Att jobba med läsförståelsestrategier | thereselinner Just nu läser vi många faktatexter som handlar om historia. På samma gång jobbar vi med läsförståelsestrategier. Det är ett ständigt pågående arbete men då och då behöver det fördjupas och intensifieras märker jag. Några tyckte att bladet från en läsande klass från facbook fungerade bra som stöd. Någon annan tyckte att det bästa var att jobba med VÖL- vet, önskar veta, lärt mig Yttrligare några tycker att ha leta efter kärnmeningarna i textens stycken hjälper till att förstå texten. Det vi har upptäckt när vi har jobbat med kärnmeningar är att ibland är läromedel väldigt svåra att förstå, för det är bara kärnmeningar staplade på varandra och inga meningar som förklarar och förtydligar. Det blir bra samtal både om kunskaper i ämnet vi läser om, texters uppbyggnad och förståelse av det lästa. Jag har provat på att göra en film som sammanfattar det vi har pratat om i klassrummet.
Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*. RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Eleverna lär av varandra med läraren som modell. Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Att elevers läsförståelse har sjunkit de senaste åren är ingen nyhet. Susanne Kristensen, lärare i Sv/So på Munkhätteskolan. Undervisning i lässtrategier Susanne Kristensen, lärare i sv/so samt förstalärare är klar och tydlig i sin sammanfattning av kursen som hon har lett tillsammans med Elisabeth Troberg, specialpedagog och Gunilla Rasmusson, rektor för F-6 under höstterminen vid fyra tillfällen. -En utvecklad läsförståelse kräver strategier för att kunna tolka och förstå texter i olika genre. Lära av varandra och bli expertläsare Goda ruáre
Läs-med-sagor: Lill-Zlatan och morbror raring Animerad saga med text som man kan läsa samtidigt som man lyssnar och tittar. Lill-Zlatan och hennes morbror fikar, går och simmar och gör roliga saker tillsammans. Men en dag dyker Steve upp hos morbror. Då blir Lill-Zlatan svartsjuk. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. Lista över svenska idiomatiska uttryck För ordspråk, se Lista över svenska ordspråk. För liknelser, se Lista över svenska liknelser. Detta är en lista över idiomatiska uttryck på svenska. A[redigera | redigera wikitext] Aldrig i livet – Starkt uttryck för att vägra gå med på något. B[redigera | redigera wikitext] Bakom flötet – Om en obegåvad eller ointelligent person.Bakom någons rygg – Gör något negativt som berör en viss person utan att denne får kännedom om det.Balansera på slak lina – Ett svårt uppdrag som kan få stora konsekvenser om man misslyckas.Barka åt skogen – Det kommer garanterat att gå illa. Beväpnad till tänderna - Att vara så förberedd som det går.Bida sin tid – Tåligt avvakta med att göra något planerat till ett mer gynnsamt tillfälle. C[redigera | redigera wikitext] Cirkeln är sluten – Något har återgått till ett begynnelsetillstånd efter ett komplicerat skeende. D[redigera | redigera wikitext]
Hur stöttar man elever med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter? Långt ifrån alla lässvårigheter är dyslexi. Att ha lässvårigheter innebär problem i förmågan att ta till sig information genom text; till exempel via böcker, tidningar, läromedel, reklam, internatbaserad information. Vid flera sjukdomar och funktionshinder följer läs- och skrivsvårigheter. När det handlar om medfött nedsatt funktionsnedsättning utan påverkan på begåvning eller annan funktionsnedsättning, brukar läs- och skrivsvårigheten diagnostiseras som dyslexi. Man räknar idag med att cirka fem procent av Sveriges befolkning lider av dyslexi. Man kan delat upp den dyslektiska problematiken i tre grupper: bristande fonologisk medvetenhet (svårt att skilja mellan ljud, uppfatta rim med mera)bristande fonologiskt arbetsminne (minns inte det man nyss har läst)bristande fonologisk ordmobilisering (tar lång tid att hitta ett ord i sitt ordförråd) Det vanligaste problemet bland dyslektiker är den bristande fonologiska medvetenheten. Några konkreta tips för läs- och skrivpedagogik vid dyslexi:
