Formativ planering – eller detaljplaneringens omöjlighet. | Hanna Fjeld Hur gör du när du planerar? Är du en sån som gör du en grovplanering över läsåret som du följer sisådär eftersom du ofta får feeling och hoppar på nya idéer, vilket gör att du i juni inser att du inte hann med allt du hade tänkt? Eller planerar du varje lektion in i minsta detalj och ser ”oförutsedda händelser” som friluftsdagar eller studiebesök som dina värsta fiender eftersom de totalförstör din uttänka plan? Det finns säkert alla varianter där ute. De flesta befinner sig säkert någonstans mittemellan de två ytterligheterna ovan. En sak funderar jag över. Men tråkigt eller ej, jag funderar nog främst på hur en lärare som planerar på det viset undervisar. En formativ arbetsprocess innebär att jag ofta ”kollar av” var i lärprocessen eleverna befinner sig. Den summativa bedömningen, det kan vara ett traditionellt salsprov, en inlämning, en presentation, eller vad som helst, är förutom ett bedömningstillfälle också ett möjlighet för formativ fundering. /Hanna
Fel -Få Extra Lärande Ibland får man det bara serverat, den där strålande formuleringen eller det där uttrycket som säger massor med få ord. I veckan hände det. En kollega berättade om hur hon hade fått höra om vad FEL egentligen betyder. Jag tog med mig uttrycket in i mitt klassrum och direkt kom det till användning. Få extra lärande Med ny energi var uppgiften snart löst, den var inte så svår men det var frustrerande att det var fel. Under veckan har jag flera gånger återkommit till den utvecklande beskrivningen av fel. P.s Tack till fina kollegan som delade med sig av visa ord som hon hade fått sig till del.
Ny avhandling kan hjälpa lärare ge rätt feedback - Karolinska Institutet Konkret beröm som ”du valde rätt” fungerar bättre i en lärandemiljö än att säga ”du är smart”. Det är en av många slutsatser som presenteras i en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet, som undersökt hur olika typer av feedback påverkar prestationen samt hur elevernas attityd påverkar motivationen att slutföra uppgifter. Lagom till skolstarten presenterar Alva Appelgren sin avhandling som kan hjälpa lärare att ge bättre feedback till elever och öka deras motivation att slutföra uppgifter i större utsträckning. – Vi gjorde studierna både i laboratoriemiljö samt på plats i skolan med elever i mellanstadiet. Syftet var att ta reda på vad det är som motiverar elever och vilken typ av feedback som ger bäst resultat, säger Alva Appelgren. I skolstudien fick eleverna göra övningar som testade deras arbetsminne. Vilken typ av feedback som ger bäst prestationer undersöktes genom att eleverna delades in i grupper som fick olika typer av feedback. Taggar:
Kamerafunktionen i Google Översätt Har ni provat kamerafunktionen i Google Översätt-appen? Tanken är att man riktar kameran mot en text och får den översatt. Detta kan göras antingen genom att man markerar den text man vill få översatt eller så slår man på funktionen ”instant” så översätts texten direkt i kameran. Funktionen har funnits ett tag men nu har kameraöversättningen expanderats till hela 27 språk, inklusive svenska. Jag var ju tvungen att testa lite. Google har gjort en video som illustrerar hur appen fungerar där låten ”La Bamba” översätts. Tycker att det ska bli intressant att se hur vi lärare och våra elever kommer att utnyttja denna funktion på ett smart sätt i undervisningen.
Mias klassrum | Språket i klassrummet, skolan, samhället och världen. Webbstjärnan Julia Roberts plays Mother Earth and Harrison Ford stars as the Ocean as Hollywood A-list 'speaks out for nature' | Environment Ecosystem services. You’ve nodded off already, haven’t you? But wake up! The Nature is Speaking initiative is organised by Conservation International with the tag-line: “Nature doesn’t need people. “I have been here 22,500 times longer than you. “I have fed species greater than you and I have starved species greater than you,” Mother Earth warns. Harrison Ford as the Ocean is the most ominous. Other star turns released so far include Kevin Spacey as a cruelly sarcastic Rainforest: “Humans are so smart, such big brains, opposable thumbs. Edward Norton is the Soil, the thin layer providing the world’s food. The final film released so far is Penélope Cruz as Water. Throwing star dust at a problem certainly gets publicity: Leonardo di Caprio at the UN climate summit in New York recently generated far more coverage than such a meeting would normally command. The films are certainly doom-laden, which some believe can leave people feeling impotent.
