Språk i alla ämnen för alla elever på Släbro/Råbyskolor Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley FoU Skola har översatt och sammanfattat ett antal rapporter av internationellt erkända forskare inom det utbildningsvetenskapliga området och nu är den första publicerad. Sammanfattning av Helen Timperleys ”Teacher professional learning and development”. Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling Klicka här för att ta del av ”Forskning i korthet 2013:1″ eller gå till Länksamlingen under rubriken ”Material” Det här inlägget postades i Senaste nytt, Skola på vetenskaplig grund och har märkts med etiketterna lärarprofession, timperley.
"En läsande klass" är ett hemmabygge utan vetenskaplig grund Bild: Ulf Frödin Sedan en tid finns materialet En läsande klass kostnadsfritt tillgängligt på nätet för alla landets skolor. Dessutom har materialet skickats ut som gratismaterial till alla skolor, något som kan tolkas som ett påbud om användande av materialet. En läsande klass är tänkt som en studiehandledning kring frågor som rör läsförståelse i årskurs 1–6. För det andra har materialet uppenbara brister när det gäller formalia och vetenskaplig förankring. I slutet av handledningen finns en litteraturlista som innehåller drygt 50 titlar. Studiehandledningen, som är författad av fem grundskollärare, kan beskrivas som en oändlig tipskatalog eller receptsamling där färdighetsträning, teknik och form är det centrala. På sidorna 66–67 föreslås att eleverna under en lektion ska arbeta med temat ”Berättelser av Helena Bross”. På sidan 16 talas om olika sätt att läsa, varav ett är ”Fingerläsning – under högläsning följer läsaren med i texten med fingret”.
Hur ska skolan se ut i Nederländerna 2032? I slutet av förra året nämnde jag kort Onderwijs 2032, Nederländernas stora satsning på att skapa en skola som kan möta samhällsutvecklingen. För att klara detta bjuder utbildningsdepartementet in till dialog på och utanför nätet, där forskning, näringsliv, organisationer och allmänhet kan bidra med synpunkter och perspektiv. I likhet med bland andra Norge och Finland, vill Nederländerna ta fram en ny läroplan som kan lägga en god grund för skolans arbete. Eleverna som började skolan det senaste läsåret, kommer – om de studerar på högskolan – att komma ut på arbetsmarknaden omkring 2032. Den inledande brainstormingfasen varade till och med januari. 12 februari inleddes dialogfasen. På Ons Onderwijs 2032 presenteras nio centrala frågor och problemställningar. Hur kan skolans undervisning förbereda eleverna för yrken och arbeten som ännu inte finns? Det andra plattformsmötet tog upp hur grundskolans och gymnasiets läroplaner behöver förändras och utvecklas.
Nu har jag bestämt mig för att utmana DIG, Jan Björklund | Pamela von Sabljar Jag utmanar DIG! Antar du utmaningen att skapa Världens bästa skola? Nu har jag bestämt mig för att utmana DIG, Jan Björklund att tänka utanför boxen. Det är dags att du vågar välja något nytänkande och framtidsskapande. Jag utmanar Sveriges, utvecklingschefer, rektorer och pedagogiska ledare att anställa administrativa ledare som gör det de är bäst på så att ni kan fokusera på det som är absolut viktigast i era verksamheter, det pedagogiska ledarskapet. Jag utmanar er att skapa en skola som fokuserar på att varje unge vet att bara genom att vara född så är den helt fantastisk och unik ett A / MVG barn helt enkelt. Jag utmanar er att göra verklighet av Lgr11, då självledarskap är grunden för entreprenöriellt lärande. Vi har all forskning som talar om för oss hur vi skapar världens bästa skola. Jag vet att du kan – Jag tror på att det är möjligt! Jag utmanar Sveriges alla pedagoger! I mina ögon har ni samhällets viktigaste arbete varje dag när ni går till jobbet har ni en oerhörd makt.
