kollegialt lärande | Sökresultat | Förstelärare i Svedala – Betyg och Bedömning Hur lär lärare av och med varandra? Hur delger lärare varandra bedömningsmetoder för lärande? Hur utvecklar man samsyn kring bedömning och betygsättning? Vill ni ha tips och ideér på hur ni kan utveckla det kollegiala lärandet? Finn inspiration i en av Naverlönnskolans kompetensutvecklinsdagar. Terminens sista blogginlägg blir ett försök att summera en del av vårt kollegiala lärande det här läsåret. Alla inlägg på Förstelärare bloggar är tänkta att kunna användas i kollegiala samtal och kan också användas som ”mini-lärmoduler”. ”Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning” heter en artikel i Lärarnas Nyheter den 1 juni 2015. Inlägg inom kategorin ”Ledarskap” Bloggar om: Ledarskap i klassrummet Skolutveckling och kompetensutveckling – teachmeets, kollegialt lärande, matematiklyft et c Lärarens lärande – lektionsobservationer, auskultation, videofilmning av undervisning et c Tweet
Kollegialt lärande är egoistiskt ~ Kilskrift Jag har precis ägnat en del tid åt att leta och surfa runt efter filmer som kan användas i flippar. Det blir allt vanligare att lärare lägger upp material på Youtube. Allt fler delar också med sig av lektionstips och föreläsningsmaterial i form av powerpoints och annat. Bloggar och flöden sociala medier svämmar också över av tankar, idéer och kreativitet. Den här delakulturen tycker jag är suverän. Finns det en absolut definition på kollegialt lärande? På Skolverkets sida som heter Kollegialt lärande, nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling står bland annat: "Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter." Samarbete. Jag har skapat fem facebookgrupper. UR har gjort en utmärkt serie om kollegialt lärande i serien Didaktikens verktyg. Jag har hört folk kalla lärare för dumma eftersom vi delar med oss. Kollegoism. Ps. Trädet vid Hornborgasjön
”Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans” KvUtiS/L.Folke | Kvutis Kollegialt lärande och formativ bedömning, Skolverket Titta på filmen och diskutera sedan frågorna. Diskussion Vilka erfarenheter har du av effektiv kompetensutveckling? Vad är utmärkande för den? Planera Kollegialt lärande och utveckling kräver ett långsiktigt systematiskt arbete över flera års tid och därför är det väl investerad tid att ta fram en plan för hur arbetet ska bedrivas. Vi ska här enligt Timperley fokusera på elevernas behov och sedan utifrån det hur lärarnas behov ser ut. Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi? Bild från Henningssons film Tider för träffarna – En gång i månaden? Vilka ska delta – Piloter eller samtliga? Lärlagens sammansättning – Liknande arbetsuppgiter (t.ex. tidigare årskurser, ma/no)? Struktur och roller – Vem leder samtalen? Syfte och fokus – Att välja lärområde – Hur gör ni för att välja? Målsättning med – Mötena – Valt lärområde? Uppföljning och utvärdering – Hur ska vi följa upp arbetet som process? – Hur ska vi följa upp arbetets resultat?
Sju timmar om... Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar i den dokumentationsmall som finns till varje utvecklingspaket. Dokumentationen är central i kommunikationen med förskolans/skolans ledning. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. Total tidsåtgång: cirka sju timmar Rekommenderat för cirka fem till åtta deltagare För att arbeta med materialet krävs att du har Acrobat Reader samt Word 2007 eller senare. Öppna andra webbaserade bilagor och länkar i ny flik i din webbläsare, så du inte tappar bort var du är. Så fungerar Sju timmar om... Ni börjar efter er inledande analys (se ovan) i steg 1 med att utse roller, (se ovan) och ta del av vad styrdokument och forskning har att säga om den fråga ni bestämt er för att arbeta med. I steg 2 tar ni del av material i form av till exempel texter, kortfilmer och ljudfiler. I steg 3 diskuterar ni det material ni har tagit del av.