Läsförståelse och lässtrategier Det här med begrepp, och vad vi lägger in i dem, är alltid lika intressant att fundera kring. Jag har lite då och då hört läsförståelsestrategier och lässtrategier användas synonymt, som om det vore samma sak. Vilket det i och för sig kan vara men det behöver inte vara så. På facebook idag såg jag en fråga där Cecilia Sundh funderade över detta med vad som menas med lässtrategier när kunskapskraven i svenska delar upp lässtrategier och läsförståelse i olika meningar: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Jag svarade att det blir lite förvirrat när vi ibland pratar om läsförståelsestrategier och ibland lässtrategier och att jag föredrar Skolverkets begrepp läsförståelseprocesser som i sin tur kräver att eleverna kan olika lässtrategier. Att förenkla bedömningsprocessen genom att klippa sönder kunskapskraven kan säkert vara bra. Strategier och funktionellt språkanvändande
MediaCenter i Västerbotten » Se föreläsningar från Temadagen – Ökad läsförståelse Den 28 januari genomfördes temadagen Ökad läsförståelse på Nordanåteatern i Skellefteå inför 350 deltagare från Västerbotten och Norrbotten. Temadagen arrangerades av MediaCenter tillsammans med Skellefteå kommun och Länsbiblioteket Västerbotten. Här nedan kan du i efterhand se några av föreläsningarna. Först ligger åhörarkopior(.pdf) för några föreläsningar: Anne-Marie KörlingSkellefteå kommunInga-Maj EliassonMTMMichael Tengberg Inledning – Staffan Åkerlund Språket, en demokratisk rättighet – Ann-Marie Körling Skellefteå kommun om sitt arbete för ökad läsförståelse – Brita Hjelm-Brännström och Cecilia Kåmark Talböcker direkt till eleven : hur tjänsten Egen nedladdning fungerar - Jenny Nilsson (och Annalena Hedmans presentation) Undervisningsmodellen dialogisk strategiundervisning – Michael Tengberg, lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Avslutning – Ann-Marie Körling
Lasse-Majas far skäms över skolresultaten Om cookies på våra tjänster Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av SVT:s webb. Om cookies på svt.se Nyheter <div class="svtplayerCB svtPlayer-z-top svtplayerCenter-Outer"><input class="svtVisuallyhidden svtplayerStartButton" type="button" name="spela" value="Spela video" accesskey="p"><div class="svtplayerCBContainer svtplayerCenter-Inner"><span class="svtplayerSprite-Play"></span><span class="svtplayerTime"><time>8 min 17 sek</time></span></div></div> Använd den här videon Kopiera och klistra in koden nedan för att visa videon på din hemsida Visningen stoppad på grund av inaktivitet Lasse-Majas far skäms över skolresultaten Sändningen startar om: Timmar Minuter Sekunder Tisdagen besked om de dystra resultaten i den svenska skolan fick författaren Martin Widmark som skrivit böckerna om Lasse-Majas detektivbyrå att skämmas. Längd: 8 min 17 sek Tillgänglig till: tor 4 dec (238 dagar kvar) Publicerades: Rättigheter: Kan ses i hela världen. Kan ses i mobilen. Facebook83 Twitter4 Google+0
untitled 3 steg « Så löser du läs och skrivsvårigheter Att det inte skulle vara naturligt för människan att läsa och skriva och därför skulle strävanden att lära sig läsa och skriva, vara förenade med presumtiva svårigheter, är naturligtvis inget annat än dumheter. Kommunikation är något av det mest grundläggande och naturliga som finns hos människan. Läsa och skriva är bara ett annat sätt att kommunicera. Min blogg har blivit en liten Odyssé i 3 mycket grundläggande steg, men vart och mycket effektivt, som jag själv använt för att hjälpa min dotter att komma i kapp i skolan och att lära sig att läsa. 1. 2. Denna metod fungerar också mycket effektivt, när man skall lära sig något utländskt språk och att stava och skriva med det språket Metoden är mycket enkel att lära sig och när man väl har lärt sig den en gång, sitter den i ”ryggmärgen”, som att cykla eller gå. ( Är det till exempel ryska eller grekiska, måste man naturligtvis lära sig det alfabetet först.) 3. Håll till godo och lycka till!
