Berättar-10:an Pennvässaren finns från 1 febr 2012 att beställa från Studentlitteratur. Ett boklöv rullar ut ur sitt skal.Snabbt och lätt.Ett riktigt löv - ett riktigt träd, redan från början. En riktig berättelse - redan från början Svara på 10 frågor och strax finns berättelsen där.Den duger precis som den är,hel och vacker i sin form, just så som det nyutslagna trädet. Lgr 2011 - Nya kunskapskrav i svenska Läs om hur MaketeMetoden kan underlätta vägen mot en ökad måluppfyllelse. Berättar-10:an Berättar-10:an är ett fristående kopieringsunderlag till skrivhandledningen Pennvässaren. © Veronica Grönte och Argument Förlag 2002 & 2005 • Berättar-10:an hjälper dig att skriva en dramatisk berättelse utan ansträngning.• Berättar-10:an låter dig förstå att en berättelse kan vara intressant trots att den är kort.• Berättar-10:an gör det enkelt att gestalta karaktär och miljö.• Berättar-10:an fungerar som inspiration när idéerna tryter. Undertext - att läsa mellan raderna 4. Berättelse skapad i Berättar-10:an Början
Formativ bedömning - bedömning för lärande Bedömning kan ha flera syften. En bedömning med avsikten att ta reda på vad eleven lärt sig har ett summativt syfte medan en bedömning med avsikten att stärka elevens lärande har ett formativt syfte. I det dagliga skolarbetet görs bedömningar med bägge dessa syften. Kännetecken för formativ bedömning En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande. Bedömningens roll i läroprocessen Både i Sverige och internationellt har diskussionen om betyg och bedömning fått en ökad fokusering på bedömningens roll i läroprocessen, elevens delaktighet i bedömningen, dokumentation av lärande och fortlöpande bedömning. Material om formativ bedömning Den svenska forskningen om formativ bedömning är inte särskilt omfattande.
Högläsning är Fridas nyckel Olika perspektiv är olika sätt att se på saker. Frida Monsén utgår från datorspelen när hon analyserar texter med eleverna.Foto: Håkan Elofsson Det är svensklektion i klass 8, Storvretsskolan i Tumba. Klassen bryter av med en läslektion mitt i temaarbetet om genus. – Vi tar in egna tankar och egna slutsatser. – Vi skriver med egna ord. – Vad händer då med våra kunskaper? – Man dyker djupare in i ämnet. – Ja, och vi skapar något nytt. Frida Monsén påminner eleverna om de olika analysperspektiven kultur, tid och genus. Efter introduktionen delar hon ut en stencil med ett avsnitt ur Jens Lapidus roman Snabba Cash. Under genomgången är det mycket ljud och ganska pratigt i klassrummet. – Nej, du ska läsa! Den här klassen gillar högläsning. – De ska få längta efter boken. Klassrummet inspirerar också. När Frida Monsén började arbeta som lärare trodde hon att de fl esta elever var som hon själv – att de läste böcker. Hon hade lyckats. Numera läser hon bara i klassrummet.
Book Creator - Gör kreativa böcker på ett enkelt sätt Användningsområden och funktioner I appen Book Creator kan du skapa enkla, kreativa böcker där du kombinerar bild, film, text och ljud. Spela in din egen röst eller lägg på musik till en sida i boken. Eller varför inte både inläst text och musik? Det går nämligen att lägga till flera ljud på en och samma sida. Jag gillar att appen har utvecklats över tid. Det som gjort att jag vurmar lite extra för Book Creator, är att det går att lägga till film. För att läsa eller publicera boken lokalt i din enhet, behöver du en annan app. I visningsläget i appen ”My books” finns en knapp i övre högra hörnet där det står ”Support”. I skrivande stund, läs 16 nov 2014, har du fler val att ta ställning till när du kommer in i appen under ”+”. När du allra först kommer in i appen Book Creator ser du en kort instruktionsbok, dutta på den och du får en fullständig genomgång av alla funktioner i text och bild. Nedan ser du hur det ser ut om du duttat på ”Pages” i övre menyraden. Tänk utanför appen Tips!
Kunskapsformaren Så jobbar Annika med formativ bedömning Så jobbar Annika utifrån de fem formativa nyckelstrategierna – några exempel: 1 Tydliggöra mål och kunskapskrav: Annika delar en bedömningsmatris med varje elev för att synliggöra vad de kan nu och vad nästa steg blir. Hon visar elevexempel och elever får bedöma egna texter. 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet: Annika använder sig av öppna frågor och ”exit tickets”. 3 Ge återkoppling som för lärandet framåt: Annika ger återkoppling och konkreta förslag på hur eleven kan utvecklas framåt. 4 Aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra: Tillsammans med en kollega brukar Annika bestämma hur grupper ska sättas samman. 5 Aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande: Annika använder sig av checklistor för självbedömning. Du kan läsa mer om hur Annika Sjödahl jobbar på hennes bloggar: www.undervisaengelska.blogg.se www.undervisasvenska.blogg.se Plus och minus med formativ bedömning ”Det underlättar vid betygssättning.