Engelska, svenska, so och Skype i ämnesövergripande tema - Sara Bruun Just nu arbetar jag och mina kollegor i svenska och So med ett ämnesövergripande tema. Utgångspunkten är flykt, mod världskrig och vi kallar temat Never Give up. I min undervisning har jag introducerat boken ONCE som är skriven av Morris Gleitzman. Boken är den i särklass bästa ungdomsbok jag läst som skildrar Andra världskriget. Gleitzman är en ytterst skicklig författare. Flera elever som tidigare sagt att de hatar att läsa, menar nu att de bara vill fortsätta för att få veta hur det går för huvudpersonen Felix. Jag utgår nästan alltid från skönlitteratur i de tema jag planerar och försöker ,tänka på att undervisningen ska vara så autentisk som möjligt. Jag och en elev i klassen som flytt från Syrien hade i förväg kommit överens om att hen ville berätta sin historia. I temat har jag också sökt på olika gästföreläsare via Skype in the classroom. Hur går det till med Skype i klassrummet då? Jo, du behöver först skapa ett konto på Skype in the classroom sidan och ett vanligt Skypekonto.
Systematiskt kvalitetsarbete – varför då? | Mitt Flippade Klassrum ”Vad är systematisk kvalitetsarbete för dig?” Det var en av de frågor som ställdes till mig på min intervju till den tjänst jag har nu, som verksamhetsutvecklare inom Halmstad kommun. Med sex personer, varav tre skolområdeschefer runt bordet, som väntade på svar, svarade jag på det enda sätt jag kom på just då. ”Tja, det är ju kvalitetsarbete som sker systematiskt”. Och ja, i praktiken så visste jag precis vad systematiskt kvalitetsarbete innebär för mig, för det är så som jag, tillsammans med mina elever, ständigt jobbar. När jag tagit fram de verktyg som jag tror passar just mina elever i deras lärande, t.ex språkutvecklande arbetsmetoder som EPA, modeller för att synliggöra förmågor och kunskapskrav, flippat klassrum för att skapa ett flerstämmigt klassrum, ja då kan jag inte slå mig till ro och tänka att nu löser sig resten av sig själv. För mig består lärandet, både elevens och lärarens lärande, av en cykel. Efter två veckor på nya jobbet inser jag att jag hade fel.
Anne-Marie Körling Var tog gloslistan vägen? (1): Varför nämns inte vokabulär i ämnesplanen för engelska? — LASSE_BJORKLUND For too long, second language teaching has been dominated by an emphasis on communication, but accurate communication depends largely on an extensive knowledge of vocabulary. A good curriculum is based on student needs, and vocabulary knowledge is high on student priority lists. - Keith Folse (2004) Alla engelsklärare tycker såklart att det är viktigt med ord. I den här bloggserien kommer jag försöka utreda vad som har hänt med didaktiken kring ordinlärning, men också hur man skulle kunna arbeta istället. I den här första inledande delen kan det dock vara värt att stanna upp en stund och fundera på varför - de så viktiga - orden har hamnat i baksätet i svensk och internationell andraspråksundervisning. Länge har språklärare klagat på elevernas bristande ordförråd, medan styrdokument och experter har fokuserat på motivation, kommunikation, ”övergripande betydelse”, lärstilar, analys, kritiskt tänkande och en mängd andra språkliga och supra-språkliga förmågor. Var tog gloslistan vägen? 1.
EPA – en ofta använd metod i mitt Flippade Klassrum EPA står för enskild, par och alla. Det är en metod som jag ofta använder mig av i mitt Flippade Klassrum. Jag har fått mycket positiv respons av mina elever och de tycker att denna metod ger dom en chans att tänka efter och ger dom en möjlighet att verkligen vara delaktiga i diskussioner. De upplever att de nu vågar säga vad de tycker och tror, för de får en chans att formulera sig och tänka efter innan de behöver förmedla ”svaret”. Jag startar med en enskild flödesskrivning. Där skriver de ner precis det som de tänker kring en speciell fråga, exempel på fråga som vi arbetat med nyligen är när vi inledde religionskursen med frågan ”Vad betyder religion för dig, vilken roll spelar religionen i ditt liv?” Steg 1, enskild skrivning Nästa steg är att de tillsammans, i par eller i grupp, delger varandra genom att läsa upp det som de skrivit. Det som Vygotsky menar är en viktig del i sin sociokulturella teori. Steg 2. Steg 3.
Dokumentation – att hitta en form som underlättar Jag har funderat mycket över och provat på olika vägar att dokumentera det jag ser när eleverna visar sina kunskaper. Många gånger har formen varit ett större problem än dokumentationen i sig för den har inte varit lätttillgänglig och smidig. Det blev extra synligt när det var dags att sätta betyg för första gången i år 6 för något år sedan. Jag hade noteringar på flera ställen och det var inte helt lätt att få en överblick över vilka kunskapskrav som var nådda. Det tog lång tid och mycket jobb att sammanställa och sätta betyget. Jag lovade mig själv att inte sätta mig i en sådan situation igen – jag höll på att gå under. Under lektionerna sker det massor varje gång och det är klart att det noteras, men om jag inte har ett enkelt sätt att sätta det på pränt så har jag väldigt svårt att plocka fram all den informationen när det är dags för att skriva omdömen eller sätta betyg. Nu finns jag i en kommun som inte har ett så väl fungernade digitalt verktyg. Men hur ska man hinna det?