Högläsning med ökat elevansvar I boken ”Att undervisa i läsförståelse” av Barbro Westlund finns ett lektionsförslag som hon kallar ”Högläsning med ökat elevansvar”. Detta provade jag idag och här ska jag berätta om hur Barbro Westlund beskriver övningen i boken och hur jag genomförde den i klassrummet. Syftet är att högläsningen ska ge goda effekter på flyt i läsningen, som då i sin tur påverkar förståelsen. Två elever (som har svårigheter med läsning) bildar en läsgrupp (som du lärare har valt ut) sedan läser den ena texten högt tre gånger för den andra. Så här gjorde vi idag: Jag delade in mina 3:or i par, men eftersom de är ojämna till antalet fick en av dem läsa med mig. Innan de fick läsa för varandra, gjorde jag hela övningen med eleverna. Alla var positiva till denna övning och ingen knorrade över att texten var för svår eller för lätt.
Gästblogg: Boksamtalets lov « Bokhora Månadens gästbloggare heter Katarina Lycken Rüter. Hon är en himla massa saker, bland annat förstelärare i svenska med fokus på IT-utveckling på Östra Real. Hon bloggar massor, bland annat här. Men man kan också läsa om hennes arbete på Läsmuskler. Följ Katarina på Twitter här. Här är Katarinas första gästblogg: Nån har sagt att man inte på allvar har läst en bok förrän man har talat om den. I veckan som gick läste jag delar av Oidipus med 16åringar – vi satte karaktärerna vänligt och intresserat i intervjustolen och ställde de där frågorna som ingen i pjäsen någonsin ställer: tänkte du nånsin på din bortlämnade son, Iokaste? Boksamtal är det intressantaste, mest utvecklande, mest oförtsägbara och mest hoppingivande jag ägnar mig åt som lärare i svenska. 1 kommentar
Tonårsboken Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. avsluta meningen och gå tillbaka till ordet för att reda ut vad som skulle kunna verka vara en tänkbar förklaringanvänd bilderna som stöd för att förstå innehålletse på särdragen för texten för att förstå centrala tankar i innehålletläsaren använder sina förkunskaperförsök att fastställa vad författaren kan tänkas syfta påskapa en inre bild, mental picture, av huvudtankarna i textenfokusera på hur dina förslag och tankar stödjer de centrala tankarna i texten Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser:
Svenskanoveller Wiki Läslogg, loggbok, lärarjournal, kunskapsjournal, dialoglogg och demokratilogg För den som vill fördjupa sig mer i läsloggar så kan jag rekommendera Gunilla Molloys artikel som du hittar i Läslyftets Läs- och skrivportal. Artikeln heter Läsloggen – ett tankeredskap. Här får du en dos teori och en dos praktiska exempel. Artikeln redogör för tidigare forskning för att sätta in läsloggarna i teoretiskt sammanhang. Den gemensamma grunden är idén om att tanke- och språkutveckling är två ömsesidigt beroende parallella processer; något som härrör från Vygotskij. För att bättre förstå hur det kan komma sig att olika läsare av samma text kan tolka och förstå texten på olika sätt presenterar Molloy också receptionsteorin. Molloy lyfter bland annat Rosenblatts två läsarstrategier. Molloy understryker läsloggarnas betydelse som metodiska redskap. Molloy ger oss ett antal olika exempel på olika läsloggstyper. Här kommer några exempel från artikeln. Det finns ett antal ämnesspecifika begrepp i artikeln som jag som läsare har glädje av att borra djupare i. Referenser:
Svenska klassiker som e-bok och epub ”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras” Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige. Särskilt efter PIRLS-resultaten i december 2012 och Pisa-resultaten i december 2013, som båda visade en stark negativ utveckling för svenska elevers resultat i läsförståelse, det vill säga både för elever i fjärde skolåret och för 15-åringar. Många inlägg är viktiga och insiktsfulla, men min uppfattning är att betydelsen av vad som sker i själva undervisningen inte diskuterats tillräckligt. Jag dristar mig till att, mot bakgrund av en jämförelse med Kanada, som har signifikant bättre resultat än Sverige i alla internationella kunskapsmätningar, i fem punkter sammanfatta några orsaker som kan ha bidragit till svaga läsförståelseresultat i Sverige. Dessa har inte tillräckligt lyfts fram i den skolpolitiska debatten: • Behovet av ett mer utvecklat professionellt språk inom området läsförståelse i den svenska skolan.