Om att använda matriser och textexempel Jag fortsätter att berätta om min undervisning utifrån Dylan Williams bok Att följa lärande. Att tydliggöra och skapa förståelse för lärandemål är den första strategin som William tar upp i sin bok. I samband med det skriver han också om vikten att skapa förståelse för de olika nivåerna i kunskapskraven (han använder inte begreppet kunskapskrav utan kriterier för framgång). Frågan gäller hur eleverna ska förstå vad som skiljer nivåerna i kunskapskraven åt? Att använda matriser är ett sätt för lärare att tydliggöra detta. Det första lärandemålet vi börjar med i åk 1 är att skriva intressanta texter anpassade till en specifik kommunikationssituation. Eleverna avgjorde snabbt vilken de tyckte var bäst, nämligen den andra.
Jag lär mer av Dylan William och prövar "No hands up" Det här med lärandemål är nyttigt, tänker jag, nu när jag klar med alla mina planeringar för de första arbetsområdena och har kommit igång med undervisningen. Denna terminsstart ser mina planeringar lite annorlunda ut. Jag anger först det övergripande lärandemålet, t.ex. att läsa och analysera skönlitteratur, och därefter har jag försökt att formulera ett mål eller flera för varje lektion, t.ex. att förstå betydelse av berättarperspektiv. Vad jag nu märker är att jag tänker lite mer på vad eleverna ska lära sig än vad vi ska göra jämfört med tidigare. Nästa steg i Dylan Williams bok, som jag skrev om i förra inlägget, handlar om hur man tar fram belägg för att eleverna verkligen lär sig det målet anger. Men det som fått mest praktiskt betydelse för mig är det som William kallar ”No hands up”, eller ”händer upp bara för att fråga”. Det blir lite pill med mobilen men tiden det tar har en poäng i sig. Dylan William har genomfört klassrumsexperiment med ”no hands up” på en skola i England.
Metastudie pekar ut områden värda att utveckla Forskning visar att strukturella faktorer såsom socioekonomisk bakgrund, elevens kön och födelseland samt föräldrarnas utbildning har avgörande betydelse för barns och ungdomars lärande och framtidsutsikter. Men när det gäller hur väl en elev kommer att lyckas i skolan är lärarnas undervisningsstrategier och förhållningssätt gentemot elever är ännu viktigare. Alla lärare påverkar elevers kunskaper men vissa lärare gör detta bättre än andra understryker John Hattie, professor vid University of Melbourne, Australien. Hattie är kritisk till synen att all undervisning är lika bra och i boken ”Synligt lärande för lärare” presenterar han omfattande forskningsresultat som ska hjälpa lärare att öka ungdomars chans att lyckas bättre i skolan. Självreflektion och ”Synligt lärande” Lärare bör analysera och reflektera över sin egen undervisning och med utgångspunkt från analysen förändra sina undervisningsstrategier. Tillitsfullt lärandeklimat Hattie förespråkar formativ bedömning. Text: Vanja Lozic
Ständigt denne Hattie Det sveper en megatrend över världens skolor och trendsättaren heter John Hattie, professor vid Melbourne University i Australien. Hattie-trenden började för ett par år sedan när han presenterade den stora metastudien Visible Learning som är baserad på mer än 50 000 studier i fler än 800 metaanalyser som har mätt effekten av olika insatser i skolan. Många är de skolpolitiker, skoltjänstemän och skolledare som studerat Hatties listor för att se vad de ska satsa på och kanske också för att se vad de inte ska göra. Nu har John Hatties uppföljning Synligt lärande för lärare kommit på svenska. Med effektstudierna som grund har han gått vidare och beskriver hur det ska gå till för att eleverna ska lära sig. Hattie har blivit känd genom att skriva om vad andra forskare har kommit fram till och hans forskningssammanställningar har gett honom en särskild status genom sitt översiktsperspektiv. Men avgränsningen innebär paradoxalt nog också att även eleverna blir märkligt frånvarande.
