LEKTION om Begreppen, orden, ordförrådet: Att introducera boken, lektionen, ämnet, skolspråket Så här kan man introducera en bok, ett ämne, en lektion, orden och kreativiteten. Ja, så här gör jag. Låt oss säga att det är en bok jag vill läsa ur, ett stycke jag vill undervisa ur. Innan jag gör något med eleverna har jag själv läst igenom boken, provläst den högt för att se att jag fungerar ihop med texten och kan läsa den ledigt, jag prövar språket och jag ser vilka infallsvinklar jag kan ge boken och vilka frågor jag kan ställa och vilka jag kan skapa. Innan jag överhuvudtaget visar boken skriver jag upp några ord på tavlan. parken solen krukväxten hunden Dessa ord ska eleverna få smaka på, sätta in i meningar. – Sätt in ett ord i en mening? Solen skiner på mig.Krukväxten är en kaktus.Krukväxten behöver vatten.Hunden morrar när hunden ser en annan hund.OBSERVERA att varje elev ska få säga en mening, det tar inte många minuter i anspråk och därmed skapas variation och ordet finns med i olika sammanhang. – Sätt in två ord i en mening – Sätt in tre ord i en mening
Feta öppna frågor Feta frågor är öppna frågor. De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, kommunicera och lära. Öppna frågor hjälper också läraren att ge ordet till eleven och därmed sänka sitt eget talutrymme: Hur gör man en hög med vatten? ÖPPNA lärande frågor att ställa vid läsundervisning: Förhållningssättet är tillåtande, varsamt nyfiket, sonderande, undersökande, vägledande och medvetenhetsutvecklande: Vilket ord är det längsta? Då eleven kan läsa ord som du som lärare förvånas över kan läraren ställa dessa frågor. Frågorna har till uppgift att medvetandegöra eleven och faktiskt också läraren: Hur gör du för att lösa läsningen av vissa ord Du lyckades att utläsa – brandbilsslang… Hur gjorde du? Lektion: Vilket djur talar jag om? Denna lektion bidrar till elevernas förmåga att lyssna, fundera, tänka och argumentera, analysera och fundera över fakta de hör eller tar del av. Lgr 11 berättar att skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Samtidigt som eleverna ska få denna möjlighet ska undervisningen vara saklig och allsidig. Det betyder att vi måste utbilda för möjligheten att i stort och i smått tycka, tänka, belägga och uttrycka hur vi tänker och samt att skaffa argument för varför vi säger som vi gör. Gör så här: Förbered med att välja en text. Förbered dig genom att ta bort det texten beskriver: Här är den text jag kommer att göra med mina elever. Alltid, alltid en tydlig koppling till Lgr 11. Undervisningen brukar utvecklas till att bli mycket språkrik. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende att pröva egna idéer och lösa problem. Undervisningen ska vara balanserad och varierad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Skriv ut!
Lektionsförslag: Kittla hjärnan med en rolig ingång i boken! Hjärnan ska alltid kittlas tänker jag. Om jag förmår kittla elevernas hjärnor handlar om att reta upp systemet en aning. Det handlar om att förvåna eleverna. En första idéEn tävlingEn domare utsesKom tillbaka i morgon! Jag ber eleverna undersöka meningarna. Vad är det för meningar? De här frågorna ska givetvis generera tankar om det som står skrivet i punktform. Om man måste tänka i tid så är det här många lektioner. Eleverna får naturligtvis möta boken. Kittla hjärnan: Rubriksätt lektionen! Jo, jag kallar lektioner som leder till tänkande – Kittla hjärnan! För att göra det måste lektionerna också ha namn och rubriker. Naturligtvis kan vi kalla lektionen för en lektion i NO. Men allvarligt talat – hur kittlar det elevens huvud? Inte heller säger väl hjärnan: – Hej hopp det här låter kul” om vi skriver – slå upp boken på sidan 47 och läs för dig själv till sidan 54 och svara därefter på de fantastiska frågorna på sidan 55! Hellre döpa lektionerna: Lektionen om ”den osynliga ingrediensen!”
Fem undervisningar i läsförståelse Läsundervisning är inte en enda undervisning. Det är en alltid undervisning. Om eleverna ska förstå text, varhelst den finns, i boken eller i datorn, så måste man förstå, kunna läsa mellan raderna och analysera och grubbla på den. Man behöver tänka, sätta egna ord på det man läst, och man måste förstå. Om inte varje enskilt ord men hela sammanhanget. GEMENSAM LÄSNING – det är den lilla text vi alla arbetar med, analyserar, lägger oss i, förklarar och undersöker. VÄGLEDD UNDERVISNING – Då alla elever har börjat arbeta undervisar jag i mindre grupper. ENSKILD UNDERVISNING – Då sitter jag med en elev och läser. ELEVLÄSNING – Eleverna ska och får alltid högläsa texter för varandra. HÖGLÄSNING – Skolan är generös tänker jag alltid. Högläser med inlevelse utan elevmedverkanHögläser med inlevelse och låter eleverna få utveckla förståelse för ord och uttryck genom att avbryta mig och göra texten textrörlig. Och det allra minsta man kan göra för skolbarn är att läsa högt för dem.
Hur hinner du? Något om att börja en lektion! -Jag börjar varje lektion med högläsning, berättar jag. - Va, varje lektion? Hur hinner du det? Skolan är en plats för innehåll. Eleverna får vänta på lektionsstarterna. I en av mina klasser kom lektionerna igång inom två minuter angiven tid. Så här kunde jag läsa: ”En gammal tant gick förbi, och plötsligt sprack hennes påse. Ur: Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn? Självklart väcker texter frågor. Lektionsförslag – Ta en mening och gör den större Detta är en mycket rolig skrivuppgift. Jag har gjort den i alla ämnen och den sätter igång elevernas skrivande. Man tar en kort liten mening ur vilken bok som helst, den meningen ska och får eleverna välja själva. Det enda kriteriet är att den ska vara kort. Så här gör vi: Eleverna samlas och läser upp sina meningar högt för varandra. Jag gör samma uppgifter som eleverna. Elevalstren är från årskurs fyra och fem!
