Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film
Finns det en vägg mellan våra två svenskämnen? Josefin Nilsson, lärare och utvecklingspedagog i Örebro kommun skriver på Skollyftet om våra två svenskämnen, gränsen mellan dem och hur detta påverkar skolans organisation, lärarnas undervisning och elevernas lärande. I mitt klassrum… eller på min sida väggen Det händer att jag får frågan om hur det ser ut i mitt klassrum, om och hur det fungerar att undervisa elever med svenska som andraspråk i samma klassrum som elever med svenska som modersmål. I höstas när jag började på en ny skola, med en ny 9:a, började jag terminen med att tillsammans med eleverna gå igenom syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i de ämnen vi skulle ha tillsammans. Det allra första jag gjorde var att be mina elever att prata med varandra om vilka skillnader de trodde fanns mellan de två ämnena.” När lektionen var slut hade de fått med sig att det nog inte var så. Svenska och svenska som andraspråk i samma klassrum? Hur kommer det sig? Är gränsen mellan våra två svenskämnen en vägg? Vad innebär på samma villkor?
Kritiskt tänkande Det tillhör skolans uppdrag att stimulera kritiskt tänkande. Men vad är då kritiskt tänkande? Och hur hänger kritiskt tänkande och kunskapsdjup ihop? Nedan presenteras en modell över fyra nivåer av kritiskt tänkande att träna i skolan. På den första och lägsta nivån fokuserar lärandet på att minnas och att återupprepa. Den andra nivån av kritiskt tänkande handlar om att förstå och organisera. Den tredje nivån av kritiskt tänkande fokuserar på att tillämpa, beräkna, göra konstruktioner och lösa problem. I den fjärde nivån av kritiskt tänkande bryter eleven isär saker (såväl konkreta som abstrakta ting) och bygger ihop. Så långt har vi undersökt hur ett lärobjekt kan varieras för att stimulera olika grader av kritiskt tänkande. Känner du att du fastnat på något av stegen i din undervisning? The following two tabs change content below. Håkan Fleischer är filosofie doktor i pedagogik och filosofie magister i medie- och kommunikationsvetenskap.
Navet i skolornas utvecklingsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet spelar en avgörande roll i skolornas utvecklingsarbete. Samtidigt ser Skolinspektionen ofta brister i detta arbete. I skriften ”Navet i skolornas utvecklingsarbete” beskriver vi med hjälp av två fiktiva exempel hur olika två skolor kan utvecklas – trots att de har liknande förutsättningar. Gör följande tankeexperiment. Varför ser det ut så här? Skriften ”Navet i skolornas utvecklingsarbete” är ett särtryck av en del av Skolinspektionens rapport ”Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring”.
Lärmodul – Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans Denna Lärmodul är framtagen i Lärmoduler för kollegialt lärande av:Michael Rystad - utvecklingsstrateg, SvedalaLydia Folke - rektor, Västerås med feedback från Åsa Söderström, – lärare, Jönköping. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Denna modul syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra detta kollegiala lärande lokalt på den egna skolan eller i den egna gruppen som kan vara skol- eller kommunöverskridande. Planera
When High School Students Struggle with Textbook Reading Many reports and research studies have documented the adolescent reading challenge -- too many students are unable to learn and build new knowledge from the texts used in their subject matter classrooms. In addition to the challenges of general comprehension, reading in a subject area presents additional challenges that many students are unable to tackle on their own. For example, textbooks are dense with information -- some important, some not so much. The chapters are long and packed with specialized vocabulary; assume background knowledge that students often don't have; include various types charts, tables and graphics; and are poorly organized, covering too many topics piecemeal. They are not structured like any other authentic reading. Although many content area teachers use a variety of texts in their classrooms, such as newspapers, articles, digital texts, and primary sources, textbooks remain the principal source of assigned reading in most content classrooms and in college. 1.
