Jag <3 internet – mellanstadiet - Barn, unga och medier Med "Jag <3 internet – dina rättigheter och skyldigheter online" får eleverna möta och diskutera en rad spännande, men komplexa frågor som de kanske redan måste hantera i sin nätvardag. Materialet innehåller en lärarhandledning med ett kopieringsunderlag samt elevmaterial. Det finns i två versioner: en för mellanstadiet och en för högstadiet/gymnasiet. Båda behandlar en rad komplexa frågor som många unga måste hantera i sin nätvardag som t.ex.: Hur är man en bra kompis på nätet? "Jag <3 internet" har tagits fram av Statens medieråd i samarbete med Barnombudsmannen, Datainspektionen, Konsumentverket/Konsument Europa, Mediekompass, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Polisen, Post- och Telestyrelsen, Skolverket (Kolla källan), och Surfa Lugnt.
Så Använder Du Socrative Den här serien visar vad Socrative är, och hur du använder det. I korthet: Socrative är ett onlineverktyg för att låta ens elever svara på frågor – vanligtvis genom sina mobiltelefoner – och därigenom göra dem mer aktiva och få en snabb koll på deras kunskapsläge. Du hittar Socrative på socrative.com. Tjänsten är gratis. Serien består av ett antal korta videor, 2–3 minuter långa: Så ser Socrative ut för eleverna Så ser det ut för läraren när man kör en quiz Så ser rapporter ut efter en quiz Så skapar du en quiz Så sätter du igång en quiz Lite blandade småtips Det finns också några övningsuppgifter inlagda. Klicka höger för att sätta igång!
Guide: Så viralgranskar du bilder – fyra enkla steg Har bilden publicerats någonstans tidigare? Det första du ska göra när du ser en tvivelaktig bild är en så kallad bildsökning, det vill säga att du söker efter alla gånger bilden har publicerats på nätet tidigare. Det lättaste sättet att göra det på är att söka på bilden via Google. Använder du Google Chrome är det busenkelt att bildsöka. När du bildsöker får du fram i princip alla webbsidor en bild har lagts upp på. Olika sätt att bildsöka på. När publicerades bilden först? För att ta reda på vad en bild faktiskt föreställer är det viktigt att ta reda på när bilden först lagts upp på webben. TinEye låter dig sortera bilder från äldst till nyast, men kan bara se när deras tjänst först såg bilderna och inte när de först lades upp. När Viralgranskaren söker efter bilder brukar vi ofta använda Google bildsöknings möjligheter att bara visa bilder som lagts upp inom ett visst tidsspann. ► LÄS MER: Att ta bort fästingar med hjälp av en tops kan göra dig sjuk Kolla bildens EXIF-data
Källkritik med årskurs 2 på Skytteanska skolan | Bibblabella Hur arbetar man egentligen med källkritik i årskurs 2 på lågstadiet? Jag har sammanställt en lista med länkar och information om hur man kan arbeta med källkritik för lågstadiet. Ni hittar den lite längre ner i detta inlägg. (Många av länkarna tipsar också Skolverket om här). När jag har besökt årskurs 2 på mina skolor, har vi börjat med en introduktion i källkritik genom att granska tryckta källor – facklitteratur med fakta om djur. Vi har också pratat lite om vad en källa är och att det finns olika källor som har olika egenskaper – exempelvis ett skelett, en vattenkälla, en muntlig källa (ex. när man intervjuar en person), en gravsten, en bok, digitala källor och så vidare. Innan jag besöker klassen, har eleverna fått förbereda sig med inläsning av faktatext för det djur som vi ska fördjupa oss i för tillfället. Eleverna får ett litet häfte med faktatexter från två olika källor/faktaböcker. För dagens lektion har jag använt dessa faktaböcker om fladdermöss:
Undervisning om källkritiskt förhållningssätt i svenska och samhällskunskap Skolan har en viktig roll när det gäller att utbilda elever i ett källkritiskt förhållningssätt för att de ska kunna utvecklas till informerade och ansvarsfulla medborgare. Ett källkritiskt förhållningssätt omfattar förmågorna informationssökning och källkritik. I undervisningen finns utmaningar när det gäller att utveckla elevers förmåga att kritiskt söka, granska och värdera information i digitala och andra källor. Syftet med granskningen har varit att titta på kvaliteten i undervisningen om källkritiskt förhållningssätt till digitala och andra källor. Granskningen fokuserar på undervisningen om källkritiskt förhållningssätt i samhällskunskap och svenska i årskurs 7-9 i grundskolan. Viktiga iakttagelser Granskningen visar att undervisningen om källkritiskt förhållningssätt i ämnena svenska och samhällskunskap behöver utvecklas så att den i större omfattning behandlar och är anpassad efter digitala medier. Utvecklingsområden
Google Apps som lärplattform – Del 1 Mappstruktur i Drive | Fler och fler skolor börjar använda Google Apps som plattform för kommunikation och kollaboration. Om man tidigare har jobbat i någon av de mer skolanpassade lärplattformarna saknar man kanske till en början kursspecifika sidor, inlämningsmappar kopplade till klasslistor och specifika fält för omdömen t.ex. i Google Apps. Men med lite tanke bakom mappstruktur, delningar och kommentarsfunktioner kan Google Drive tillsammans med de andra Google-tjänsterna fungera som en lärplattform med många fler möjligheter. Jag har utgått från en viss förkunskap i Google Drive i detta inlägg och fokuserar på hur själva mappstrukturen skulle kunna se ut för en lärare samt arbetsgången för att både nå ut med kursmaterial och ta emot elevarbeten. Det första förslaget på mappstruktur utgår från en klass. Det andra förslaget på mappstruktur nedan utgår från en tanke om effektivisering och tidsbesparing och passar bäst när man som lärare undervisar flera klasser/undervisningsgrupper i samma kurs.
Lärare bloggar om källkritik – Kolla Källans idélåda Kolla källans wiki samlar länkar till blogginlägg där lärare och skolbibliotekarier berättar om hur de arbetar med källkritik i undervisningen. Tanken är ofta att blogginläggen ska fungera som inspiration och idékälla för andra. Här är några exempel på sådana blogginlägg som berättar om hur du kan diskutera källkritik, från förskoleklassen till och med gymnasiet. Liselott Drejstam, skolbibliotekarie på Hjulsbroskolan i Linköping, låter barnen i förskoleklass bekanta sig med informationssökning och informationshantering på ett lekfullt och roligt sätt. Förskolläraren Marit Olanders i Trelleborg menar att det är viktigt att barn redan i tidig ålder tränar sitt kritiska tänkande och att de lär sig att inte tro på allt de hör. Skolbibliotekarierna Eric Haraldsson och Rebecca Borg i Växjö visar hur man kan arbeta med källkritik i ettan och tvåan. Med inspiration från Nosa på nätet kan barnen vara superundersökare som utforskar sin omvärld. Se gärna Kolla källans wiki för fler exempel
Digital kompetens och lärande Book Creator nu med funktion för att e-posta med bild, text, video och ljud Jag har sökt med ljus och lykta efter en funktion där man kan e-posta hem dokumentationen från appen Book Creator till vårdnadshavare som inte har tillgång till appen via ett digitalt redskap; nu har den kommit! Detta möjliggör att vi kommer kunna använda dokumentationen via iPaden på ett mycket mer kreativt sätt. Nu kan vi dokumentera tillsammans med barnen/eleverna både bild, text, ljud och video och sedan kunna e-posta boken/filen till hemmet. Detta blir en levande dokumentation med multimodala medier. För att kunna läsa boken/filen via dator: Installera webbläsaren Google Crome-www.google.com/chrome.Installera appen Redium. För att skicka Book Reader-filer: Observera att filerna från Book Creator ofta blir för stora för att e-posta direkt från iPaden utan behöver föras över via sladd till iTunes på datorn innan du kan e-posta den där ifrån: För att läsa Book Reader bok/fil på dator: När du installerat appen kommer den att dyka upp när du öppnar ny flik i webbläsaren Google Chrome.
Länkskafferiet Handbok för IKT-pedagoger