Lärare i Svedala berättar om sin BFL-resa – artikel | Utbildning Läs även ”Synligt lärande – en obekväm, men ärlig kompis” och följ Joakim på Twitter Om den rävsax vi sitter i och om en som har förstått Även om jag försöker hänga med och lära nytt inom pedagogik, är det inte alltid jag verkligen tänder till på nya metoder. Efter att ha sett Dylan Williams föreläsning på Youtube, samt dokumentären ”The classroom experiment” hände däremot precis det. Jag var nästan lite hög efteråt. Förmodligen för att hans sätt att beskriva BFL svarade på många frågor och funderingar jag haft kring min egen undervisning. Steget från teori till måndag morgon i klassrummet är tyvärr ofta alltför långt. Alla lärare har inte talang för uppfinnandeNär var och en är både manusförfattare, regissör och skådespelare, äventyras likvärdighetenLärarnas arbetsbörda är alldeles för stor för att vi ska ha den tid och ork över som skulle krävas för att göra tillräckligt bra uppfinningar. Tillbaka till Dylan William. Dags att sätta bollen i rullning: No hands up och Exit pass
untitled Kamratrespons Att få respons från andra är en ovärderlig hjälp när eleverna arbetar med såväl en text, en produktion eller praktisk arbetsuppgift. Att ge respons på andras texter och produktioner gör också eleverna till en mer medvetna granskare, eftersom de läser in sina egna erfarenheter och intentioner i det arbete de ska respons på. Respons kan öppna deras ögon för det de inte ser, både starka och svaga sidor. Det kan också bidra till ansvarstagande, självvärdering och öka förmågan att reflektera över det egna lärandet, det så kallade metakognitiva lärandet. Vid förberedd respons, som oftast är av högre kvalitet än vid muntlig, föreslås följande tillvägagångssätt av Dysthe m.fl. (2011): Koncentrera dig först på att fånga textens/produktionens fokus eller syfte.Markerar det som du tycker är bra. Diskussionsfrågor:Under vilka läraktiviteter i ditt yrkesämne kan du använda kamratrespons? På vilka sätt anser du att elever kan lära av varandra? Litteratur:Dysthe, Hertzberg & Løkensgard Hoel (2011).
Vikten av effektiv feedback - sluta sätt ut betyg! - Sara Bruun I mitt förra inlägg skrev jag om hur du kan ge snabb och indivduell feedback genom att använda Google Formulär och Flubaroo . Idag fortsätter jag skriva om vikten av feedback, hur du kan arbeta smartare och bli mer effektiv i ditt arbete. Inför dagens text har jag läst en riktigt bra bok i ämnet- Återkoppling för utveckling av Helena Wallberg. Mitt eget mål för läsåret 2015/2016 var att utveckla sättet jag ger feedback på. Vi lärare måste alltså undervisa eleverna om hur de använder sig av feedback och att tanken faktiskt är att de ska lära sig något av de kommentarer de får. Själv har jag fastnat för att ge muntliga kommentarer genom att jag skärminspelar elevernas uppsatser. Ett annat toppentillägg att använda är Kaizena. Vissa kommuner har av någon märklig anledning spärrat dessa tillägg så att de inte går att använda. Om du inte har tillgång till digitala verktyg på din skola och eleverna måste skriva för hand kan du använda din telefon eller om du har Ipad. Lycka till! / Sara
Betyg – så funkar det! Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Creative Commons-licensen finns längst ner på sidan. Filmen finns också i en teckenspråkstolkad version. Filmen bygger på de frågor om betyg och kursplaner som Anna Karlefjärd (lärare och betygsforskare) och andra lärare har fått från elever och föräldrar. Det här tar filmen upp: Nytt skolspråk Nya styrdokument för skolan gör att skolspråket förändras en del och det kan göra att det blir svårare för elever, vårdnadshavare och lärare att förstå varandra. Varför ny läroplan och ny betygsskala? Filmen beskriver vad som är nytt och varför förändringarna med läroplanen och betygsskalan har gjorts. Kunskapskrav Många har tyckt att det varit svårt att förstå kunskapskraven – det eleverna ska lära sig i skolan. Kommunikativ kursplan Hur sätter vi betyg?
Sommarläsning #3 I slutet av sommarlovet kastade en lärare ut en skolfråga på Twitter: Vilken är din största utmaning inför kommande läsår? Mitt svar blev: Att följa upp vad varje elev lär sig genom min undervisning. Det var starkt inspirerat av läsningen av John Hatties bok Synligt lärande för lärare, som jag precis avslutat. Skolforskaren John Hatties stora studie om effektiva arbetsmetoder i skolan är nog känd för de flesta på skolan. I vintras kom en svensk utgåva av en förkortad version av studien som ligger till grund för rapporten – Synligt lärande för lärare. Två saker som Hatties studie visar är betydelsen av kollegialt samarbete och vikten av återkoppling (feedback). Återkopplingens betydelse är kanske det som blivit mest uppmärksammat i Hatties studie. En annan sak som Hattie lyfter är vikten av att välkomna misstag och att skapa en atmosfär i klassrummet där misstag ses som möjligheter till lärande – ett viktigt första steg till lärande.
