Startkit - BFL genom kollegialt lärande | Kvutis Detta upplägg är tänkt som ett startkit för att komma igång med kollegialt arbete med BFL. Skollagen föreskriver att ”Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. Det betyder att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, är systematiskt utvärderade och dokumenterade” (Skolverket). Startkitsupplägget inleds med en så kallad basmodul (A, B) där bland annat upplägg, gruppsammansättning och intensitet kan diskuteras. Arbetet kan antingen genomföras med ”matematiklyfts”-intensitet med regelbundna veckomöten, eller enligt ett upplägg där lärlagen träffas en gång i månaden. Om ni väljer att träffas varje vecka kommer varje möte att motsvara ett moment (B eller D) i lärmodulerna. Intensiteten avgör huruvida upplägget i startkitet motsvarar en termins arbete eller om det istället innebär ett läsårs arbete. Lärmodulcykel Till varje lärmodul finns ett färdigt upplägg för innehåll och struktur för respektive moment och möte. Källa: Skolverket.
Några invändningar mot Dylan Wiliam | Johan Kants blogg I går tisdag 27 september var den brittiska professorn Dylan Wiliam i Haninge för att föreläsa om lärares uppdrag i allmänhet och formativ bedömning i synnerhet. Dylan Wiliam är just nu het när det gäller just formativ bedömning, se vad Skolverket skriver om formativ bedömning.En mycket bra föreläsning, med många metodtips och ett riktigt bra problematiserande kring lärarrollen. Dylan Wiliam var också en mycket bra föreläsare. Men jag har några invändningar kring Dylan Wiliams föreläsning. Wiliam visade forskning där man har tittat på studieresultatet för elever. Med poäng här menas resultat i ett relativt betygssystem, där ett visst antal poäng genererar ett visst betyg. Det jag vänder mig mot i denna studie är att man i England dels har relativa betyg och dels har ett oerhört hierarkiskt samhälle. När det gäller just svenska betygssystemet får eleverna ett omdöme, tidigare G, VG eller MVG, nu A, B, C, D eller E. Jag har också invändningar kring Dylan Wiliams sätt att ge feedback.
Dylan Williams Dylan Wiliam Nu i svensk översättning – ”Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken” av Dylan Wiliam. Boken har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. I kapitel 1 visar författaren varför skolprestationer är viktiga och varför bättre utbildning är angeläget. klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och framstegåstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifterge feedback som för lärandet framåtaktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandrasamt att äga sitt eget lärande.
Bryggan mellan undervisning och lärande Två musikanter. 80 x 120 cm, olja på duk 2008Bild: Angelica Kristenson Aurelius/BUS 2011 Bedömning är en central process i all undervisning. Om elever lärde sig allt vi undervisade dem i skulle vi aldrig behöva bedöma – det skulle räcka med att vi skrev ned allt vi hade gått igenom. Men som varje lärare vet, lär många elever sig inte det som har ingått i undervisningen. När vi tar del av deras arbete är det faktiskt ibland så att vi undrar om de över huvud taget har varit närvarande i klassrummet. Det är i själva verket omöjligt att med säkerhet förutspå vad elever kommer att lära utifrån en viss sekvens av klassrumsaktiviteter. Självklart används bedömning även i andra syften inom utbildning, vilket komplicerar bilden. På sätt och vis är den här önskan om att använda enskilda elevers resultat för att skapa ett system där ansvariga ställs till svars förståelig. Det finns många orsaker till dessa oavsedda konsekvenser, men två är särskilt viktiga.
Quizkampen | Mikael Bruér För de som flippar är ett sätt att kontrollera att elever har förstått eller, för all del, kontrollera att de faktiskt gjort den förberedelse som är nödvändig. Socrative: Ett av de första responsverktyg jag började arbeta med. Jag använder sällan Socrative som just quizverktyg, men det går och det är enkelt efter registrering. En stor fördel med Socrative, om man vill använda den som quizverktyg, är att den sammanställer resultat i en excelfil som man kan få mailad till sig. Det går även att köra en variant av gamification om man finner det lockande, i form av space race vilket brukar vara lika uppskattat som Kahoot. Quizstar: Ett relativt fullständigt system. Quizstar är förhållandevis heltäckande och även en del där man får rapporter om elevernas resultat finns. Quizworks: Vid en första anblick verkar quizworks både spännande och bra! Yaca paca: Verktyget är precis som flera andra fritt. Pollsnack: En långt större tjänst än bara quiz. Testmoz: En av de enklaste tjänster jag stött på.
Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. – Det finns mycket forskning som visar att formativ bedömning är ett effektivt sätt att undervisa på. I projektet ingår cirka femtio lärare i årskurs 4 och 7 från Umeå kommun samt fem forskare från Umeå universitet. – Vi forskare vill förstå vad som krävs för att lärare ska få det stöd de behöver för att utveckla sitt arbete med formativ bedömning. Torulf Palm kom i kontakt med begreppet via artiklar och blev mer och mer intresserad. – Jag har hållit många föredrag och har fortfarande inte stött på någon som sagt att det inte verkar bra. Men ordet bedömning är laddat.
Trend eller frälsning - syn på lärande, undervisning och kunskap? Varje dag läser jag om lärare som vittnar om hur de får eleverna att lyckas allt bättre i sitt lärande genom att läraren anammat strategier som synliggör elevernas lärande. De flesta talar om BFL likt en frälsare som omvänt stora delar av skolsverige. Namn som Lundahl, Wiliam, Black och Hattie samt Svanelid med Tb5 omnämns och exemplifieras i sociala medier där många samlas för att diskutera, fortbilda sig och dela material. För mig, och er som tycker att detta arbetssätt är så självklart, är det svårt att förstå varför det ibland möter motstånd och kallas för “trend”. Jag kan inte se att det skulle vara en trend utan menar bestämt att det grundar sig i synen på lärande, undervisning och kunskap. Efter mina 15 år i skolans värld som lärare i hem- och konsumentkunskap, engelska och svenska som andraspråk har jag eftersträvat elevengagemang, ökad kunskap för alla elever och att varje elev förstått VAD den ska göra samt VARFÖR och HUR den ska utveckla sitt lärande. Fatima Haga Bjäreland
Welcome to Dylan Wiliam’s website Professional development Finally! The revised Embedding formative assessment pack for schools and colleges to run their own two-year professional development programme on formative assessment is now available worldwide. In Europe, this can be ordered through SSAT, in Australasia through Hawker-Brownlow, and in North America from Learning Sciences International. Further details of the pack are here. Also, a series of high-quality video presentations by Dylan Wiliam, with a total running time of over two and a half hours, is now available world-wide. Stort behov av kompetensutveckling i engelska - Uppsala universitet De senaste åren har vi hört många larmrapporter om de dalande resultaten i den svenska skolan, och inte minst om försämrade resultat i PISA-undersökningarna som mäter 15-åringars förmåga i matematik, naturkunskap och läsförståelse. Sverige behöver förbättra undervisningen i dessa ämnen, och en viktig del i kvalitetshöjningen är att ge lärarna en fördjupad kompetens med bra metoder och verktyg. Men hur är det med andra ämnen då? Engelska till exempel, det är väl svenska elever jättebra på? Jodå, många svenska barn och ungdomar är fantastiskt duktiga på engelska och Sverige hävdar sig väl i internationella jämförelser. År 2011 fortsatte Skolinspektionen att undersöka engelska i grundskolans åk 6-9. Vi kan alltså konstatera att allt faktiskt inte är frid och fröjd när det gäller hur engelska undervisas i Sverige idag.