Scientists Bring New Rigor to Education Research Anna Fisher was leading an undergraduate seminar on the subject of attention and distractibility in young children when she noticed that the walls of her classroom were bare. That got her thinking about kindergarten classrooms, which are typically decorated with cheerful posters, multicolored maps, charts and artwork. What effect, she wondered, does all that visual stimulation have on children, who are far more susceptible to distraction than her students at Carnegie Mellon University? Do the decorations affect youngsters' ability to learn? To find out, Fisher's graduate student Karrie Godwin designed an experiment involving kindergartners at Carnegie Mellon's Children's School, a campus laboratory school. Hundreds of experiments like Fisher's are part of an effort to bring more rigorous science to U.S. classrooms. Now researchers are using emerging technology and new methods of data analysis to create experiments that would have been impossible to carry out even 10 years ago.
Elevledda utvecklingssamtal | skolfröken fräken För åttonde terminen i rad arbetar jag med elevledda utvecklingssamtal. Jag skulle bara vilja säga ”Jabbadabbbadoo”! Under mina år som lärare finns det två saker som sticker ut och verkligen har förbättrat mitt yrke. 1) Digitala whiteboarden, våra active boards, som vi nu har haft i säkert sju-åtta år. 2) Elevledda utvecklingssamtal, genialiskt! Vi var några lärare som bestämde oss för att prova elevledda utvecklingssamtal och nu är vi fast. Hemligheten med elevledda utvecklingssamtal är FÖRARBETET!! Det tar ca 2 veckor att förbereda och jag avslutar förberedandet med att ta ut eleverna en och en och går igenom hela samtalet. Vi börjar med elevledda samtal redan i ettan. Det pågår två till tre samtal samtidigt i klassrummet, de sitter utspridda med ryggarna mot varandra. Lyckokänslan jag får termin efter termin i magen är svårslagen. Jag jämför med mina barns utvecklingssamtal och tidigare traditionella jag själv hållit i. Vad gör då jag under pågående samtal? Vad tycker eleverna?
Resan över Atlanten till en läs- och skrivundervisning för alla På twitter hörde vi talas om otroligt inspirerande arbetssätt som Anna Bengtsson och hennes kollega tagit del av under en intressant studieresa. Till vår stora glädje ville Anna dela med sig av detta till Skollyftet i detta väldigt långa men fantastiskt inspirerande inlägg om hur man kan undervisa eleverna i läs- och skrivstrategier. Det är en helt vanlig tisdag morgon. Vi smyger in i 2:ans klassrum där en skrivlektion precis börjat. Eleverna och läraren sitter tillsammans på en stor matta på golvet, ingen av dem tar någon notis om vår entré, utan fokus är på den minilektion som precis startat. Då läraren inleder med att visa en kom-ihåg-lista på smartboarden och brygga dagens minilektion till gårdagens arbete förstår vi snart att eleverna är i en bearbetande fas i sitt skrivande och att dagen kommer att ägnas åt att skriva titlar till egenförfattade texter. Vi tar också chansen att titta närmare på vad eleverna arbetar med och får se hur de provar minilektionens innehåll på egen hand.
Kilskrift: 50 enkla och formativa bedömningstekniker Bra formativ bedömning är ofta återkommande bedömning. Bra återkommande formativ bedömning är utformad för att ge en ögonblicksbild av elevernas förståelse för materialet. Ju fler ögonblicksbilder vi får, desto en mer fullständig bild får vi av kunskapsnivån. Vi är inte alltid på topp, även om vi kan sträva efter en bedömningssituation eller en utvärdering som är 100 % effektiv. Jag har lånat layouten och översatt en hel del från det här dokumentet: Tools for formative assessment. Elevledda utvecklingssamtal i förskoleklass | Fröken Karin Vi har sedan några år tillbaka arbetat med elevledda utvecklingssamtal på Kvarnbackaskolan och arbetat fram en modell för det. Jag hade det med min förra klass från åk 1-3 och vill aldrig gå tillbaka till de traditionella samtal som jag hade innan. Med de elevledda utvecklingssamtalen blev det ett helt nytt fokus på elevens lärande än det var innan och när eleven tog över rodret över samtalet fick de en helt ny medvetenhet än det haft innan om sin egen kunskapsutveckling. Som förberedelse har eleverna gjort en egen bedömning av vad de kan och vad de behöver lära sig i alla ämnen. I år har jag förskoleklass och jag funderade en del över hur vi skulle kunna ha elevledda utvecklingssamtal i förskoleklassen. Dagen innan vi började med samtalen hade vi rollspel för att öva. Samtalen hade vi tisdag-torsdag på förmiddagarna. Det var mycket imponerande hur mina elever genomförde samtalen.
Bedömning för lärande | Utbildning i Svedala ”Bedömning för lärande/ Formativ bedömning - Bedömning som används för att stödja elevens lärande och utveckla lärarens undervisning” ur Skolverkets Kunskapsbedömning i skolan, praxis, problem, begrepp och möjligheter Läs om: Bedömning för lärandeFem nyckelstrategierBedömning för lärande i undervisning Den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties forskningsöversikt Visible Learning omfattar 800 metastudier av andra forskare och totalt ingår över 50 000 enskilda studier med över 80 miljoner elever i det underlag som ligger till grund för hans forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. Enligt Hattie uppnås de effektivaste läreffekterna genom bland annat formativ bedömning, förtroende för läraren, goda relationer lärare-elev, återkoppling och kamratbedömning.
Bedömning av och för lärande – Tre filmade föreläsningar The Big 5Feedback, feedup, feedforward Digitala verktyg för att se elevernas lärande Bedömning av kunskap Föreläsningar från arrangemanget ”Bedömning av och för lärande”. Lärare från hela Sverige samtalar om bedömning, lärande och läroplaner. Moderator: Petra Svensson. Inspelat 11 september 2013.