Formativ bedömning - bedömning för lärande Bedömning kan ha flera syften. En bedömning med avsikten att ta reda på vad eleven lärt sig har ett summativt syfte medan en bedömning med avsikten att stärka elevens lärande har ett formativt syfte. I det dagliga skolarbetet görs bedömningar med bägge dessa syften. Kännetecken för formativ bedömning En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Bedömningens roll i läroprocessen Både i Sverige och internationellt har diskussionen om betyg och bedömning fått en ökad fokusering på bedömningens roll i läroprocessen, elevens delaktighet i bedömningen, dokumentation av lärande och fortlöpande bedömning. Material om formativ bedömning Den svenska forskningen om formativ bedömning är inte särskilt omfattande.
Bedömning av och för lärande – Tre filmade föreläsningar The Big 5Feedback, feedup, feedforward Digitala verktyg för att se elevernas lärande Bedömning av kunskap Föreläsningar från arrangemanget ”Bedömning av och för lärande”. Lärare från hela Sverige samtalar om bedömning, lärande och läroplaner. Moderator: Petra Svensson. Formativ bedömning kräver lärarens visdom I sin bok Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken presenterar Dylan Wiliam studier som visar att elevprestationerna förbättras när lärare blir bättre på att integrera formativ bedömning i undervisningen. Goda skolprestationer är av betydelse då de förknippas med högre lön, bättre hälsa och längre liv samt ökat ekonomiskt välstånd i samhället. Den deprimerande sanningen i tidigare studier är att nettoeffekten av många regeringars politiska initiativ och åtgärder för att förbättra skolprestationerna har blivit noll eller nästan noll. Tre generationers forskning om effektiva skolor presenteras. Den visar att det är klassrummen, inte skolornas kvaliteter, som står för den största skillnaden i elevernas skolprestationer. Enligt Wiliam är lärarens arbete inte att överföra eller förenkla kunskap utan att skapa effektiva, motiverande lärmiljöer. Många exempel i boken kan kännas främmande då de är importerade från USA eller andra utbildningssystem som skiljer sig från det svenska.
Bedömning för lärande | Utbildning i Svedala ”Bedömning för lärande/ Formativ bedömning - Bedömning som används för att stödja elevens lärande och utveckla lärarens undervisning” ur Skolverkets Kunskapsbedömning i skolan, praxis, problem, begrepp och möjligheter Läs om: Bedömning för lärandeFem nyckelstrategierBedömning för lärande i undervisning Den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties forskningsöversikt Visible Learning omfattar 800 metastudier av andra forskare och totalt ingår över 50 000 enskilda studier med över 80 miljoner elever i det underlag som ligger till grund för hans forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. Enligt Hattie uppnås de effektivaste läreffekterna genom bland annat formativ bedömning, förtroende för läraren, goda relationer lärare-elev, återkoppling och kamratbedömning.
SSAT | Embedding Formative Assessment Introduction Embedding formative assessment is a two-year professional development pack for schools and colleges that contains all the materials needed for a professional development day together with a complete of materials for running eighteen monthly follow-up workshops. Changing teacher practice is complex and these training materials are designed to help you address this challenge. In preparing this pack our aim was to share with you what is known about the nature of expertise in teaching and why changing practice is so hard. As well as providing lots of techniques for implementing formative assessment, this pack probes deeply into the issues surrounding teacher learning communities (TLCs) and includes films of classroom practice, as well as interviews with students and teachers. Content - each disc is made up of four sections First section – An introduction to this pack and the use of materials contained within it
Resan över Atlanten till en läs- och skrivundervisning för alla På twitter hörde vi talas om otroligt inspirerande arbetssätt som Anna Bengtsson och hennes kollega tagit del av under en intressant studieresa. Till vår stora glädje ville Anna dela med sig av detta till Skollyftet i detta väldigt långa men fantastiskt inspirerande inlägg om hur man kan undervisa eleverna i läs- och skrivstrategier. Det är en helt vanlig tisdag morgon. Vi smyger in i 2:ans klassrum där en skrivlektion precis börjat. Eleverna och läraren sitter tillsammans på en stor matta på golvet, ingen av dem tar någon notis om vår entré, utan fokus är på den minilektion som precis startat. Då läraren inleder med att visa en kom-ihåg-lista på smartboarden och brygga dagens minilektion till gårdagens arbete förstår vi snart att eleverna är i en bearbetande fas i sitt skrivande och att dagen kommer att ägnas åt att skriva titlar till egenförfattade texter. Vi tar också chansen att titta närmare på vad eleverna arbetar med och får se hur de provar minilektionens innehåll på egen hand.
Tester leder till lärande Kan ett test generera lärande? Ja, säger Veit Kubik som disputerat på en avhandling i psykologi om testbaserad inlärning och hur det påverkar minnet. – När jag läste på Stockholms universitet insåg jag att det fanns en testningseffekt, att testet självt genererar lärande. I tre empiriska studier har Veit Kubik undersökt hur testning påverkar lärande. – Antingen fick de plugga dem om och om igen, eller så hade de tillfällen med test. Han säger till Skolporten att ett av de viktigaste resultaten är att både minnestestning och motoriskt utförande av en handling ökar minnets prestation och minskar glömskan över en veckas tid. – Ett annat viktigt resultat är att testningen kan förbättra inkodning av information till ett senare tillfälle. Veit Kubik menar att testbaserad inlärning kan vara ett kraftfullt pedagogiskt hjälpmedel för när man ska lära sig något.
Rätt feedback visar vägen Bedömning för lärande, BFL, är inne just nu, men ändå inget nytt. Redan på 1600-talet arbetade svenska lärare med formativ bedömning. Men allteftersom århundraden gick, och eleverna som tog plats i skolbänken blev fler och fler, övergick bedömningen till att bli allt mer summativ eftersom den i allt större utsträckning användes som ett urvalsverktyg i stället för som metod att stärka elevernas lärande. Och på 1970-talet fick all bedömning dåligt rykte. Men på senare år har bedömning fått en renässans inom skolan. Det som krävs är att undervisningen blir en interaktiv process där läraren kontinuerligt checkar av var eleverna befinner sig i förståelse, och därmed kunskap, och direkt justerar sin fortsatta undervisning utifrån det. – Det handlar ju egentligen om självklarheter, konstaterar Christian Lundahl, docent och lektor vid Stockholms universitet och professor vid Karlstads universitet. Tre frågor är centrala i den formativa bedömningen: Vad är målet?
Kunskapsformaren Så jobbar Annika med formativ bedömning Så jobbar Annika utifrån de fem formativa nyckelstrategierna – några exempel: 1 Tydliggöra mål och kunskapskrav: Annika delar en bedömningsmatris med varje elev för att synliggöra vad de kan nu och vad nästa steg blir. 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet: Annika använder sig av öppna frågor och ”exit tickets”. 3 Ge återkoppling som för lärandet framåt: Annika ger återkoppling och konkreta förslag på hur eleven kan utvecklas framåt. 4 Aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra: Tillsammans med en kollega brukar Annika bestämma hur grupper ska sättas samman. 5 Aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande: Annika använder sig av checklistor för självbedömning. Du kan läsa mer om hur Annika Sjödahl jobbar på hennes bloggar: www.undervisaengelska.blogg.se www.undervisasvenska.blogg.se Plus och minus med formativ bedömning ”Det underlättar vid betygssättning. ”Det tar mycket tid, speciellt i början.