kan man ägna för mycket tid åt att analysera sin egen undervisning? Jag upplever att jag åtminstone har tangerat gränsen för vad som är fruktbart under denna termin, då jag återigen har arbetat halvtid samtidigt som jag läser kurser i pedagogiskt arbete och svenska som andraspråk.
BFL i undervisning – en metodöversikt BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning. Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen. Härigenom hoppades jag kunna tydliggöra kunskapsmål och kunskapsutveckling för eleverna och mig själv.
Formativt stopp: att passa kartan. Ett formativt förhållningssätt till undervisningen borde vara en självklarhet. Själv blev jag varse om det formativa perspektivet i och med Borås Stads satsning på Bedömning för lärande som inleddes för några år sedan. Som jag skrivit på annat ställe i bloggen är Dylan Wiliam och Christian Lundahl några som inspirerat mig och mina kollegor. Fredrik Sandström Tävlingar och quiz har alltid varit kul, men med hjälp av digitala verktyg blir det ännu roligare. Att göra en Kahoot är förhållandevis enkelt. Gå in och skapa ett konto på getkahoot.com och påta ihop ditt första quiz eller låna någon annans. Det är lite knepigare att ”få igång” quizen. Du behöver veta att du startar quizen med en enhet (t ex en dator) och på samma ställe du skapade den.
Framgång i undervisningen Tilltro till varje elevs förmåga, att skolan anpassar undervisningen efter varje elev och att lärarna fungerar som tydligare ledare – det är tre viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning. Det visar en sammanställning av aktuell forskning som Skolinspektionen har tagit fram. Här kan du ladda ner sammanställningen. Tips och idéer för lärare På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Tanken är både att jag som lärare ska få lite återkoppling på min undervisning, men ännu mer att eleverna ska reflektera över vad de lär sig (eller inte). Hittills har det fungerat utmärkt – det tar någon minut i slutet på lektionen, och utgör dessutom en bra rutin för att avrunda ett lektionspass.
Referat av Att följande lärande – formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliams Referat av Att följande lärande – formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliams (Studentlitteratur, 2013) Att jag valt att läsa just denna bok är för att jag ska ha läst något inom forskning inom den fortbildning vi har inom vår skola det här läsåret, och jag vill själv fördjupa mig inom det formativa arbetssättet så valet föll på Dylan Wiliams för att jag tycker han har många goda tankar. Jag skriver därför ihop ett referat av texten för att kunna dela till mina kollegor på vår studiedag den 7 januari 2014, men även för det utvidgade kollegiet. Utgåvan jag har läst är en specialutgåva för Stockholm stad varpå sidhänvisningarna är gjorda utifrån den, men förlaget är Studentlitteratur och boken kom ut 2013. Boken är skriven med en inledande del om vad skolprestationers betyder, vad tre olika generationer säger om forskning och några argument för formativ bedömning.
Bortom glasspinnar och fjärilsmakaroner… Att BFL (bedömning för lärande) är en av de hetaste trenderna i skolans värld just nu har nog ingen lärare missat. Det pratas om Dylan Williams fem nyckelstrategier och Christian Lundahls YouTube-föreläsningar i näst intill varje lärarrum idag. Det är fascinerande att följa utvecklingen och se hur lärare på ett så påtagligt sätt har tagit till sig detta förhållningssätt och tillämpar dessa principer i sin undervisning. Nu låter det kanske som att jag är kritisk till detta, men så är det inte alls! Faktum är att jag gillar det väldigt mycket… BFL alltså! Men jag känner ibland att det blir lite för mycket fokus på målade glasspinnar och pimpade fjärilsmakaroner än på själva strategierna.
NotSchool I London i helgen träffade jag NotSchool, ett projekt för att få in engelska "dropouts" i lärandet igen. I England finns ca 100 000 elever som fallit ut ur skydsnätet och som man inte har inne i skolsystemet. De väljer helt enkelt att tänka: "not school" när någon från myndigheterna närmar sig dem. De vägrar helt enkelt att gå i skolan, många gånger lever de på gatan. En hel del har diagnoser som ADHD, ADD, Asperger eller blivit utsatta för övergrepp i pedofilringar. Nyckelstrategier Nyckelstrategier för att utveckla elevers lärande I Svedala arbetar vi med bedömningsforskaren Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för att öka elevens medvetenhet, som ett stöd för att utveckla Bedömning för lärande i mötet med elever. Klicka på respektive strategi för att höra Christian Lundahl berätta om den och klicka på bilderna för att läsa om bedömningstekniker på bedomningforlarande.se: Läs om vilka strategival Svedalas förskolor och skolor gjort för BFL-arbetet 2013: BFL-strategival 2013. Enheternas val är sorterade efter strategi och efter enhet 1) tydliggöra mål och kriterier för framgång Att tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång.
En struktur för synligt lärande Matematik är ett ämne där jag upplever att det är en rejäl utmaning att få alla elever med sig. Det är mycket som ska förstås, många detaljer, och ett litet missförstånd kan snabbt få stora konsekvenser. Detta är en av utmaningarna med att undervisa i matematik. Två andra består i att se till att undervisningen är allsidig och att lärandet blir synligt. Går det att hitta en planeringsstruktur som garanterar eleverna en sådan undervisning? I Svedala kommun har eleverna pga en extra satsning på ämnet som gjordes förra året, 280 minuter matematik per vecka.
Viktig synpunkt igår i Svenska Dagbladet från Ung och Trygg Dan Gaversjö, chef för Ung och Trygg, brottsförebyggande samverkan i Göteborg, skrev på Brännpunkt, i Svenska Dagbladet igår: ”I många segregerade områden finns en skolvardag med jämn påfyllning av nya elever från utlandet. Självfallet har de begränsningar i det svenska språket och en annan typ av skolgång. Efter en kort introduktion ska de in i vanliga klasser och mätas i betygsystemet trots att grundförutsättningarna är minst sagt olika.