Tips och idéer för lärare

På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Tanken är både att jag som lärare ska få lite återkoppling på min undervisning, men ännu mer att eleverna ska reflektera över vad de lär sig (eller inte). Jag minns inte vem det var som tipsade mig om att använda exit tickets, men jag vill ändå sända ett tack. Kolla in de exit tickets jag använder (utskriftssnällare format). PS: När jag googlar på ”exit ticket” hittar jag exempel som tyder på att de används till lite mer omfattande frågor på annat håll.

Filmer om bedömning för lärande och likvärdighet En föreläsning om bedömning för lärande och likvärdighet med Gudrun Erickson, universitetslektor vid Göteborgs universitet har filmats och delats in i delar. Till varje föreläsningsdel hör ett filmat samtal där en grupp grundskollärare föreläsningens budskap och innehåll. De olika filmerna speglar i hög grad hur lärares bedömningsuppdrag har utvecklats och förändrats sedan 1990-talet. Gudrun Erickson har mångårig erfarenhet som projektledare för framtagandet av nationella prov. Lärarna som deltar i samtalet kommer från två olika skolor i Sandvikens kommun. 1. Strömmad film Föreläsning (10.09 min, 1200 kbs) Lärardiskussion (6.30 min, 1200 kbs) Film för nedladdning Högerklicka (PC)/håll ner musknappen (mac) och spara mål/target/länk som Ladda ner: Föreläsning (153 MB) Ladda ner: Lärardiskussion (107 MB) 2. Föreläsning (11.55 min, 1200 kbs) Lärardiskussion (9.30 min, 1200 kbs) Föreläsning (170 MB) Lärardiskussion (156 MB) 3. Föreläsning (17.23 min, 1200 kbs) Lärardiskussion (6.26 min, 1200 kbs) 4.

Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen.

”Formativ bedömning är den perfekta kundanpassningen” | Pedagogiska Magasinet Formativ bedömning handlar inte bara om bedömning av elevers produkter och aktivitet under lektionstid. Det är en helhetssyn på undervisning, på lärare och på elever som berör skolans verksamhet i sin helhet. Det ökande intresset för formativ bedömning går hand i hand med privatiseringen av den svenska skolan, där eleverna allt oftare beskrivs som kunder och lärarna som servicepersonal.Låt oss först undersöka vilka roller som läraren respektive eleven tilldelas enligt de formativa pedagogerna. Läraren å sin sida ska notera, dokumentera, återkoppla, utvärdera, anpassa, förändra, skapa relationer, föra en dialog, reflektera – och glöm inte det nya modeordet ”bekräfta”. Eleven å sin sida ska inte göra något alls. Skolverket skriver i publikationen Forskning för klassrummet att syftet med den formativa bedömningen är att ”kartlägga och synliggöra var eleverna befinner sig i sitt lärande så att undervisningen kan anpassas efter det”. Men enligt de formativa pedagogerna finns inget val.