Att starta en lektion på effektivt sätt | Min undervisning Att ha startuppgift i början som är skriftlig är ett bra sätt att starta en lektion på, men ibland hinner jag inte med det. Jag vill hinna med andra förmågor och upplever ibland att skrivuppgiften kan ta hela lektionen i anspråk. Vi har som mål att ha startuppgifterna skriftliga kanske jag ska tillägga. När jag var på kurs i Bedömning FÖR och AV lärande fick jag höra ett förslag av en specialpedagog på hur man kan starta en lektion på effektivt sätt och få med sig så många som möjligt att man hinner med att instruera de som behöver ha mer hjälp medan de andra hjälper varandra. Jag har gjort en canva till den strukturen och den ser ut enligt nedan. Först ger man en instruerade uppgift – antingen muntligt, i filmform eller i skrift eller annan form för den delen. När man gått igenom den frågar man inte har ni förstått utan man frågar istället har ni några frågor på det, varpå eleverna ska återberätta vad de ska göra för varandra dvs de får fylla i de luckor som de ev missat åt varandra.
Att skriva en insändare | Lär Dig Svenska En insändare skriver man för att man har något att säga, en speciell åsikt om något.Eller så skriver man en insändare för att man vill att något ska hända, eller så vill man att andra människor ska bli uppmärksamma på något. Möjligen kommer du att få skriva några insändaren om du går en SAS* kurs. Den här mallen gör det lättare att skriva en insändare. 1. Skriv en slagkraftig rubrik som tydligt säger vad insändaren handlar om. 2. 3. (4. (5. 6. 7. SAS - Svenska som andraspråk, förkortat SAS.mallen - modell, instruktion (template)slagkraftig - intensiv, kraftfull, övertygande (intensive, hard-hitting)inledning - introduktion, öppning, början (beginning, introduction)budskap - meddelande (message) röd tråd - argumentering (argument line)motståndare - motspelare, antagonist (opponent, person presenting contras/counter-arguments)knyta an till- ha samband med, relatera sammanställa ( relate to) En insändare som följer mallen skulle då kunna se ut så här: OBS!.
Mitt språkutvecklande klassrum: Lektionstips: referatskrivning Att referera, sortera, värdera och granska fakta, för att sedan skriva ett referat är viktiga förmågor såväl i svenskämnena som i so- och no-ämnena på grundskolan såväl som i gymnasiet.Referattekniken, som går ut på redogöra för andras tankar och idéer med egna ord i egen text, finner man inte bara i enskilda referat utan ingår även i vetenskapliga rapporter som våra elever börjar öva sig på att skriva redan i grundskolan. Det är alltså väldigt viktigt att vi lärare redan från början visar på vad som kännetecknar ett referat utifrån dess syfte, uppbyggnad och språkliga drag, för att elevernas vardagliga och personliga språk ska kunna förskjutas till ett mer distanserat, skriftspråkligt och opersonligt språk. Detta för att deras vetenskapliga skrivande ska fungera och så småningom befästas.Nedan följer ett lektionstips på hur jag arbetar med referatskrivning i min undervisning: Du ska börja med att läsa, sovra och sammanställa informationen i dina artiklar i ett referat. 1. 2. 3. Påstår
Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande Jag har under ett par år låtit mina elever använda sig av skrivmallar, då de ska skriva argumenterande och utredande texter. När jag arbetade på grundskolan lät jag även eleverna där arbeta efter mallar, för att på så sätt få igång deras skrivande.Jag har sett en tydligt förbättring i elevernas skrivande genom användningen av mallarna, då texterna blir mer strukturerade och språkligt avancerade. De har med andra ord hjälpt eleverna att bena ut sina tankar och klä dem i det genreadekvata språk som motsvarar de förmågor som de enligt flera ämnesplaner ska behärska.Under terminen har jag och min kollega Linda Letelier Hansson tillsammans undervisat en grupp i SVE/SVA 1, där vi skapat och gett ut skrivmallar för att stötta elevernas textproduktion och göra dem uppmärksamma på texters specifika uppbyggnad och språkliga drag. Exemplet som ges här har använts för undervisning i den argumenterande texttypen: Rubrik (med tes) Inledning med bakgrund (varför jag uppmärksammat detta), syfte och tes
Centrum För Lättläst - Populära lektioner På den här sidan har vi listat tio lektioner som många har laddat ned. Vi vet inte om de passar dina elever, men många lärare har funnit dem intressanta 8 SIDOR - att läsa och skriva artiklar Det här är en lektionsplanering för ca 8 lektioner med instruktioner och 4 övningar till 8 SIDOR. Många av mina elever är ovana vid att läsa tidningar och förstår därför inte artikelns utformning, jag har därför valt att väva samman läsandet och skrivandet av artiklar. Sagomodellen - att arbeta med sagor Vid inskrivningssamtalet med en nyanländ pojke eller flicka som ska gå i min förberedelseklass brukar jag fråga om det finns någon favoritsaga som han eller hon kommer ihåg från sitt hemland. Bakom varje artikel finns människor Ibland upplever jag att elever har svårt att förstå att i en värld där mycket är fiktion finns det saker som verkligen händer på riktigt. Mitt Land eller Mitt hemland MITT LAND eller MITT HEMLAND är ett klassiskt tema i SVA-grupper. Lära ordklasser med hjälp av nyheter
Six Scaffolding Strategies to Use with Your Students What’s the opposite of scaffolding a lesson? Saying to students, “Read this nine-page science article, write a detailed essay on the topic it explores, and turn it in by Wednesday.” Yikes! No safety net, no parachute—they’re just left to their own devices. Let’s start by agreeing that scaffolding a lesson and differentiating instruction are two different things. Scaffolding is breaking up the learning into chunks and providing a tool, or structure, with each chunk. Simply put, scaffolding is what you do first with kids. Scaffolding and differentiation do have something in common, though. So let’s get to some scaffolding strategies you may or may not have tried yet. 1. How many of us say that we learn best by seeing something rather than hearing about it? 2. Ask students to share their own experiences, hunches, and ideas about the content or concept of study and have them relate and connect it to their own lives. 3. All learners need time to process new ideas and information. 4. 5. 6.
IKT Förra veckan drog vi igång igen efter sportlovet! =D Härliga ungar som glatt studsade runt i vår fina lärmiljö. Det gällde att fånga upp dem igen, hitta lugnet och samla tankar. Vi började morgonsamlingen med uppgiften; Skriv allt du är bra på; egenskaper hos dig själv, fritidsintressen, ämneskunskaper, lärstilar, kompisegenskaper osv Fundera sedan på vad t ex "jag är bra på att pyssla" innebär. När de är klara med sitt "Detta-är-jag-bra-på-brev" så ska de fnula på hur de kan använda dessa egenskaper i sin skolvardag. Sen var det dags för matte med år 7. Vi har arbetat med bråk innan lovet och ska fortsätta med procent. För att påminna om de begrepp och metoder som vi har arbetat med så satt jag mig ner och planerade en kort repetition innan vi går vidare. Hmm... kändes inte helt rätt.... Getkahoot.com har varit ett av de verktyg som jag har lagt i min "detta-ska-jag-testa"-länkar och nu kändes det mycket lämpligt. Man kan ha mellan 2-4st svarsalternativ. Sen trycker man på Launch.
27 ways to becoming a 21st century teacher Education The old chalk and talk methods of teaching have never been under such challenge. The rise of digital technologies and a wide variety of social changes have both changed the relationships between teachers and pupils and the methods by which education is delivered and received. So the skills needed to teach in this century are far more varied than ever before, requiring skills of a technical and social nature that were beyond their predecessors.
EPA – en ofta använd metod i mitt Flippade Klassrum EPA står för enskild, par och alla. Det är en metod som jag ofta använder mig av i mitt Flippade Klassrum. Jag har fått mycket positiv respons av mina elever och de tycker att denna metod ger dom en chans att tänka efter och ger dom en möjlighet att verkligen vara delaktiga i diskussioner. De upplever att de nu vågar säga vad de tycker och tror, för de får en chans att formulera sig och tänka efter innan de behöver förmedla ”svaret”. Jag startar med en enskild flödesskrivning. Steg 1, enskild skrivning Nästa steg är att de tillsammans, i par eller i grupp, delger varandra genom att läsa upp det som de skrivit. Det som Vygotsky menar är en viktig del i sin sociokulturella teori. Steg 2. Slutligen är det dags för gruppen att sammanfatta den kunskap man arbetat fram, redogöra för diskussioner man haft, ge sin källkritiska syn på en text ja, allt beroende på uppgiftens/frågeställningens karaktär givetvis. Steg 3.