9 Life Lessons Everyone Can Learn From These Beloved Classic Children's Books Our very favorite children's books left an irreversible impression on our childhoods and on our lives. Some of our most cherished storybook characters are so real and palpable in our memory that it feels as if we were introduced to them yesterday. Beyond being gloriously entertaining though, the very best children's books also helped us understand the world around us. Over the years, they shaped our imaginations, our aspirations and our sense of right and wrong. Here are some of the most important lessons we learned from our favorite children's books: 1. Maurice Sendak's Where the Wild Things Are is the perfect story for every child who's ever dreamed of running away. 2. In Dr. 3. Judith Viorst's Alexander and the Terrible, Horrible, No Good, Very Bad Day introduced us all to the "bad hair day," when everything that can go wrong, does go wrong. 4. In Antoine de Saint-Exupéry's The Little Prince, the protagonist struggles with his love for a tempestuous but beautiful rose. 5. 6. In E.B.
Vad gäller egentligen när man vill arbeta med bokrecensioner och internet i skolan? Vad gäller egentligen när man vill arbeta med bokrecensioner och upphovsrätt i skolan när det gäller publicering på internet? Det delas flitigt på sociala medier boktips och bokrecensioner från olika skolor. Någonstans i min ryggmärg blir jag alltid lite orolig (fast jag är en flitig delare) Inte först, först imponerad, sedan beundrande, sedan funderar jag på vem jag kan dela det vidare till för att få en följdeffekt och sedan inträffar det som alltid kommer… Men vänta nu, är detta ok? Jag tror en del lärare avstår att arbeta med detta eftersom man är osäker på vad som gäller; får man? På Facebook delades detta boktips som lockade mig till att trycka på playpilen. Jag tog kontakt med Marie Trapp, som är lärare i klassen och frågade om det var ok att använda deras Animoto-presentation i detta inlägg:) Länk till bilden ovan för att se boktipset: Här finns en bra förklaring om upphovsrätt som kan delas med dina elever: PDF Publicera på internet
”Skillnad mellan läsförmåga och läsförståelse” Läsförmåga och läsförståelse. Lars Melin skriver att Pisa mäter elevernas läsförmåga att läsa informativ text. Det är inte helt korrekt. Pisa mäter elevers läsförståelse, vilket har framgått vid tidigare Pisa undersökningar och även vid Skolverkets presentation den 6 december. Denna lässtrategi kan naturligtvis användas på olika textgenrer, såväl sakprosatexter som skönlitterära texter. Melin skriver om läraren, eleven och texten som om dessa tre befann sig i ett vacuum och inte i ett samhälle som förändrats sedan läxförhörens dagar. En informationstext är inte neutral. Med tanke på att hälften av alla elever är flickor och att många elever nu har en annan kulturell bakgrund än ”vit och västerländsk” är (läs)förståelsen att kunna värdera dessa informationstexter viktig. Annat samhälle, annan undervisning, andra elever. Lärandets och läsandet sociala kontext. När Melin skriver att ”elever måste få prata om texter under sakkunnig ledning” så är det vad som sker i dag.
Om läshastigheten! Låt oss fundera över undervisningen! Idag skriver Jenny Lindh, bibliotekarie som svarar på läsarens frågor i DN, svar till den som undrar över sin läshastighet. I skolan är det en ofta förekommande fråga, den om läshastigheten. ”Hen läser långsamt” säger vi och ofta menar vi att eleven då inte kan läsa. Läsningen är för långsam. Detta med läshastigheten. Jag satt nyligen med en elev vars läshastighet inte liknade min. Om vi inte har utbildning i läsning är det lätt att göra läshastigheten till ett kriterium för att kunna läsa och att inte kunna läsa. Jag minns en långsam läsare. Jag undersöker ofta min läsning. I klassrummet låter vi ofta elever läsa högt. – Man får inte läsa långsamt. Berättelsen kom från en elev som lämnat skolan. – Jag vill inte känna mig dum så jag är väldigt noggrann då jag läser. Det är inte läsundervisning att låta elever läsa högt för varandra i texter de inte är bekväma med. Läshastighet handlar om demokrati.
Tyst läsning – hellre självständig läsning – så här ser jag på utvecklingen! Jag skriver ofta att jag inte bejakar tyst läsning. Den tysta läsningen är ett mål. Att boken och läsaren är ett. Tyst läsning innebär att man kan läsa, kan skapa bilder, kan kliva rätt ned i meningarna och öppna upp den magiska värld som finns där. Tyst läsning är ett mål skriver jag i mitt tidigare inlägg om det livslånga läsandet. Den tysta läsningen kan finnas i varje klassrum. Lärarens roll är att skapa möjligheter att läsa. Lärarens roll under den självständiga läsningen är inte att säga till eleven att läsa. Att läsa för sig själv, slå sig ned med en bok, uppslukas av läsningen är vad läsning kan ge. Att läsa en bok är en del av läsundervisningen.