Lärmiljö - Umeå Det vägledande stödmaterialet har utvecklats i nära samarbete med pedagoger, specialpedagoger, rektorer och elevhälsopersonal. Materialet består av formulär och en anpassnings- och åtgärdsbank. Det hjälper skolpersonal att skapa en konstruktiv och arbetsbar beskrivning för att sedan komma igång med relevanta stödinsatser i lärmiljön. En förskoleversion av formulären har utformats med anpassad terminologi och illustrationer. Vi som har arbetat i projektet heter Anna Boman, Erik Rova och Liselott Wihlbäck. I filmen nedan berättar skolpersonal hur de upplevt materialet.
Lektionsobservationer Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. Skolinspektionen har utarbetat ett observationsschema för denna typ av bedömning. Schemat används i första hand i samband med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Men det kan också med fördel användas av en kollega eller någon annan som sitter med under lektionen. Schemat utgår från forskning om vad som är bra undervisning. PDF-formatObservationsschema (PDF-fil, nytt fönster) Word-formatObservationsschema (Word-fil, nytt fönster)
Språkutvecklingsplan | Kvutis Alla ska lyckas! För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet. Språket ger oss möjlighet att bli delaktiga i samhället. Att arbeta språkutvecklande innebär mycket mer än att lära barn läsa och skriva. Språket i läroplanen Förskolan – Lpfö 98 reviderad 2010 Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska sträva efter att varje barn: tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Lärverktyg Modersmål
Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande Mar9 I alla klasser finns det minst en elev med diagnostiserade svårigheter som dyslexi, ADHD eller Aspergers syndrom. Dessutom kan du utgå från att det finns minst en elev med samma svårigheter men som inte har utretts och fått någon diagnos. Med detta i bakhuvudet gäller det att planera både lektioner och uppgifter så att dessa elever tillåts att lyckas med sitt arbete. Att inkludera innebär att söka svårigheter för elever i undervisningssituationen i första hand. Här är sju steg för att närma sig en inkluderande planering: Var tydlig med varför uppgiften ska göras. Checklista för inkluderande instruktioner: Jag har exempel på hur uppgiften kan lösas att visa eleverna.Jag har förutom en längre instruktion en checklista som eleverna kan bocka av.Jag har planerat för hur jag kan ha en dialog med eleverna, både muntligt och skriftligt.Jag har planerat för hur jag kan ge feedback ofta.
Kamratbedöming + Lärarbedöming + Självbedömning + Digitala verktyg + Flippade klassrum = YES WE CAN! | Fröken IT YES WE CAN! Resultatet av just dina elevers lärande kommer att variera beroende på vem du är som pedagog, vad du har för relation till dina elever, hur skicklig du är på att ställa ”rätt typ av frågor”, hur du ser på lärande och hur långt du har kommit i användandet av digitala verktyg, med mera. En sak är säker: Om du använder dig av konceptet i rubriken på ett medvetet sätt kommer du att lyfta dina elever och få ett ”effektivt lärande”, åtminstonne om man lyssnar på J.Hattie och D.Williams, bland andra. Digitala verktyg, formativ bedömning och flippade klassrum kan öppna helt nya möjligheter för lärande. YES WE CAN, säger Obama. YES WE CAN, borde hela Sveriges skickliga lärarkår ryta ut. (Många av de digitala verktygen nedan finns även som appar för iPad!) Både elever och pedagoger måste klart och tydligt veta vart de är på väg: Konkretisera målen tillsammans med eleverna. Diskutera/reflektera online/fånga upp åsikter och tankar anonymt…: Synliggöra via bloggar och wikispaces:
20 Teen and Tween Conversation Starters | Radical Parenting How was your day? Fine. How was school? Good. How was your test? Anything you want to tell me? Nope. Now that its summer, a lot of parents and the families I work with are focusing on communication skills because we are finally done with school for a bit. I find that some of the best ways to do this is to play games like Scrabble, Clue or Sorry that you can all engage over the common game. -Ask over dinner -Ask over dessert -Leave a few cards with questions in the car for long drives -host a sleepover for your son/daughter and their friends and encourage them to play. -Play at a family reunion -Ask your adult friends (I do this with mine all the time–in between Wii games of course) I came up with some and borrowed some from the cards–a few are a little mature, but I find those table topics get the best conversation going! 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. I really love to engage youth in intelligent conversations about values, ideals and goals.