Arbeta med lässtrategier och äldre elever Som flertalet andra lärare har jag uppmärksammat och gillat arbetssättet som Martin Widmark arbetat fram i En läsande klass. Materialet En läsande klass, med vilket man aktivt och systematiskt arbetar med lässtrategier, vänder sig till lärare som undervisar elever i årskurs 1-6. Jag har funderat över hur man kan applicera grundtanken i detta arbetsätt i undervisning med äldre elever och i förlängningen också hur man fortsätter arbetet med elever som redan arbetat med En läsande klass. Kan jag göra min egen, enklare, version för mina elevers behov och nivå? Rätt eller fel – jag håller just nu på att testa! I bloggen Två pedagoger- ett klassrum berättar lärarna Annika Nilsson och Lena Winqvist hur de medvetet och systematiskt arbetar med lässtrategier i alla årskurser med sina gymnasieklasser. Innan jag läste deras blogg hade jag funderat på hur jag kunde arbeta med min klass som nu går i årskurs 8. Jag har även funderat på om eleverna skulle kunna gynnas av att göra sina egna symboler.
Lässtrategier från fyra modeller 15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla. Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Vad säger då detta mig? Jo, att det finns många sätt att presentera och/eller kategorisera strategierna både som överordnade och underordnade kategorier. Lässtrategier från fyra olika modeller (Roe 2014). Ovanstående översiktsbild som pdf-fil: Översikt lässtrategier från fyra olika modeller Ovanstående figur tydliggör likheter och olikheter mellan de olika modellerna. Att hitta samband och dra slutsatser är varandras förutsättningar. Vi kan också läsa tabellen vertikalt och ser då att varje modell bygger på 8, 7, 4 respektive 6 huvudstrategier. Astrid Roe (2014) går igenom och utvecklar varje strategi under separata rubriker vilket förtydligar innebörden och breddar läsarens förståelse av de respektive lässtrategierna. Jag säger det igen – läs boken ”Läsdidaktik”!
Läs- och skrivundervisning : Boksamtalsfilmer Idag var det världspremiär för mina små boksamtalsfilmer, som jag satt ihop i ett Thinglinkprogram! Börja klicka på den röda pilen i bilden (till vänster om spågumman) så får du se den första informationsfilmen, som berättar hur boksamtalet går till. Sedan är det bara att klicka sig vidare ruta för ruta från vänster till höger. Tidigare har jag skrivit om hur jag arbetat med läsläxsamtal och dator i läxsamtal. Nu har jag utvecklat boksamtalet ett steg till så att små you tube-klipp ska ingå. Jag kommer att använda mig av filmerna varje vecka då vi går igenom ny läsläxa. Utvärderingen efter boksamtalet idag med barnen var mycket positiv. Själv kände jag att det var lätt att fånga barnens uppmärksamhet. Hoppas att boksamtalsprogrammet även kan vara till nytta för andra!
Den oändliga historien - HELA SERIEN 1 september kl 10:00 - Drama för unga Nu finns alla åtta delar ihopsatta till ett nära två timmar långt äventyr! Följ med in i Fantásien och rädda den evigt unga kejsarinnan undan det fruktansvärda Ingentinget tillsammans med Bastian, Atreyu, Lyckodraken och de andra kända karaktärerna i Michael Endes klassiska fantasy-bok, som även gjordes som film på 80-talet. En storslagen äventyrsserie med skådespelare som Jonas Karlsson, Rikard Wolff, Shima Niavarani, Kodjo Akolor, Happy Jankell, Mattias Fransson från Klungan men även sångerskan Ane Brun och podcastaren Sigge Eklund. Bastian görs av 13-åriga Leon Pålsson Sälling som senast hördes som i rollen som Birk i studio Ghiblis Ronja Rövardotter och Atreyu av 11-åriga Lilja Östervall Lyngbrant, känd från förra årets julkalender i Sveriges Radio. Manus står film- tv- och radiodramaförfattarna Pia Gradvall och Daniel Karlsson för.