Lasse-Majas far skäms över skolresultaten Om cookies på våra tjänster Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av SVT:s webb. Om cookies på svt.se Nyheter <div class="svtplayerCB svtPlayer-z-top svtplayerCenter-Outer"><input class="svtVisuallyhidden svtplayerStartButton" type="button" name="spela" value="Spela video" accesskey="p"><div class="svtplayerCBContainer svtplayerCenter-Inner"><span class="svtplayerSprite-Play"></span><span class="svtplayerTime"><time>8 min 17 sek</time></span></div></div> Använd den här videon Kopiera och klistra in koden nedan för att visa videon på din hemsida Visningen stoppad på grund av inaktivitet Lasse-Majas far skäms över skolresultaten Sändningen startar om: Timmar Minuter Sekunder Tisdagen besked om de dystra resultaten i den svenska skolan fick författaren Martin Widmark som skrivit böckerna om Lasse-Majas detektivbyrå att skämmas. Längd: 8 min 17 sek Tillgänglig till: tor 4 dec (238 dagar kvar) Publicerades: Rättigheter: Kan ses i hela världen. Kan ses i mobilen. Facebook83 Twitter4 Google+0
Cowboyen hjälper elever att förstå vad de läser – Du tappar alla ämnen om du inte förstår text. Precis som man lär sig hur man räknar i matten måste man få lära sig hur man tänker kring text. Det säger Malin Gonzalez, som jobbar som mellanstadielärare på Sätraskolan i Stockholm. För några år sedan började hon och några kollegor arbeta med lässtrategier för att lära eleverna läsa. Strategierna har form av olika figurer som hjälper eleverna att förstå vad de läser. Genom att titta på rubriker och bilder kan Spågumman förutspå vad det är för typ av text som ska läsas, medan Detektiven hittar de svåra orden som måste förstås för att texten ska bli begriplig. Reportern i sin tur ställer frågorna för att ta reda på vad som sägs och egentligen menas och Cowboyen använder sin lasso för att sammanfatta texten. – Vi synliggör för eleverna hur man gör när man läser. Inte undervisat i lässtrategier Den senaste Pisaundersökningen kom som en chock. – Vi har inte undervisat i det. Gratis studieplan i vår
Läsfixarmatris Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. – Det finns mycket forskning som visar att formativ bedömning är ett effektivt sätt att undervisa på. I projektet ingår cirka femtio lärare i årskurs 4 och 7 från Umeå kommun samt fem forskare från Umeå universitet. – Vi forskare vill förstå vad som krävs för att lärare ska få det stöd de behöver för att utveckla sitt arbete med formativ bedömning. Torulf Palm kom i kontakt med begreppet via artiklar och blev mer och mer intresserad. – Jag har hållit många föredrag och har fortfarande inte stött på någon som sagt att det inte verkar bra. Men ordet bedömning är laddat.
Synliggöra bedömningen av förmågorna. | Malins PPlugg Ny pedagogisk planering i Taluppfattning och tals användning har idag introducerats i klassen. Jag har den här gången försökt att ta ännu ett steg mot att förtydliga bedömningen av förmågorna. Vi bedömer eleverna i kunskapskrav och centralt innehåll men det görs genom förmågorna. I matrisen och på PP-väggen har jag försökt förtydliga det ännu mer den här gången. Vi började med att introducera området. Redan här försöker jag markera förmågeorden som är viktiga i temat. Sedan pratade vi om vad det står i LGR11. Idag har barnen då varit med i bestämmandet av hur vi ska nå de här målen. Till höger på bilden sitter det som jag kommer att bedöma eleverna i. Självbedömningarna gör eleverna i ”målboken”.
Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Alfabetet har bara några årtusenden bakom sig, ändå finns alltså ett område i hjärnan som är särskilt anpassat för läsning. Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion – som att läsa – återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter. – Hjärnan omformas troligen på samma sätt när vi lär oss matematik eller att spela ett nytt instrument. Däremot ökade aktiviteten när kvinnorna fick se bilder på ansikten. Att läsförmågan sjunker bland barn och unga i Sverige oroar honom.