Vårt välkomstbrev till ettagluttarna | Ugglornas näste På uppropet fick alla barnen ett paket från oss, en sk goodiebag…här ser ni delar av innehållet. Brevet som följde kommer här: Välkommen till klass 1 Vi är så glada att Du är här Här får du en liten goodiebag för att kunna starta igång läråret 13/14 på bästa sätt! Ett sudd för att påminna dig om att alla gör misstag men att det är av misstagen vi lär oss. Stickersen talar om att vi håller ihop. Pusselbiten vill visa hur bra vi alla passar ihop och att alla bitar behövs för att vi ska vara som bäst! Bokmärket talar om att du alltid har en plats, om du känner dig ledsen en dag hittar vi tillsammans en plats för dig att vara på. Smartiesen talar om hur klok vi tycker att Du är, jobba hårt och gör ditt bästa och satsa på att sikta högt. Pennan vill visa hur mycket vi ska jobba och lära oss tillsammans. Stjärnan, symboliserar just Dig, för oss är du en stjärna som ska lysa upp varje dag…tänk vilken explosion vi kommer få tillsammans av alla fantastiska stjärnor varje dag! Välkommen till oss
Från individuellt till kollegialt lärande @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Välkommen till en bloggserie om kollegialt lärande. I en bloggserie på tre inlägg vill jag belysa VARFÖR utvecklings- och förändringsprocesser bör bedrivas genom ett kollegialt lärande, VAD säger forskningen och HUR man kan initiera och organisera det kollegiala lärandet. Forskning har visat att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas måluppfyllelse. I den svenska skoldebatten pågår en diskussion om tillgången på behöriga lärare, söktrycket och kvaliteten på befintliga lärarutbildningar och i dagarna kom även OECD med sin rapport om den svenska skolan. Forskaren John Hattie menar att vi tidigare riktat stort fokus på yttre skolstrukturella faktorers betydelse exemeplvis elevernas socioekonomiska bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå, ekonomiska resurser, klasstorlek och tillgång till fria skolval. Stark kultur och lärotradition av läraren som ensam varg Den svenska skolan har haft en stark tradition av ”stängda” klassrum.
Förstelärare i Svedala - Undervisning och lärande 2014 är året då Svedala kommuns Förstelärare bloggar publicerades på nätet. Sedan dess har det gjorts 110 inlägg av kommunens 10 första förstelärare. Sammantaget har bloggarna genererat mer än 145.000 träffar. Första inlägget, den 20 januari, skrevs av Hanna Claesson och handlade om Förväntan inför BETT och sista inlägget Aktivera eleverna under högläsning publicerades den 18 december av Joakim Nilsson. Sedan slutet av november så finns det möjlighet att via e-post prenumerera på nya inlägg, vilket anammats av läsare från 36 olika kommuner, se kartan. Antalet förstelärare i Svedala kommun har utökats till 26 stycken och under vårterminen kommer ni att få ta del av 18 debuterande inläggsförfattare som alla bloggar om sin undervisning och arbetar för att #allaskalyckas. Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning.
Tiden som stöttningsaspekt En viktig aspekt i stöttningen är tiden. Vi lärare är ofta så oerhört snabba att hjälpa, ge ledtrådar eller ge ordet vidare till någon annan. Undersökningar har visat att eleverna brukar få EN sekunds betänketid. Om vi bara förlänger den tiden till TRE sekunder, så hinner många fler tänka efter och komma på och formulera ett svar. När det gäller det här att alla elever ska delta i samtalet eller svara på frågor, har jag två tekniker som jag tycker mycket om. Skolbanken Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Det kostar ingenting att använda Skolbanken eller innehållet i den. Hur bra är materialet?
