Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Det kan handla om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag men det kan även handla om att synliggöra hur man använder sitt språk i olika sammanhang. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något. Exemplet är från min undervisning i förberedelseklass med elever i årskurs 1-3. Referenser Pauline Gibbons (2013) Lyft språket lyft tänkandet Pauline Gibbons (2013) Stärk språket stärk lärandet Britt Johansson & Anniqa Sandell Ring (2012) Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken
Språk i alla ämnen för alla elever Lista över svenska idiomatiska uttryck För ordspråk, se Lista över svenska ordspråk. För liknelser, se Lista över svenska liknelser. Detta är en lista över idiomatiska uttryck på svenska. A[redigera | redigera wikitext] Aldrig i livet – Starkt uttryck för att vägra gå med på något. Jämför uttrycket Över min döda kropp.Allena saliggörande – Om något (det enda) som ska lösa ett problem. B[redigera | redigera wikitext] Bakom flötet – Om en obegåvad eller ointelligent person.Bakom någons rygg – Gör något negativt som berör en viss person utan att denne får kännedom om det.Balansera på slak lina – Ett svårt uppdrag som kan få stora konsekvenser om man misslyckas.Barka åt skogen – Det kommer garanterat att gå illa. Beväpnad till tänderna - Att vara så förberedd som det går.Bida sin tid – Tåligt avvakta med att göra något planerat till ett mer gynnsamt tillfälle. C[redigera | redigera wikitext] Cirkeln är sluten – Något har återgått till ett begynnelsetillstånd efter ett komplicerat skeende. D[redigera | redigera wikitext]
IKT Förra veckan drog vi igång igen efter sportlovet! =D Härliga ungar som glatt studsade runt i vår fina lärmiljö. Det gällde att fånga upp dem igen, hitta lugnet och samla tankar. Vi började morgonsamlingen med uppgiften; Skriv allt du är bra på; egenskaper hos dig själv, fritidsintressen, ämneskunskaper, lärstilar, kompisegenskaper osv Fundera sedan på vad t ex "jag är bra på att pyssla" innebär. När de är klara med sitt "Detta-är-jag-bra-på-brev" så ska de fnula på hur de kan använda dessa egenskaper i sin skolvardag. Sen var det dags för matte med år 7. Vi har arbetat med bråk innan lovet och ska fortsätta med procent. För att påminna om de begrepp och metoder som vi har arbetat med så satt jag mig ner och planerade en kort repetition innan vi går vidare. Hmm... kändes inte helt rätt.... Getkahoot.com har varit ett av de verktyg som jag har lagt i min "detta-ska-jag-testa"-länkar och nu kändes det mycket lämpligt. Man kan ha mellan 2-4st svarsalternativ. Sen trycker man på Launch.
Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder För att förstå vad det är för spännande arbetssätt de sysslar med på Mariedalsskolan i Vänersborg får vi dyka in i verksamheten och cirkelmodellen ett tag. I dag vågar eleverna säga till när de inte förstår och Gunilla och Katlen går själva noga igenom en text innan de delar ut den för läsning. Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Klassen skriver nu en gemensam text.
MioVi | Att läsa och bli läst, elevers och lärares tankar kring Mio min Mio av Astrid Lindgren. Ett halvt ark papper Hur blir man klok på sitt andraspråk? Inger Lindberg är professor i tvåspråkighet med inriktning på andraspråksinlärning vid Stockholms universitet och har i sin forskning särskilt intresserat sig för andraspråksperspektiv på lärande liksom för samtalets och interaktionens roll på utvecklingen av ett andaspråk i olika åldrar. Föreläsningen är inspelad i Kulturhuset, i samarbete med Rum för barn, 5 december 2012. I dagens skola har en av fem elever ett annat modersmål än svenska och i många skolor i flerspråkiga områden gäller det nästan alla elever. Många elever har därför begränsade språkfärdigheter i svenska när de börjar skolan, oavsett om de börjar i svensk skola direkt från första klass eller senare under skoltiden. Då handlar det inte bara om att lära sig ett nytt språk utan även om att långt innan andraspråket svenska är fullt utvecklat vara hänvisad till att använda detta språk som huvudsakligt instrument för allt lärande i skolan och också för att visa vad man kan.
cirkelmodellen.pdf Storkis123 | #AtheneFardhem Are You Not Entertained? How to Build a Dynamic Lecture Since the 1990s, I’ve mothballed the lecture -- "where the teacher talks and hopefully the students listen" -- with other scorned practices: popcorn reading, multiple-choice quizzes, test-prep drills, lower-level "recitation" questions, crossword puzzles and the like. But the fact is that few practices are completely bad or good given the infinite variety of students, curriculum choices and instructional strengths. Besides, making teachers wrong for professional choices blunts their power. I'll come back to that idea. After dipping into the controversy over lectures, the paragraphs below will explore why this instructional method deserves some love, followed by tips on how to enhance its impact. Debating the Lecture Method Most educators agree that since the Middle Ages, the lecture has been over-used. Studies (most of them in higher education) report that the "educational yield from lectures is generally low." On the other hand, several strong arguments support the use of lectures:
En läsande klass Att jobba med återgivande text – cirkelmodellen Vårt arbete med återgivande text började med ett besök på Naturrum på Kulbackens museum. När vi var där tog jag många kort på eleverna och det vi såg. Nästa dag fick eleverna jobba med att sortera korten i kronologisk ordning. Sedan pratade vi om vilka tidsord vi kan och vad de betyder. Nästa uppgift var att skriva en bildtext till varje bild. Nästa steg var att skriva en gemensam text på cleaverboarden. ”Muséet Kulbacken och Naturrum En torsdag för tre veckor sedan åkte vi till Muséet Kulbacken. Först åkte vi buss. Sedan tittade vi på blommor som heter krokus. Sen pratade vi med Janne och vi ställde frågor till honom. Det var en spännande och härlig dag. Efter detta jobbade vi ungefär tre lektioner med att läsa, förstå och på olika sätt jobba med gamla elevtexter inom den återgivande genren. Sedan var det dags för ytterligare en lektion utanför skolans väggar. ”Centrum En dag vi gick till stan. Först vi gick till bussen , sen åkte vi med bussen. ”Exkursion i stan Det var en härlig dag !
Itinspiratören