Att bygga upp en lektion Att bygga upp en lektion handlar för mig om att inkludera innehållet för lektionerna med elevernas aktioner (tänkande och görande) och utvärdera och summera det som ägt rum, såväl inne i elevernas huvuden som utanför på pappret och i samtalet. Det betyder att jag måste bygga upp lektionen så att den kan innehålla allt detta, möjliggöra för lärandet i lektionen. Jag tänker så här: Inledande av lektionen, ingressen, kan vara ett tydligt anslag från lärarens sida, förberedd med en text, ett fotografi, en mötesplats för det som lektionen ska handla om.Elevernas tankar och reflektioner kring det fokus läraren harLärarens modell av det arbete som knyts till detta fokus. Det slutliga arbetet jag gör som lärare – jag går igenom undervisningen i efterhand.
Lektionsförslag: Härma författarens mening eller meningar Upprepningar funderar jag på. Hur gör man dem? Varför? Om jag hade klass skulle jag fråga eleverna. ” Snart blir jag stark, tänkte jag. Snart blir jag nog lika stark som Percy.” Jag skulle högläsa texten med inlevelse, olika betoningar och med olika känslor. Därefter skulle eleverna få undersöka skillnaderna mellan de två meningarna. Därefter skulle vi tillsammans skapa nya meningar där vi lånar och härmar författarens. Därefter får eleverna härma och skapa egna meningar utifrån de modeller, författarens och de vi själva skapat. Snart blir jag stark, tänkte jag. Snart blir jag nog lika stark som Percy. Min mening blir: Snart blir jag trött, tänkte jag. Snart blir jag nog lika trött som hunden. Min andra mening: Aldrig blir jag pigg, sa jag. Aldrig blir jag nog så pigg som mörten. Så här blir min planering: 1) Jag väljer några meningar ur en skönlitterär bok. 2) Jag skriver upp den på tavlan så att den blir hela klassens text. 3) Vi högläser den text vi fått av Ulf Stark.
Lektion a la Körling: Tre begrepp och en fras Detta är en mycket enkel lektion; det enklaste sättet att sätta begrepp i omlopp bland eleverna och ge dem litteratur och skolspråk i fraser, lånade av litteratur och faktatexter. Jag började undervisa så här för många, många år sedan. Länka denna lektionstanke med detta blogginlägg. Jag kallade lektionen: Låt mig berätta hur man gör och hur man kan tänka. Ur ett kort stycke i boken hämtar jag tre begrepp: katalysatormarkvattenegenskaper Då jag startar min lektion i kemi kan dessa ord stå på tavlan. eleverna får se demeleverna kommer att få läsa demeleverna får tala om demeleverna får berätta vad de vet om demeleverna kan förklara och eleverna kan fråga om dem Det betyder för läraren att: En fras att använda och låta varje elev uttrycka kan vara: ”Surt markvatten löser också upp metallföreningar som finns naturligt bundna i marken.” Den frasen ska alla läsa ut, med lärarens hjälp och unisont. Låt oss titta på samma lektion utifrån Engelska: boringstomachcabbage Begrepp jag lyfter fram är:
Lärarna och ordet, undervisningen och ordberikandet Tänk om varje lärare en dag bar omkring på ett favoritord. In i skolan. Idag gillar jag ordet ”rubank”. Tänk om varje skolpersonal dagligen hade ett ord med sig till eleverna. I en skola där man är 100 personer betyder det 100 textrörliga ord och 100 relationer till ord och ordets bärare – på en endaste dag. På fem dagar är det 500 ord medvetet utvalda av skolpersonalen. Tänk om vi tog uppdraget att ordberika elevernas världar. – Min lärare är jättetokig – hon gillar ordet rubank. Jag vet att Vygotskij ler då jag föreslår det här. Jag tror också på det lite gråa ordet ”gråsugga”. This entry was posted in Barns rättigheter, Kommunikationen, Läraryrket och lärarrollen, Ordförrådet and tagged alla ska ordberika eleverna, Gråsugga, Hallsberg, Lgr 11, ordberika eleverna, ordförråd, skolan är generös, skolberika eleverna, skolutveckling.
Skolans regler: enklare kan det inte bli! Jag har grubblat länge på hur vi kan ta fram skolregler eller trivselregler som kan vara generella. Det enkla värker fram och så här ser det ut nu. Det har tagit lång tid, alldeles för lång tid innan dessa skolans regler blev klara Jag tänker så här: Om vi har dessa ord på en tröja så bär vi hela värdegrunden med oss. Det betyder: Jag ska ta hand om mig i mötet med dig, vi ihop ska ta hand om varandra och där vi är blir platsen vi ska ta hand om varandra på. Ta hand om mig – betyder just att ta hand om mig. Ta hand om dig – när jag är i närheten av dig är vi två ihop och tar hand om varandra Ta hand om oss – nu är vi två eller tre eller fyra tillsammans och då ska vi kunna verka ihop. Ta hand om den här platsen – här är platsen där jag är ensam, eller där du står och vill vara, eller där vi alla är ihop och den har vi ansvar för precis här och nu. Det betyder att förflyttningarna som görs skapar nya platser och nya möten. Det kan också betyda att skolkoderna blir verkliga. magisterB