Dags för betyg – glöm inte pysparagrafen! – Pedagog Malmö Det är dags för betyg och för många elever kan det bli omöjligt att nå upp till målen på grund av funktionsnedsättning, ofta osynlig sådan. Av denna anledning finns undantagsbestämmelsen som till vardags ofta kallas pysparagrafen. En anledning till att det kallas pysparagrafen är att meningen är just att vi ska ”pysa” de delar av kunskapskraven som inte kan nås på grund av funktionsnedsättningen, där det finns ett rimligt tvivel huruvida eleven inte skulle klara dessa kriterier om det inte var för funktionsnedsättningen. Detta ska självklart inte vara någon kompensation för anpassningar och åtgärder i undervisningen. Ibland räcker det ändå inte hela vägen. Tyvärr kan Skolverket tyckas vara otydlig i sina rekommendationer, de skriver att läraren ”har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven…” Självklart kan detta har möjlighet tolkas som att man i vissa fall kan bortse från enstaka mål men att det är upp till varje lärare. Anledningen till detta är enkel.
#21 – ett exempel på självskattning Fredagar innebär ny matteläxa för mina elever. (Varför vi har läxor vet jag inte. Jag har försökt att bli av med dem men jobbar man i ett nära arbetslag får man anpassa sig efter majoritetens val.) Sånt gör min lärardag! Jag har bestämt mig för att hoppa på utmaningen #Blogg100 som handlar om att skriva ett inlägg per dag i hundra dagar. drun Erickson - Göteborgs universitet Ursprungligen lärare i språk. Numera universitetslektor i ämnesdidaktik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, samt docent i pedagogik med inriktning mot kunskapsbedömning. Projektledare för NAFS (Nationella prov i främmande språk) samt till viss del engagerad i arbetet med ELF, den engelska delen av det svenska Högskoleprovet. Medverkat och medverkar i ett antal nationella och internationella projekt kring språk och bedömning. President i EALTA, European Association for Language Testing and Assessment. Undervisning på grund- avancerad och forskarutbildningsnivå samt i högskolepedagogik. Mitt forsknings- och utvecklingsintresse rör bedömning av språklig kompetens - hur denna manifesteras och kan bedömas, såväl av den lärande individen själv som av externa aktörer. Länkar till forskningsmiljöer och projektLärande och bedömning i språk, LBSNationella prov i främmande språk, NAFSEuropean Association for Language Testing and Assessment, EALTA
Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: - Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Välstrukturerade lektioner med tydlig inledning, undervisningdel och avslutning kan både bidra till trygghet, studiero och ett gott undervisningsklimat samtidigt som det möjliggör för dig som pedagog att vara flexibel och fokusera på innehåll och lärande. Sherp har framhållit att det inte finns någon självklar koppling mellan arbetssätt och en elevaktiv lärprocess. The Big Five 1.
Lektionsobservationer Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. Skolinspektionen har utarbetat ett observationsschema för denna typ av bedömning. Schemat används i första hand i samband med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. PDF-formatObservationsschema (PDF-fil, nytt fönster) Word-formatObservationsschema (Word-fil, nytt fönster) Exempel: Elevinflytande Denna Lärmodul är skapad av:Jane SjögrenYtterharnäs skolajane.sjogren@gavle.seTel: 026/98368 Elevinflytande är ett mångtydigt begrepp och det är svårt att tolka vad olika personer menar när de använder det. Tham (Tham, A. 1998. Jag vill ha inflytande överallt.) menar att man kan anse att det innebär att varje elev ska ha ett individuellt inflytande eller att inflytandet gäller för elevgruppen som ett kollektiv, det kan också vara en kombination av båda. Elevers inflytande kan dessutom kategoriseras i två olika konstellationer, den formella delen där inflytandet består av exempelvis planerade klassråd och lektioner under temat elevens val och den informella delen där vikten av inflytande läggs på undervisningssituationen och möjligheten att kunna påverka denna. Dysthe tar upp tre villkor för en hög inlärningspotential: ”äkta engagemang, delaktighet och höga förväntningar” (1996:238). Se filmen: Balli Lelinge – Hur får vi kritiskt tänkande och demokratiska elever i en skola för alla?
feedback och enkla enkäter