Start - Bedömningsportalen Vad betyder värdeorden? Rubriken inleder med hur man kan tolka värdeorden. Värdeorden är de fetstilade orden i läroplanen som uttrycker på vilken nivå ett kunskapskrav nåtts, t ex enkelt, utvecklat, välutvecklat och det är där bedömningen utgår ifrån. För att hjälpa till att bedöma värdeorden används det som kallas bedömningsaspekter (här finns mer information från Pedagog Värmland om ämnet) men De kallas även för språkliga uttrycksformer i Skolverkets skrift Få syn på språket. Jag har sammanställt dessa ord i en liten skolparlör nedan. Jag har även gjort dem i CANVA så man kan sätta upp dem i klassrummet men för mina ämnen i svenska och engelska och lite tips för hur man man tänka för att utveckla sitt resonemang mm. Du hittar stödet längst ner i inlägget efter filmerna! Argumentera – att påstå något och bemöta andras påståenden Samband – att se hur saker och ting hänger ihop Relevanta – viktiga och betydelsefulla Reflektera – att förstå varför man gör som man gör. Kommunicera – att uttrycka sig
Lär dig grunderna | Utbildning Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Läs Christel Janssons 24 luckor om Synligt lärande för lärare för att få en intressant och lättillgänglig genomgång av Hattie’s forskning för lärare. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger. Varför bedömning för lärande? - Om Bristfokusering (4:37) - Om skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (6:22) Eva Minten – Skolverket berättar om: STEG 3 – En förståelse för metoderna
Eng åk 9 Writing - Nationella prov i främmande språk, Göteborgs universitet Här ges exempel på autentiska elevtexter som bedömts uppfylla kunskapskraven för betygsstegen E, C och A vad gäller skriftlig produktion och interaktion för årskurs 9. Underlaget för exemplen är uppgiften A Letter to CONNECT, i vilken det finns ett brev som ska besvaras. Brevet innehåller ett antal frågor/punkter som elever kan ha som stöd när de ska visa sin förmåga att skriftligt beskriva, förklara och diskutera på engelska. För varje nivå (E, C och A) finns ett exempel med en utförlig kommentar som motiverar bedömningen. Exempel på texter bedömda som E Exempel på texter bedömda som C Exempel på texter bedömda som A Lärare i Svedala berättar om sin BFL-resa Om den rävsax vi sitter i och om en som har förstått Även om jag försöker hänga med och lära nytt inom pedagogik, är det inte alltid jag verkligen tänder till på nya metoder. Efter att ha sett Dylan Williams föreläsning på Youtube, samt dokumentären ”The classroom experiment” hände däremot precis det. Jag var nästan lite hög efteråt. Steget från teori till måndag morgon i klassrummet är tyvärr ofta alltför långt. Alla lärare har inte talang för uppfinnandeNär var och en är både manusförfattare, regissör och skådespelare, äventyras likvärdighetenLärarnas arbetsbörda är alldeles för stor för att vi ska ha den tid och ork över som skulle krävas för att göra tillräckligt bra uppfinningar. Även om jag nu tillhör de lärare som tycker att uppfinnandet är rätt inspirerande, kan jag inte säga att jag är bekväm med att det ska krävas av alla. Tillbaka till Dylan William. Dags att sätta bollen i rullning: No hands up och Exit pass Första dagen testade jag både ”No hands up” och ”Exit pass”.
Bedömningsstöd engelska grundskolan Delprov B i ämnesprovet i årskurs 6 i engelska prövar elevernas receptiva förmåga, att läsa och förstå och att lyssna och förstå. Delprovet består därför av två delar, B 1 och B 2, där B 1 prövar förmågan att läsa och förstå. Många elever läser selektivt Bedömningen av elevers förmåga att läsa och förstå skriven engelska fokuserar på förmågan att förstå helhet och sammanhang, men också på att uppfatta detaljer. Olika typer av texter i ämnesprovet I ämnesprovet möter eleverna uppgifter som är konstruerade på olika sätt, för att pröva olika sorters läsning. Fokusera på om svaret är begripligt Både text, frågor och svarsalternativ måste läsas noga och tolkas rätt för att frågorna ska kunna besvaras. Flervalsfrågor Även när det gäller flervalsfrågor kan elevernas svar ge en del upplysningar. Ibland visar elever att de har svårt att ta sig igenom en text som innehåller ord som de inte stött på tidigare eller inte kommer ihåg betydelsen av. Översikt: Bedömning Delprov B (pdf, 163 kB) (pdf, 400 kB)