"Timperleys tankar har förändrat min organisation" Lydia Folke, rektor på It-gymnasiet i Västerås.I mars i år hölls ”Timperley-dagen” i Örebro. Ett nätverk av rektorer som träffats via bland annat sociala medier deltog. – Vi pratade mycket om hur man ska förverkliga Helen Timperleys idéer påen operativ nivå. Det här är mer än en metod, det är ett förhållningssätt, säger Lydia Folke, en av initiativtagarna som även är moderator för #rektorschatt. Vad tycker du är mest intressant i Helen Timperleys forskning ur ett skolledar-perspektiv? – Hon lyfter fram kraften i det gemensamma lärandet. Hur har det påverkat ditt arbete? – Det har förändrat både min och huvudmannens organisation. Har ni anlitat utomstående experter? – Ja, vi har hyrt in en specialpedagog som hjälpt till att kartlägga och analysera vilka områden vi behöver jobba med.
De jobbar språkutvecklande i klassrum som på nätet Malin Larsson, lärare på Alviksskolan i Stockholm En del virkar, andra joggar. Malin Larssons "hobby" är att läsa böcker och hitta på roliga och språkutvecklande skolprojekt, säger hon skrattande. Och det har hon lyckats med. Besöker man Malin Larssons blogg Flippat klassrum blir det tydligt hur mycket hon och hennes elever gjort de tre år hon arbetat som högstadielärare i svenska på Alviksskolan i Stockholm. Det flippade klassrummet är hennes nav – en modell där elever och lärare skapar mer klassrumstid för gemensam bearbetning genom att förflytta själva förberedelsetiden till webben. – Vi jobbar alltid språkutvecklande när vi ses men allt arbete vi gör publiceras på bloggen och finns tillgängligt även utanför skolan, säger Malin Larsson. Detta att dela med sig och lära av varandra återkommer hon till, allt enligt ”härmandets pedagogik”. – Vi tar del av andras exempel men skapar också egna som vi kan utgå ifrån. – Det är mycket läsförståelse i det, säger Malin Larsson.
Organisation av undervisningen betyder mest för skolresultaten – Sveriges Skolledarforbund Nr 7/14 2014-09-16 Debatt: Det är skolors sätt att organisera undervisningen som har störst betydelse för resultaten. Men de behöver stöd av sina huvudmän, skriver Jonas Österberg, utredare och författare. Efter de senaste internationella kunskapsmätningarna råder en omfattande debatt om hur resultaten i den svenska skolan ska förbättras. Med dagens mål- och resultatstyrda skola följer att varje skola ansvarar för sina resultat och att den utvärderar sin verksamhet. Detta står i motsats till de skolor som hamnar i en försvarsposition och som söker förklaringar till resultaten enbart i yttre faktorer. För att de verksamma i skolan ska få möjlighet att vända resultatutvecklingen behöver de stöd av sina huvudmän. Statens roll för att stödja skolutveckling är i dag i stort sett begränsad till insatser såsom utgivande av inspirationsmaterial, konferenser och fördelning av statsbidrag.
Tips: Att ta emot en ny klass och kunna elevens namn Att ta emot en ny klass är viktigt. Det kan man göra när man är: nyanställd vid skolanövertar en klass från en annan lärareär tillbaka i tjänst efter ett studieuppbrott Nåväl. Jag tar en elev och adresslista – läser igenom denna högt för mig själv flera gånger.Jag kopierar upp flera stycken kopior av det senaste klassfotografiet (om det finns ett sådant)Jag tränar in namnen på eleverna. Barnets namn och betydelsen av att använda det riktiga namnet är en mycket viktig akt av handling och respekt. Det första mötet ska handla om att visa vilka vi är i klassrummet. Jag ordnar sätter stolar i en ring i klassrummet, så förbereder jag rummet för eleverna och mig själv. Då jag tar emot mina nya elever är jag mån om att göra ett pedagogiskt gott intryck. Sådana saker kan det vara bra att berätta för sig själv. Det är också bra att det är just pirrigt. Och då eleverna kommer så är de väldigt verkliga. - Jag har haft era namn till läxa och jag kan vartenda ett! - Hmmm, Mustafa, Mustafa… - Ok.
”Vi vill uppmuntra lärare att ta saken i egna händer” Hon är också en av huvudförfattarna till den internationella Talisrapporten, som jämför situation och inställning för lärare i 34 olika västländer. I årets rapport var Sverige med för första gången, och resultaten var nedslående. Fem procent av de svenska lärarna tyckte att deras yrke var uppskattat av samhället - nästan lägst av alla deltagande länder. – Det visar på något allvarligt, för det påverkar vilka studenter som kommer in yrket. En lärares motivation och trivsel handlar förstås inte bara om läraren. – Vi vet att trygga och nöjda lärare får elever som lär sig mer och hellre vill vara i skolan, säger Julie Bélanger. Talisrapporten visar också vilka saker som lyfter lärares motivation: *att vara med och ta beslut som påverkar skolan *att samarbeta med andra lärare *att få feedback på sin undervisning. Svenska lärare visade låga värden på frågorna som handlade om detta. – Det handlar inte bara om bara om vad regeringen och lagen och myndigheterna kan göra.
Forskning i korthet - Kommunförbundet Skånes startsida I FoU Skolas skriftserie Forskning i korthet sammanfattas resultat av relevans för skolutveckling. Serien består dels av kunskapsöversikter, vars syfte är att ge en snabb inblick i forskningsläget inom skilda fält, dels sammanfattningar på svenska av intressanta internationella forskningspublikationer. Det handlar om rapporter som endast finns tillgängliga på engelska och som därför ofta fått begränsad spridning i vårt land. Nedan finns även särtryck som tagits fram i samarbete med andra aktörer. Förändringens sex hemligheter – vad goda ledare gör för att deras organisationer ska utvecklas och överleva I detta nummer görs en sammanfattning av Michael Fullans bok "The six secrets of change". Rektorers pedagogiska ledarskap – en kunskapsöversikt I denna kunskapsöversikt behandlar fil dr Ulf Leo frågan om rektors pedagogiska ledarskap - ett både svårfångat och mångtydigt begrepp. Lärandets natur – forskningsresultat av betydelse för skolutveckling Videoklipp
Ny lärare: Att presentera sig för klassen Detta att få en ny klass. Man är pirrig så det kryper i hela kroppen. En glad anspänning. en vit sockerbit av godiskaraktär – mina absoluta favoriteren kaffekopp av det vackrare slaget – jag älskar stunder och kaffeen bok av det mer spännande genren – jag läser gärna högt och kommer att göra det för mina eleverkavel och kanel – för jag bakar gärna kanelbullar och de ska vara jättestora med mycket pärlsocker på (för jag gillar ord också)mina barns gosedjur – en av varje och så blir de presenterade. Och genom mina saker kan jag visa och berätta om mig själv. I en nation av antirasister är endast de öppna nazisterna rasister - Opinion DEN SVENSKA SJÄLVBILDEN: ANTIRASISM Vi ser oss själva som världens mest antirasistiska folk. Samtidigt försvarar många svenskar rasistiska stereotyper i populärkulturen. Bakom denna paradox finns en förljugen färgblindhet som utgår ifrån att Sverige lämnat rasismen bakom sig – och därför inte behöver prata om ras. Vår antirasism har blivit en masspsykos, som bland annat tillåtit SD att växa sig så stort, skriver Tobias Hübinette. Enligt en läsarundersökning i Aftonbladet före jul tyckte 96 procent att det var fel av Disney att klippa bort de stereotypa tecknade figurerna ur Kalle Anka och hans vänner firar jul. Dessa siffror stämmer i det närmaste exakt överens med andelen svenskar som kategoriserar sig själva som toleranta och ser sig som antirasister i olika svenska, europeiska och internationella attitydundersökningar. Denna färgblinda antirasism säger kort och gott att Sverige har lämnat rastänkandet och rasismen bakom sig.
Effektiva lärstrategier ett viktigt uppdrag för skolan Lära att lära – en nyckelkompetens för livslångt lärande Länder i EU bör se till att alla ungdomar har utvecklat åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, rekommenderar Europaparlamentet och Europeiska rådet. Dessa kompetenser är enligt Bryony Hoskins och Ulf Fredriksson • lära att lära • kommunikation på modersmålet • kommunikation på främmande språk • matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens • digital kompetens • social och medborgerlig kompetens • initiativförmåga och företagaranda • kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Förmågan att lära anses vara en av de viktigaste kompetenserna i ett föränderligt och globaliserat kunskapssamhälle, påpekar Hoskins och Fredriksson, författarna bakom rapporten ”Learning to Learn: What is it and can it be measured?”. Bygga ny kunskap på befintliga kunskaper Elever använder ofta lågeffektiva lärstrategier Psykologer har i över etthundra år forskat om effekterna av olika lärstrategier. Referenser