Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Film
Läs-med-sagor: Lill-Zlatan och morbror raring Animerad saga med text som man kan läsa samtidigt som man lyssnar och tittar. Lill-Zlatan och hennes morbror fikar, går och simmar och gör roliga saker tillsammans. Men en dag dyker Steve upp hos morbror. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. 25 Reading Strategies That Work In Every Content Area 25 Reading Strategies That Work In Every Content Area Reading is reading. By understanding that letters make sounds, we can blend those sounds together to make whole sounds that symbolize meaning we can all exchange with one another. Without getting too Platonic about it all, reading doesn’t change simply because you’re reading a text from another content area. Only sometimes it does. Science content can often by full of jargon, research citations, and odd text features. Social Studies content can be an interesting mix of itemized information, and traditional paragraphs/imagery. Literature? This all makes reading strategies somewhat content area specific. But if you’d like to start with a basic set of strategies, you could do worse than the elegant graphic above from wiki-teacher.com. For related reading, see 50 of the best reading comprehension apps, different ways your school can promote literacy, or how reading in the 21st century is different. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13.
Ny planeringsmodell testas för fjärilarna @stehagen @antlin | Lära för livet Jag provar ett nytt sätt att planera – för mer överblick och kanske enklare hantering. Vi får se vad jag tycker om det – och kollegorna. Hanna Stehagen – tack för idéen med språkmålen. Och Therese Linnér – tack för hjälpen att strukturera. Lasse-Majas far skäms över skolresultaten Om cookies på våra tjänster Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av SVT:s webb. Om cookies på svt.se Nyheter <div class="svtplayerCB svtPlayer-z-top svtplayerCenter-Outer"><input class="svtVisuallyhidden svtplayerStartButton" type="button" name="spela" value="Spela video" accesskey="p"><div class="svtplayerCBContainer svtplayerCenter-Inner"><span class="svtplayerSprite-Play"></span><span class="svtplayerTime"><time>8 min 17 sek</time></span></div></div> Använd den här videon Kopiera och klistra in koden nedan för att visa videon på din hemsida Visningen stoppad på grund av inaktivitet Lasse-Majas far skäms över skolresultaten Sändningen startar om: Timmar Minuter Sekunder Tisdagen besked om de dystra resultaten i den svenska skolan fick författaren Martin Widmark som skrivit böckerna om Lasse-Majas detektivbyrå att skämmas. Längd: 8 min 17 sek Tillgänglig till: tor 4 dec (238 dagar kvar) Publicerades: Rättigheter: Kan ses i hela världen. Kan ses i mobilen. Facebook83 Twitter4 Google+0
”Sakprosa lika viktig som sagor” Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona. Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. När det gäller frågan om vilka böcker man ska välja, refererar Barbro till en studie i USA, där föräldrarna fick i uppdrag att läsa högt ur mer faktabaserade böcker. – Det betyder inte att man ska sluta läsa sagor. Trots att läsningen av faktaböcker har lyfts fram i den nya läroplanen för grundskolan, behandlas sakprosan ofta litet styvmoderligt av såväl lärare som föräldrar, menar Barbro Westlund, inte minst när det gäller högläsning. En förklaring är att svenska som ämne har en tradition av att fokusera på den renodlade skönlitteraturen. – Men forskningen i dag visar att det inte är så enkelt. Barn vill ofta inte heller att den som läser ändrar i texten.
Läs- och skrivundervisning : Boksamtalsfilmer Idag var det världspremiär för mina små boksamtalsfilmer, som jag satt ihop i ett Thinglinkprogram! Börja klicka på den röda pilen i bilden (till vänster om spågumman) så får du se den första informationsfilmen, som berättar hur boksamtalet går till. Sedan är det bara att klicka sig vidare ruta för ruta från vänster till höger. Tidigare har jag skrivit om hur jag arbetat med läsläxsamtal och dator i läxsamtal. Utvärderingen efter boksamtalet idag med barnen var mycket positiv. Själv kände jag att det var lätt att fånga barnens uppmärksamhet. Hoppas att boksamtalsprogrammet även kan vara till nytta för andra!
Sunnanäng | Astrid Lindgren Ingen sida om Astrid Lindgren skulle vara komplett om det inte gick att läsa lite ur böckerna. Här laddar vi upp nya kapitel varannan månad för dig som älskar att läsa. Välkommen till Astrid Lindgrens fantastiska bokvärld – fast nu i din dator. Sunnanäng För länge sen i fattigdomens dagar var det två små syskon som blev ensamma i världen. ”Jag får visst aldrig mer något roligt i mitt barnaliv”, sa Anna och grät, där hon satt på mjölkpallen. ”Nej, här i Myra är alla dagar grå som sorkarna i lagårn”, sa Mattias. I fattigdomens dagar var det ont om mat i gårdarna, och bonden i Myra trodde heller inte att barnmagar behövde något annat än potatis doppad i sillake. ”Mitt barnaliv blir inte långt”, sa Anna. ”Med potatis och sillake lever jag inte till vintern.” ”Nog måste du leva till vintern”, sa Mattias. ”Till vintern får du gå i skolan, och då blir dagarna inte längre grå som sorkarna i lagårn.” ”Bara jag levde till vintern och fick börja skolan”, sa Anna.
Leta efter de spirande små fröna Min 4-åring har under de senaste veckorna visat flera gånger att hon är på väg att ‘knäcka koden’. Hon har utvecklat sin metaspråkliga förmåga och hon har börjat ljuda bokstäverna i ord som hon känner igen. Häromdagen stod hon med senaste Bamse och ljudade högt: /b-a-m-s-ä/ …mamma varför är det ett E? Det ska ju vara ett Ä! Allt detta har fått mig att återigen intressera mig för hur den informella läs- och skrivinlärningen går till, därför plockade jag fram en bok ur bokhyllan som vi hade på Lärarhögskolan. Men trots att jag tyckte om boken på lärarutbildningen och dessutom införskaffade mig andra upplagan för några år sedan, eftersom den bland annat innehåller nyare forskning och fler sätt att kartlägga barns läs- och skrivutveckling, så har den blivit stående i bokhyllan. Liberg skriver så kloka ord om bedömning: Det är oftast lättare att vid en bedömning se vad någon inte kan än eventuellt små spirande frön till att kunna något. Hur gör du när du inte kommer på ett ord?
Läsanalys I boken ”Vägen till skriftliga omdömen” beskriver Anne-Marie Körling ett arbetsredskap som hon kallar för läsanalys. Jag har provat det ett tag och det hjälper mig att se mina elevers läsutveckling och på så sätt ge mig feedback på hur jag ska utveckla min undervisning. Så här gör man: ”Kopiera en sida ur elevens självständiga läsning, eller en kopia av läxan, faktaboken. Då eleven läser sin text i boken följer läraren med i sin kopia. Notera varje sak du önskar samtala med eleven om. Notera korrekt läsning vid varje rad med ett ok. Ringa in ord som du vill undersöka hur eleven förstår. Skriv in de korrigeringar eleven gör under sin läsning – då eleven självkorrigerar sin läsning notera med SK. Utveckla din förmåga att anteckna under läsningen. Då du är klar med dina noteringar, samtal med eleven, låt eleven vara den som berättar om sin läsning. Betrakta dig själv som lärande; undersöka och upptäcka, utveckla och undra är dina lärande förutsättningar för att utveckla undervisning.” -Ja!