Så skapas läsare för livet – steg för steg Läs SvD:s intervju med Gravity Goldberg: "Betygen står i vägen för läslusten" Hennes studier i läsundervisning visar att lärare ofta intar de tre rollerna uppdragsgivare, övervakare och chef. Genom att istället skifta över ansvaret till eleverna skapas både mer välmående och läsvilliga barn. – När eleven själv får lösa ett problem utan att bli serverad svaret, utlöses de viktiga belöningshormonerna dopamin, serotonin och endorfiner. Hon pekar på den forskning som finns om att barn känner sig mindre ansvarstagande i dag än tidigare generationer – en av anledningarna till att de också är mer deprimerade. – Läsning är det jag studerar, men det är större än så. Flera års forskning ligger bakom de fyra typer av lärarroller hon presenterar i nya boken Att utveckla självständiga läsare. Den stora fördelen är att de skapar livslånga läsare och barn som självmant plockar upp boken också utanför skolan, menar Gravity Goldberg. Här är de fyra rollerna:
Utveckla eleverna till självständiga läsare | Svensklärarföreningen Gravity GoldbergAtt utveckla självständiga läsareNatur och Kultur 2017 Forskning och skola går numera hand i hand. ”Forskning visar” är ett allt oftare använt uttryck bland kollegor samt lärare och elev. Likt en böljande våg sveper nya ord och insikter fram över oss och ofta används samma begrepp inom många kunskapsområden. Som viktiga led för lärande nämns just nu ofta ord som growth mindset och grit. ”Grit är att arbeta ihärdigt med utmaningar, att fortsätta anstränga sig och upprätthålla intresset i åratal trots misslyckanden, motgångar och tider av stillastående” (Duckworth Peterson, Matthews och Kelly, 2007, s.1087). I boken Att utveckla självständiga läsare följer läs- och skrivforskaren Gravity Goldberg ett antal lärare, som metodiskt arbetar för att utveckla medvetna läsare. Här presenteras en något banbrytande metod, där läraren intar delvis nya roller: Utforskare, Spegel, Förebild och Mentor. ”Rollen som mentor kommer ofta efter arbetet som utforskare, spegel och förebild”.
3 Narrative Writing Mini-Lessons to Build Suspense — TeachWriting.org Create mystery by having some “unknown thing” in your story. Refer to the “unknown” a minimum of three times before giving away what it is. For instance, don’t just tell your audience that you see a monster. Mini-Lesson Have students pick their unknown thing (monster, alien, person, etc.). Sample Suddenly, the sound of twigs snapping behind me made me jump. Suddenly, (1. Shhh! Mini-Lesson Remind students that the next part of their story is describing the unknown thing. Example I froze as I watched it emerge from the dark bushes. Oh my goodness, I hope you enjoy writing spooky stories with your class as much as I do!
Katie Clements | Resource - Full AMAZING LEARNING continues at TCRWP! Session 1 Liz Dunford Franco – State of the Art Curriculum to Support First Grade Readers We began with a study of mini-lessons in the first grade Book 1 of the new Reading Units of Study. How are students engaged across these lessons? What does the teacher do? What does the student do? Liz shared some tips for reading the lessons with our group. Use a highlighter to mark the language so you are clear and consistent. Teaching Point – echo the language in the plan Connection- This is where you can add your own personal touch and make it relevant but keep it short and sweet. Make notes to yourself – ( My thinking – Consider a different color of post it for what you as teacher need to do or say in advance so everyone has “materials” needed.) What does kid watching look like at the beginning of the year in first grade? The teacher might be looking for evidence that a student is able to Self – start Refocus with a teacher gesture Work with table group Work with partner
Best Places to Find Upper Grade Writing Mini Lessons Online — TeachWriting.org Teachers are busy! The last thing we have time for is writing our own lessons. And it can be really challenging to find the right lesson. In this article you’ll find links to the best places online (that I found after doing some thorough research) for writing mini lessons… This website is for students in Ms. This website has been around so long and just gets better and better with time! This website is so easy to navigate and the lessons are incredibly straightforward. This is the place to get entertaining and informative videos for your writing mini lessons! You can filter your search on Teachers Pay Teachers pretty easily and find all sorts of free writing stuff. I love this website because not only is it full of mini lessons but there are also videos demonstrating how to go about teaching the mini lessons too!
Läsa som en läsare vs författare Inte för att jag har särskilt stor erfarenhet av att läsa en bok som författare så kan jag ändå tänka mig att det ligger en viss sanning i bilden nedan. Eller vad tror du? Bild lånad från ebookfriendly.com (Visited 138 times, 2 visits today) Relaterade Relationen mellan språkutveckling och kunskapsutveckling I skolan finns elever med svenska som andraspråk. De flesta av dem deltar i undervisning som inte sker på deras modersmål. I vissa skolor utgör dessa elever 90-100 procent av eleverna. I den här artikeln beskriver Åsa Wedin en studie över hur svenska som andraspråk utvecklas i ämnesundervisningen. Hon har i sin studie fokuserat olika mönster för interaktion, ämneskunskaper och elevers engagemang i klassrummet. Relationen mellan språkutveckling och kunskapsutveckling Åsa Wedin har använt sig av observationer och intervjuer med lärare och elever samt elevtexter för att förstå relationen mellan klassrumsinteraktion, ämneskunskaper och elevers engagemang. I artikeln återger Åsa Wedin fyra exempel som representerar varsin typ av interaktion och som var dominerande i de två klassrummen. Avsaknad av klara beskrivningar för hur interaktionen ska gå tillÄmnesinnehållDe medverkandes interaktionsmönster Exemplen handlar om interaktioner mellan lärare och elever samt mellan elever.