Utbildning i Svedala | KvUtiS – Alla ska lyckas! Att öppna och läsa inlägg 19 januari, 2013 Under varje inlägg finner du ”Postat den” följt av ett datum. Läs mer>> Matematiklyftets introduktion i Klågerup – presentation 22 augusti, 2013 Matematiklyftets introduktion i Klågerup fredagen den 16 augusti 2013 Den 16 augusti 2013 lyfte matematiken i Svedala kommun. Klicka här eller på bilden för att ta del av presentationen. Läs mer>> Läsning – Skolforum 2013 5 april, 2014 Föreläsningar från Skolforum 2013 som är en mötesplats för inspiration, erfarenhetsutbyte och fortbildning. Läs mer>> Att bedöma för lärandet i NO – material 24 april, 2013 Att bedöma för lärandet i NO – Skolverket Läs Skolverkets skrift om bedömning för lärande med fokus på Naturorienterande ämnen, som dock kan fungera som stöd för lärare i alla ämnen. Den första delen av materialet beskriver BFL generellt för samtliga ämnen utifrån följande rubriker: Läs mer>>
Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset Efter att jag läste ut Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet för #pedaläslyft var jag lite intresserad av att läsa vidare i Dwecks bok Mindset (Natur & Kultur 2015) som han bl a refererar till i Utmanande undervisning. Jag har också sett boken delas i sociala medier så med en dag till förfogande började jag läsa för att ta reda på vad som gör boken så populär. Dweck börjar med att förklara varför hon var intresserad av att ta reda på varför vissa människor klarar av misslyckas och vad som får den att fortsätta. Enligt forna experter kunde det bero antingen på fysiska olikheter eller att det är vår bakgrund och sociala arv som styr oss. Idag är de flesta experter överens om att det är en växelverkan mellan dessa och att vi behöver stimulans för att utveckla oss. I boken får vi svar på vad det innebär för lärande och vad vi som arbetar i skolan kan få ut av tankesättet. Statiskt och dynamiskt mindset – vad är skillnaden? Motsatsen till detta är ett dynamiskt mindset.
"Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning" Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå ifrån elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt ledarskap. Det är kärnbudskapet i Helen Timperleys forskning, som bland annat består av metaanalyser som hon genomfört tillsammans med kollegor på University of Auckland i Nya Zeeland, där hon är professor i pedagogik. Resultaten presenterades i boken Det professionella lärandets inneboende kraft (på svenska 2013), som snabbt fått stor spridning. – Sedan den kom har jag arbetat ännu mer med skolledare och fått insikter om vikten av att sätta upp mål för personalen, vara specifik med sina förväntningar och utarbeta en viss typ av möteskultur. Just nu jobbar jag med ledarskapspraktiker för rektorer i Australien. Jag skulle kunna skriva en ny bok om det, men den blir nog inte av, säger Helen Timperley. Hon är en efterfrågad föreläsare med fullbokat schema. Slutsatsen blev tydlig: – Lärare måste lära i grupp, en ensam lärare kan inte vända resultaten på en skola.
Framgång i undervisningen | Lärarsidan Det finns fem nyckelfaktorer som är avgörande för en bra lärare och en framgångsrik undervisning enligt aktuell forskning. En sammanfattning av forskning på området gjord av Skolinspektionen pekar tydligt på några nyckelfaktorer. 1. Vi måste tro att våra elever kan! Forskning visar att om vi har höga förväntningar på våra elever och tror att de kan lära sig kommer våra elever att prestera bättre. Vår undervisning bör utmana våra elever och vi måste ha höga förväntningar på dem och känna tillit till deras kapacitet och detta kommer att leda till att vi förstärker deras motivation och självförtroende att klara av uppsatta mål. 2. 3. 4. 5. Det visar sig gång på gång i forskningsresultat att vi lärare är den viktigaste faktorn för att uppnå goda resultat och en meningsfull undervisning. Läs Skolinspektionens sammanfattning ”Framgång i undervisningen” Testa Lärarsidan utan kostnad
Vikten av effektiv feedback - sluta sätt ut betyg! - Sara Bruun I mitt förra inlägg skrev jag om hur du kan ge snabb och indivduell feedback genom att använda Google Formulär och Flubaroo . Idag fortsätter jag skriva om vikten av feedback, hur du kan arbeta smartare och bli mer effektiv i ditt arbete. Inför dagens text har jag läst en riktigt bra bok i ämnet- Återkoppling för utveckling av Helena Wallberg. (Gothiafortbildning 2015) I Helenas bok finns många tankeställare, men bäst av allt väldigt tydliga och konkreta exempel på hur du kan arbeta med feedback i ditt klassrum. Mitt eget mål för läsåret 2015/2016 var att utveckla sättet jag ger feedback på. Vi lärare måste alltså undervisa eleverna om hur de använder sig av feedback och att tanken faktiskt är att de ska lära sig något av de kommentarer de får. Själv har jag fastnat för att ge muntliga kommentarer genom att jag skärminspelar elevernas uppsatser. Ett annat toppentillägg att använda är Kaizena. Lycka till! / Sara Här kan du se hur Kaizena fungerar: