Dags för betyg Kunskapskrav i varje ämne I varje ämne och kurs i skolan finns det kunskapskrav. De talar om vad en elev behöver kunna för att få ett visst betyg i ett ämne. Betyget D ger läraren om en elev visar alla kunskaper som beskrivs i kunskapskravet för betyget E och övervägande delen av det som beskrivs i kunskapskravet för betyget C. Läraren kan använda alla steg i betygsskalan varje gång hon eller han sätter ett betyg. Kurs- och ämnesplaner i skolan Kunskapskraven för alla ämnen i grundskolan och alla kurser i gymnasieskolan finns i kurs- och ämnesplanerna. Kursplaner i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan Ämnesplaner i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Kurs- och ämnesplaner för vuxenutbildningen Terminsbetyg och slutbetyg Alla betyg en elev får i skolan från hösten i årskurs 6 till hösten i årskurs 9 kallas för terminsbetyg. Ansökningarna till gymnasieskolan börjar redan på hösten. Hur lärare sätter betyg Elevers frågor om betyg Ställ dina frågor om betyg F-varning
Bedömning för lärande och andraspråksutveckling, del 1 Robert Walldén, som arbetar inom vuxenutbildningen i Borås, kommer i tre blogginlägg beskriva utmaningar och möjligheter med att arbeta med bedömning för lärande. Här hittar du del 2 och del 3. Hela artikeln finns även nedladdningsbar som .pdf-fil. Det är nu snart tio månader sedan jag skrev min första text om hur vi arbetar med bedömning för lärande i Borås, och mer specifikt inom vuxenutbildningen. I denna uppföljande text kommer jag att lämna det övergripande perspektivet och flytta fokus till mitt eget klassrum, och beskriva hur arbetet har fungerat med mina vuxna elever i svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Jag kommer vid upprepande tillfällen hänvisa till bedomningforlarande.se, där utgångspunkterna för bland annat Borås kommuns BFL-arbete finns presenterade. Det bör sägas med en gång att detta inte kommer att vara en rosenskimrande framgångssaga om hur bedömning för lärande har fört min undervisning och elevernas kunskapsutveckling till oanade höjder.
Årets skolbibliotek fungerar som ett nav för bättre undervisning Sandra Sandgren, Rebecca Borg och Eric Haraldsson Läsning och informationssökning kopplas ihop Centrumskolan är en F-6-skola och fem av tvåhundrasjuttio elever på skolan har svenska som modersmål. Där arbetar Rebecca Borg som skolbibliotekarie tillsammans med Eric Haraldsson och Sandra Sandgren. Läsning och läsförståelse är en självklar del av det dagliga arbetet. Det kopplas alltid till informationssökning och källkritik i ämnesundervisningen. − Det går inte att söka efter information utan att läsa, och när man läser tar man till sig information. Från förskolan till och med årskurs tre utgår Rebecca Borg och hennes kollegor från skönlitteraturen. − Det kan till exempel handla om att det sägs i en berättelse att igelkottar sover på dagen, säger Rebecca Borg. Från och med årskurs fyra arbetar skolbibliotekarierna i allt högre grad med elevernas skrivande. − I kulturverkstäderna handlar det om praktiskt arbete, att dansa, spela musik, skriva berättelser, och så vidare. Centrumskolan
sobloggalfa 50 olika sätt att redovisa en bok Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok? Betyg - Så funkar det! Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Creative Commons-licensen finns längst ner på sidan. Svensk, arabisk, somalisk och engelsk textning går att slå av och på med "Subtitles/CC" nere till höger i videofönstret. Filmen finns också i en teckenspråkstolkad version. Filmen bygger på de frågor om betyg och kursplaner som Anna Karlefjärd (lärare och betygsforskare) och andra lärare har fått från elever och föräldrar. Det här tar filmen upp: Nytt skolspråk Nya styrdokument för skolan gör att skolspråket förändras en del och det kan göra att det blir svårare för elever, vårdnadshavare och lärare att förstå varandra. Varför ny läroplan och ny betygsskala? Filmen beskriver vad som är nytt och varför förändringarna med läroplanen och betygsskalan har gjorts. Kunskapskrav Kommunikativ kursplan
Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan Bedömningsstöd i de obligatoriska skolformerna Läs- och skrivutveckling & taluppfattning inom matematik i årskurs 1–3 Det finns två bedömningsstöd för att du lättare ska kunna följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3. Du kan med hjälp av bedömningsstöden tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutvecklingen eller i taluppfattningen inom matematik. Du kan även se när en elev kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver ytterligare stimulans. Grundskolan Sedan 1 juli 2016 är det obligatoriskt för huvudmän i grundskolan att använda bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk samt matematik i årskurs 1. Gå direkt till bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling i bedömningsportalen Specialskolan I specialskolan är det obligatoriskt att använda bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk samt matematik i årskurs 1 sedan den 1 september 2016. Läs mer om obligatoriska bedömningsstöd och kunskapskrav Kunskapskrav i årskurs 1
Rektors sommarlovtal – här är fem förslag – låna! Spring ut i ledigheten!Ligg i gröngräset och titta upp mot höga himlen!Fantisera ihop molntussar till himladjur.Drick saft i utflyktsmuggar. Sitt och ha vilsamt tråkigt!Kasta tankestenar i en sjö.Grubbla på gammelgäddans långliv.Trä hittesmultron på ett grönt strå. Lyssna till skvallerfåglarnas kvitter! Rädda en daggmask! Tjata dig till dataspelstid! Anne-Marie Körling Det här är ett lekfullt matematiskt sommartal till eleverna. Hej alla 765 elever! Om exakt 14 minuter och 32 sekunder och fyra små hundradelar får ni sommarlov. Ja, ert skolår! Ett helt år. Ni har varit här massor av timmar i skolan. Ni har haft 54 lärare till er tjänst och stöttning. Ni har också ätit massor av skolmat. Nu har ni ätit upp 4 ton potatisar, ätit 647 kg köttbullar, druckit upp 851 liter mjölk så vi i skolan tror att ni växt till er ordentligt. Om man skulle säga att ni alla har växt två centimeter under denna årskurs så har skolans elever vuxit 765 x 2 cm vilket 1530 cm. Ja, man talar om att man lär sig mycket.
Start - Bedömningsportalen Filippa Curmark | Lillehammers klassblogg Filippa Curmark, Kopparbergs/Göteborgs FF Under tiden vi hade vårt tema Drömelvan gjorde vi en telefonintervju med fotbollsspelaren Filippa Curmark. Filippa, som har gått i skola hos oss på Prolympia, är en av Sveriges största talanger. Hon har deltagit i 21 ungdomslandskamper och spelar på mittfältet i det allsvenska topplaget Kopparbers/Göteborg FF. Snabbfrågor Glass eller Godis Barcelona eller Real Madrid Messi eller Ronaldo Cola eller FantaPizza eller SushiIshockey eller Tennis Huskvarna eller Ekhagen Katt eller Hund Hur var det att växa upp i Jönköping? Hur gammal var du när du började spela fotboll? Hur var det att spela i Ekhagen? Vilket nummer hade du på tröjan när du spelade i Ekhagen? Hur var det att gå på Prolympia? Var bor du nu? Hur många fotbollsskor gör du åt på en säsong? Hur många gånger i veckan tränar du? Hur mycket fritid har du? Hur länge till ska du spela fotboll? Vem är din favoritspelare i Champions League? Hur mycket gillar du Neymar?
Forskning och skola i samverkan Kartläggningar av forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolväsendet Regeringen gav den 21 november 2013 Vetenskapsrådet i uppdrag att svara för genomförandet av validerade kartläggningar av svenska och internationella forskningsresultat med relevans för skolväsendet. I denna redovisning av regeringsuppdraget beskrivs hur SKOLFORSK-projektet har genomförts samt de frågeställningar, resultat och rekommendationer som redovisats inom de sexton olika delprojekten. Processen från teori till praktik beskrivs ofta som ett linjärt förlopp, där relevant och tillförlitlig forskning förutsätts bli producerad och sammanställd, spridd till och rationellt utnyttjad av lärare i skolan i syfte att förbättra elevresultaten i skolan. Sammantaget visar studierna inom SKOLFORSK på en komplex bild av detta skeende och som utmanar den linjära spridningsmetaforen. Mot slutet denna redovisning sammanfattas forskarnas rekommendationer till Skolforskningsinstitutet.