Synligt lärande Den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties forskningsöversikt Visible Learning omfattar 800 metastudier av andra forskare och totalt ingår över 50 000 enskilda studier med över 80 miljoner elever i det underlag som ligger till grund för hans forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. Enligt Hattie uppnås de effektivaste läreffekterna genom formativ bedömning, med en läreffekt på 0,9 vilket ger ett mycket effektivt lärande. Klicka på länken för att se en översiktlig presentation av Hatties forskning i form av ett filmklipp – Synligt lärande i Svedala (5:13). Det handlar inte bara om att lära sig. HUR man lär sig blir avgörande för VAD man lär sig. Och det är läraren som påverkar det där hur:et. Lyssna på John Hattie intervjuas i Aktuellt (5:01) eller titta på en föreläsning där John Hattie, berättar om läreffekter: Visible Learning Below average methods (14:45) effective methods (14:56). 0,73 Återkoppling på prestationer Är en av de mest kraftfulla påverkansfaktorerna.
Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen.
Utvecklingstrappan ~ Kilskrift Twitter är väldigt bra. Du kan hitta kollegor och andra att interagera med för att utveckla dig själv eller din profession. Det dyker upp tips till blogginlägg, tidningsartiklar och event. Det går att få tag på författaren till en bok eller Skolverket på... nåja relativt kort tid. letar du efter en app eller vill ha tips på bra onleineverktyg så behöver du inte vänta fullt lika länge. I vilket fall dök det upp en fantastiskt tydlig bild på utveckling i mitt twitterflöde igår. Men trappan behöver inte gälla det flippade klassrummet. Ibland har vi en önskan att ställa oss på det översta trappsteget på en gång. Jag tror att tricket är att låta det ta den tid det tar. Våga sträva uppåt och våga tro på att du faktiskt kan ta dig upp för alla steg. Du kommer att stöta på många trappor i ditt lärarliv.
Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Samtalsmönstret i ditt klassrum ska präglas av dialog. Ta inte helt över själv (mycket lätt hänt som lärare), utan lyssna och ställ frågor som släpper in dina elever i samtalet. Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs). Nedan följer 11 punkter: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Kommentarer till punkterna: Fr. Punkt 11 Varför sluta här? /Hanna
No hands up | Frökens Plejs Något jag tog till mig mycket när jag fördjupade mig i formativ bedömning var frågan om hur man får alla elever synliga i klassrummet. Efter att jag läst på om det tänkte jag starta upp begreppet ”no hands up” med mina treor. Jag började med Glasspinnarna. Jag skaffade mig glasspinnar där jag skrev alla elevers namn på och som jag sedan förvarar i en burk på skrivbordet. När vi har klassdiskussioner drar jag slumpmässigt ett namn som sedan får svara. När man genomför en sån här metod är det viktigt att eleverna är införstådda med att det är okej att svara fel. Glasspinnarna använder jag också till att dela in klassen i grupper eller när jag ska dra ”veckans fixare” mm. Lånad bild
Kamratbedöming + Lärarbedöming + Självbedömning + Digitala verktyg + Flippade klassrum = YES WE CAN! | Fröken IT YES WE CAN! Resultatet av just dina elevers lärande kommer att variera beroende på vem du är som pedagog, vad du har för relation till dina elever, hur skicklig du är på att ställa ”rätt typ av frågor”, hur du ser på lärande och hur långt du har kommit i användandet av digitala verktyg, med mera. En sak är säker: Om du använder dig av konceptet i rubriken på ett medvetet sätt kommer du att lyfta dina elever och få ett ”effektivt lärande”, åtminstonne om man lyssnar på J.Hattie och D.Williams, bland andra. Digitala verktyg, formativ bedömning och flippade klassrum kan öppna helt nya möjligheter för lärande. YES WE CAN, säger Obama. För att inte skrämma iväg dig som inte är bekant med varken med flippade klassrum eller den formativa bedömningen/bedömning för lärande, ska jag sammanfatta de fem principerna för formativ bedömning/bedömning för lärande, och ge dig tips på var du kan hitta mer information och förslag på vilka digitala verktyg som de kan integreras med. Vad menas med att…?