Pedagogiskt material | Emma Här lägger jag upp det pedagogiska material som presenteras på min blogg. Det mesta är mitt eget och mycket är fritt att använda själv, då är det länkar direkt till dokumentet i inlägget. I de fall där jag använt material från andra bloggar och hemsidor finns länkar direkt dit. Om du använder något av mitt material, skriv gärna en kommentar! Det vore oerhört roligt! Bild Snöglob Pumpatryck av äpplen Vårblommor Fjärilar av silkespapper Vinterståndare med oljekrita och vattenfärg Akvarium – en gemensam bilduppgift Lövtryck Pumpa – spåra och klippa i papper Teckna fasanfjädrar Svanfjädrar mot svart bakgrund Mosaikhjärta Vinterlandskap Blåsippor Bildstöd, tecken, material för barn i behov av extra stöd Svenskt handalfabet och veckoschema Veckoschema i färg (stort och litet) – bildstöd Veckocirkel (veckans dagar, bildstöd) Teckentavlor – kök, toalett, hall Färg Färgläggningsblad – röd, grön, blå, orange, gul, brun och grå Matematik Tiokompisar Nyckelpigememo Leksakssedlar Formdomino Snöflingememo Former – “flashcards”
Lektionens ramar och lektionens viktiga avslutning För att göra lektionen central och meningsbärande bör man börja lektionen på utsatt tid. Är lektionsstarten klockan 8 så börjar lektionen klockan åttaeleverna ska hälsas välkomna, man tar dem i hand, ser dem i ögonen, är medveten om sin betydelse för dem och för ämnet. En stod dos nyfikenhet och absolut inget slentrianhälsande utan nyfikenhet och relationshälsandeLektionens fokus ska upp genast, gärna med en ingång som gör att eleverna ställs frågande eller gör att de får tänka. Jag tänker inte alls att vi ska ta fram vad exakt lektionen handlar om.
Arbeta med nya ord – #mellanstadiebloggen [ENGELSKA] Att lära sig ord på ett nytt språk och minnas dem är inte alltid så lätt. Därför behöver vi variera undervisningen så att så många olika sinnen som möjligt aktiveras! Här kommer några tips på aktiviteter som kan få eleverna att minnas betydelsen. Ett annat förslag är att använda sig av Dolch Word List. Avslutningsvis kommer här Best Ways To Memorize English Words – en lista på olika aktiviteter som gynnar utvecklingen av ordförrådet.
Hur lär man barn att läsa? Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter, medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur skriftspråket fungerar. Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden. Hit hör fonemisk medvetenhet (att förstår hur språkljud och bokstäver hänger ihop; främst i muntliga sammanhang), bokstavskännedom och syntaktisk förmåga (förmåga att sätta ihop meningar i talspråkliga sammanhang). Inom läsforskningen är man internationellt någorlunda överens om att nybörjarundervisningen ska vara strukturerad, genomtänkt och innehålla ett visst mått av phonics (förstå sambandet mellan språkljud och bokstav).
skolkoppen – en kopp med skolblandning Länkskafferiet Hur befäster vi matematikbegreppen? I matematiken är det många begrepp som eleverna behöver förstå för att klara av undervisningen. Hur gör vi för att befästa dessa begrepp? För en del elever går det snabbt och lätt medan andra behöver få möta och använda begreppen i fler olika sammanhang. För många yngre elever kan det vara en hjälp att komma ihåg om man har använt kroppen och känseln när man övat på begreppen. Vi arbetar just nu med begreppen hälften och dubbelt i min etta. I förra veckan hade vi en heldag då vi hade utematte. Kort med matematikuppgifter Dagen efter att vi varit i skogen så fick eleverna uppgifter med hälften och dubbelt att arbeta individuellt med i klassrummet.
skolfröken fräken | I huvudet på en fröken… Eleverna leder samtalet Efter någon veckas förberedelse har vi haft våra utvecklingssamtal under två dagar och jag är så stolt och imponerad över mina kompetenta elever som återigen lett sina egna samtal med bravur! De gjorde det första gången förra året i förskoleklass så nu var det tredje samtalet de ledde. Då eleverna leder sina egna samtal så gäller det att de är ordentligt förberedda. Vi har arbetat igenom ämne för ämne och diskuterat med eleverna vad kravnivåerna är i åk 3. När vi gått igenom kravnivåerna så har jag använt de omskrivningar av dem som finns på Ullis skolsida. I boken finns också deras LPP:er inklistrade där vi i bedömningsmatriserna färglagt det de uppnått i dem. Vi övade innan samtalen så att alla eleverna skulle vara trygga med hur de skulle genomföra det. Samtalen inleddes med att eleven gick och mötte sin förälder i dörren, tog i hand och sa välkommen till mitt samtal för att sedan visa föräldern till det bord där de skulle sitta.
Boktokig Att träna eleverna i att genomföra systematiska undersökningar | Förstelärare i Svedala I det samhälle våra elever kommer möta vet vi att ny kunskap hela tiden skapas och att de kan få reda på saker de inte vet enkelt. Däremot behöver vi elever som i framtiden kan bedriva f orskning av hög kvalité och då behövs förmågan att genomföra systematiska undersökningar. I läroplanens kunskapskrav i NO-ämnena ingår många olika delmoment som eleverna ska utveckla och bedömas i när det gäller systematiska undersökningar. “Genomföra undersökningar” och “Dokumentation” är två av dessa, vilka jag upplever att eleverna redan från skolår 1 får möta och träna på. Däremot “Ställa egna frågor som går att undersöka” och “Planera egna undersökningar” är några av de förmågor som jag upplever att många elever får träna betydligt mindre på i sin NO-undervisning. Förmågan att ställa frågor handlar om att träna eleverna i kunna ställa just sådana frågor som det går att undersöka på ett systematiskt sätt. Ett bra sätt att få elever att ställa frågor är att utgå från bilder. Att diskutera:
Tydliga och konkreta lektionsmål | Förstelärare i Svedala I mitt förra inlägg En inkluderande lektion skrev jag om vilken struktur jag brukar ha på mina lektioner. Jag berättade då att de börjar med tydliga, konkreta mål på tavlan. Jag anser att det är viktigt för eleverna att varje lektion veta vad vi ska göra, vad vi ska kunna efter lektionen och hur man visar sitt nya kunnande. Det gör lektionen meningsfull och man får fler engagerade elever. Det blir också en lugnare lektion då fler elever känner sig trygga i vad som ska hända. Mina förväntningar på dem blir samtidigt tydliga. Efter att ha läst om Dylan Williams nyckelstrategier, som han skapat som en modell för formativ bedömning och undervisning, fick jag bekräftelse på att det är så här jag vill arbeta. Jag provade några olika sätt men tyckte inte att det blev tillräckligt konkret för eleverna, det var inte helt lätt att bryta ner syfte, centralt innehåll och kunskapskrav från läroplanen så att eleverna förstod det. Idag arbetar vi med Så att vi kan Vi vet att vi kan om Att diskutera:
Värna om språket Ett kunskapskrav som har utmanat mig är ”eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk”. Utmaningen har legat i att göra de didaktiska frågorna vad, hur och varför, med betoning på varför-frågan, meningsfulla och begripliga för eleverna. Eleverna går i årskurs 6, armar och ben är överallt och hormonerna spritter i kroppen, framme vid WB står jag och skall motivera till intresse av språkbruk i Sverige och Norden? Hur ska jag få dem intresserade av t.ex. värmländskan, rikssvenskan, skånskan och lulemål? Att ”bara” presentera kunskapskravet räcker inte, jag måste hitta en annan ingång. Lektion 1 Att utgå från elevernas värld brukar vara ett vinnande koncept så jag började arbetsområdet med att koppla deras eget språkbruk såsom sms-språk och gaming-språk till den inledande uppgiften. Lektion 2 Lektion 3 Lektionsunderlag
Att bygga upp en berättande text Idag har vi repeterat hur man bygger upp en berättande text. Vilka delar ska vara med? Först fick vi tre små texter som vi skulle lista ut vad vi skulle göra med. Sedan funderade vi på HUR vi visste vilken del som skulle komma först, sedan och sist. 1. Vi förstod alla att den texten som skulle komma först var den här: Det var en gång en pojke som hette Ivar. Vi visste det av tre anledningar. sagor brukar börja med Det var en gångi början av en saga berättar man om huvudpersonen (VEM)i början av en saga berättar man om miljön (VAR) 2. Vi förstod att den här texten skulle komma i mitten: Människorna i byn hade ett problem. Vi visste det för att: det måste vara ett problemproblemet måste komma innan slutetdet fanns med en hjälparelösningen måste också komma innan slutet 3. Vi förstod att den här texten skulle komma sist: Drakmamman blev jätteglad. Vi sammanfattade vad vi visste genom att sätta cirklarna på rätt plats.