Läs Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser:
Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film
Se texten! - multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete - Gleerups För att kunna läsa och hantera texter krävs mer än läsfärdighet. Varje gång man träffar på en ny genre, ett nytt ämne, eller en text i ett nytt medium måste man på sätt och vis lära sig läsa på nytt. Olika uttrycksformer, som bilder, grafer och liknande, kan vara ämnes- eller genrespecifika och det ställer speciella krav i mötet med nya texter. I dag brukar man därför tala om ett vidgat textbegrepp och multimodala texter. I den här boken, som i första hand vänder sig till lärarstudenter och yrkesverksamma lärare, vill författarna visa hur man kan analysera multimodala texter och hur man kan underlätta för elever att bättre förstå såväl textens utformning som ämnesinnehållet. I bokens första del resonerar författarna om de nya textlandskapen och hur texter kan representera kunskap på olika vis. I bokens första del resonerar författarna om de nya textlandskapen och hur texter kan representera kunskap på olika vis.
En läsande klass Svenskan är navet Tre händer far upp i luften och svenskläraren Sofie Nyberg Horning får genast svar: – En sammanfattning är när man berättar om något kort, och en sammanställning är när man har flera texter och skriver om dem till en. Vi sitter i ett klassrum i Östra skolan, en liten friskola belägen centralt i Malmö. Östra skolan startade 2011 och i dag har man 80 elever fördelade på fyra klasser från årskurs sex till åtta. – Vi arbetar ämnesövergripande i sexveckorsperioder, med valda teman, berättar hon. Under momentet ska hennes sjuor lära sig genrerna sammanfattning, sammanställning och instruktion. På Östra skolan genomsyrar det språkrelaterade arbetssättet alla ämnen, berättar Sofie Nyberg HorningFoto: Adam HaglundI klassrummet visar Sofie Nyberg Horning upp en typisk mönstertext, en sammanfattning om tyngdlöshet som hon själv skrivit utifrån en sida i elevernas NO-lärobok. – Jag tog inte med hur Fuglesang kände sig i rymden, bara det viktigaste. – Hon är ett sådant bra exempel.
Skola | Litteraturbanken Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Samverkande arbetssätt är extra viktigt vid arbete med äldre och med mer avancerade texter. Elevernas läsutveckling gynnas av ett nära samspel med en vägledande lärare och med varandra under lärarens ledning. Eleverna behöver ha förebilder som modellerar lässtrategier och de behöver höra hur andra människor uppfattar en text, för att förstå att texter kan läsas och tolkas på flera olika sätt. Selma Lagerlöfs författarskap kan introduceras redan i skolans tidiga år.
Genom språket blir du en bättre lärare Det säger sig självt att en svensklärare inte kan ta hand om alla begrepp som gäller matsmältningen, det är biologi- eller kemiläraren som kan det. Det är ämnesläraren som kan höra och se hur väl eleverna uttrycker sig i ämnet. Maaike Hajer är professor vid lärarutbildningen i Utrecht, Holland. Där forskar hon och har byggt upp ett nationellt nätverk för språkinriktad ämnesundervisning. Hon är också gästprofessor vid Malmö högskola. Klassrumsstudier visar också att det är vanligt att lärare försöker underlätta för språksvaga elever genom att använda ett enklare språk, förkortade texter eller light-versioner av lärobokstexterna. – Till slut blir det svårt att tala med dem om ett komplicerat ämnesinnehåll som kräver ett avancerat språk. I stället bör man hjälpa dem in i ämnesspråket, betonar Maaike Hajer. Mellan elevernas vardagsspråk och de språkliga kraven i ämnena finns ofta ett gap. Historiska texter granskar till exempel källor och tolkar händelser utifrån olika perspektiv.
Genrer | Skrivguiden Det finns ett hav av litterära genrer och former. De två huvudsakliga är skönlitteratur och facklitteratur. Här är en summering: Skönlitteratur Skönlitteratur omfattar kort sagt berättelser och texter skrivna med ett konstnärligt syfte. Subgengrer: Epik, lyrik och dramatik All skönlitteratur, oberoende av vilken form den tar, kan i regel klassificeras som antingen epik, lyrik eller dramatik. Epik – Berättande litteratur.Lyrik – Poetiska texter som försöker förmedla en känsla, till exempel sånger eller dikter.Dramatik – Berättelse tänkt att sättas upp som teater eller skådespel. Noveller & romaner En novell är typiskt en kortare berättelse som behandlar en händelse, till skillnad från romaner som behandlar en längre tidsperiod och inkluderar en mer utvecklande historia och många händelser. Läs gärna Skrivguidens artiklar om att skapa bra karaktärer, bipersoners roller, samt att planera romaner med post-it-lappar. Poesi Facklitteratur Biografier & memoarer Essäer
Sverige växer som språkrike Nu har det stora spektaklet i Globen avgjorts. Fel låt vann, glädjetårar eller likgiltighet? Oavsett vad du tycker om gårdagens resultat; en del av tävlingen var avgjord redan för flera veckor sedan. De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska. Detta säger mycket om vilket språk som har status. Av alla 42 deltagare var det bara Jamala från Ukraina som sjöng på ett minoritetsspråk: krimtatariska. Krimtatariskan är ett av många minoritetsspråk i Europa. Det ukrainska bidraget i årets Eurovision handlar om deporteringen av krimtatarer under 1940-talet. Med flyktingkatastrofen lär sådana berättelser bli fler, och med dem kommer också språken att spridas mer. Frågan är dock om det går att rita en rättvisande karta av vilka språk vi talar i Europa. Numera är det länge sedan någon frågade något alls.