Kooperativt lärande – Elevaktiva arbetssätt The Adolescent Brain | Conversation | Edge [SARAH-JAYNE BLAKEMORE:] I'm particularly interested in the development of the adolescent human brain. The reason I became interested in the adolescent brain is twofold. Firstly, we know that most adult mental disorder has its onset at some point during the teenage years, so if you look at disorders like anxiety disorders, depression, addictions, eating disorders, almost all of them will have their onset some time during the teenage years. Schizophrenia, as you might know, is a very horrific psychiatric condition that's characterized by delusions, like being paranoid and thinking that people are out to get you, and hallucinations like imagining that people are talking to you inside your head, hearing voices. That has its onset at the end of adolescence, normally in the early 20s, on average. So that's one reason why I think it's really important to study the adolescent brain. The kinds of experiments we do are both brain imaging. The question is why? My dad is Colin Blakemore.
Rörelsekatalogen – skapa rörelse i undervisningen Låt dig inspirerasDet kan vara svårt att finna tid och inspiration till att komma på nya och spännande sätt att inarbeta fysisk aktivitet i undervisningen. Därför har vi utvecklat rörelsekatalogen – ett verktyg som gratis följer med alla våra portaler och som är fylld med inspiration till roliga och relevanta fysiska aktiviteter till dina ämnen. Innehållet i rörelsekatalogen Många undersökningar visar att motion och rörelse i undervisningen främjar lärandet. Det är också ett bra sätt att motivera eleverna i klassrummet. I rörelsekatalogen finns idéer till allt från samarbetsövningar till bollekar och tillitsövningar. Rörelsekatalogen för olika ämnenHär nedan hittar du länkar till rörelsekatalogen i samtliga ämnesportaler. Clio Svenska, klicka härClio Engelska, klicka härClio Samhällskunskap, klicka härClio Historia, klicka härClio Religionskunskap, klicka härClio Geografi, klicka härClio Biologi, klicka härClio Kemi, klicka härClio Fysik, klicka härClio Teknik, klicka här
Om KSA Rätt till särskilt stöd Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Detta för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Alla ska få möjligheter att utvecklas så långt som möjligt Det innebär att skolan inte kan nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån. Förskola och skola särskilt ansvar Förskolan och skolan har ett speciellt ansvar för barn och unga i behov av särskilt stöd. Elevens behov ska utredas Det är rektorn som ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd utreds. Regleras i skollagen Allmänna bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kapitlet skollagen. Bestämmelserna för förskolan finns i 8 kapitlet skollagen. Gäller alla huvudmän Skolans bestämmelser om barns och elevers rätt till utveckling och särskilt stöd gäller både för statliga, kommunala och fristående skolor. Till Frågor och svar
Pedagogiskt Perspektiv Encyclopedia of Mental Disorders Aktuellt - Kogita Igår hade vi releasefest för vår bok om Lågaffektivt bemötande. Det var så roligt att... Idag medverkar jag i Psykologtidningen. Med en recension av min senaste stora läsupplevelse, boken Neurotribes.... I höst kommer jag och min kollega Tina Emet ge en lågaffektiv föräldrautbildning i Stockholm.... Idag blev jag intervjuad av Kristina Bähr, som ansvarar för Hjärnpodden. Jag blir intervjuad av regionala nyheterna Stockholm om psykisk ohälsa hos unga. Jag blir intervjuad i Specialnest om lågaffektivt förhållningssätt i skolan. Tisdagen den 10/2 intervjuades jag i Aktuellt angående händelsen med en väktare som använder övervåld... Jag medverkar i en debattartikel som jag har skrivit tillsammans med mina kollegor i Nätverket... Ny läsvärd bok av Bo Hejlskov Elvén, den här gången om hur man arbeta med... Jag pratar om ADHD i Hjärnkontoret.
Logopeden i skolan: Nyhet! Röstinmatning i Google Docs En av många säkert efterlängtad nyhet är att Google nu släpper sin röstinmatningsfunktion till Google Docs. Detta innebär att du kan diktera (prata in) din text i ett dokument utan att skriva själv. Att kunna tala in sin text kräver lite träning och en tämligen god artikulation. För en del personer kan det dock säkert vara ett väldigt bra verktyg för att kunna skriva på ett effektivt sätt. Den nya funktionen heter just Röstinmatning och hittas nu under Verktygsmenyn. Du behöver alltså inte själv installera något för att det ska fungera. Gör så här Klicka på Verktyg > Röstinmatning. Se bara till att ditt inmatningsspråk är inställt på svenska (dvs. om du ska diktera på svenska). Se instruktionsfilmen nedan hur funktionen fungerar.
Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa Du som arbetar på en myndighet vars verksamhet berör barn och unga ska genast anmäla till socialnämnden om du misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Detsamma gäller dig är anställd i hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan, skolan, socialtjänsten eller kriminalvården. Till dig som vill anmäla oro för ett barn Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska det i regel anmälas till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Mer om vilka som är anmälningsskyldiga finns i 14 kap. 1 § SoL (socialtjänstlagen). Allmänheten omfattas inte av anmälningsskyldighet men rekommenderas att anmäla misstankar om att ett barn far illa. Gäller både privat och offentlig verksamhet Anmälningsskyldighet gäller också dig som arbetar med barn och unga i privat verksamhet och dig som arbetar på hälso- och sjukvårdens eller socialtjänstens område. Gäller uppgifter du får kännedom om i tjänsten Skyldighet att lämna uppgifter Så går det till att anmäla Vem ska jag anmäla till?
DATE - mallar DATE lärmaterial Elevblad Här hittar de alla elevblad, kopieringsunderlag och faktablad som finns i boken DATE lärmaterial. Du kan lätt skriva ut och dela ut till dina elever. De är sorterade i den ordning som de kommer i materialet och färgsorterade utifrån vilket temaområde som det tillhör. Agera och hitta lösningar Elevblad: Vems ansvar? Utskriftsbar pdf Ifyllningsbar pdf Blomman och soptunnan Elevblad: Det här tycker jag doftar gott Utskriftsbar pdf Ifyllningsbar pdf Elevblad: Det här tycker jag luktar illa Utskriftsbar pdf Ifyllningsbar pdf Doftar och luktar, smakar och känns Elevblad: Vad kan ge allergiska reaktioner? Utskriftsbar pdf Ifyllningsbar pdf Festen - en måltid för alla Elevblad: Det är fest på gång! Utskriftsbar pdf Ifyllningsbar pdf Kim, Robin och Mika tar sig fram Elevblad: Frågor att fundera över Utskriftsbar pdf Ifyllningsbar pdf Elevblad: Jakten Utskriftsbar pdf Lättläst pdf Högt och lågt, brett och snett Elevblad: Hur ser skolan ut - egentligen? Utskriftsbar pdf Ifyllningsbar pdf
Hur skolan bör satsa på att utveckla kognitiva basfunktioner. | Psykologi för Lärande | PFL Detta är del 2 på samma tema om kognitiva basfunktioner. I förra inlägget tog vi upp varför kognitiva basfunktioner är viktiga att satsa på i skolan. I detta inlägg presenterar vi forskning på hur skolan kan stärka elevers kognitiva basfunktioner. En stor fråga för oss i PFL är hur kognitiva nyckelfunktioners utveckling kan ges en extra skjuts framåt med hjälp av specifika upplägg inom skolan. Frågan är viktig eftersom kognitiva nyckelfunktioner är den grund som kunskapsinhämtningen vilar på. En forskare som skrivit om utvecklandet av exekutiva funktioner i skolverksamhet, tillika stor PFL favorit, är psykologiprofessorn Daniel Willingham (som vi också skrivit om tidigare). Willingham tar upp flera olika aspekter på exekutiva funktioner/ självreglering; Förmågan att hålla sin koncentration på en bestämd uppgift trots distraktioner.Förmågan att kontrollera sina känslor trots frustrerande och stressande situationer.Förmågan att fördröja behovstillfredställelse. Organisation i klassrummet
Talsyntes För att kunna lyssna på text i datorn behövs en talsyntes. En talsyntes omvandlar text till tal och används ofta i kombination med en skärmläsare som styr vad som ska bli uppläst. Programmet kan läsa text i e-mail, ordbehandlingsprogram, programmenyer, pdf-dokument eller information på Internet. De flesta program med textuppläsning erbjuder även en möjlighet att spara ned textdokument som ljudfiler. Det finns flera olika talsyntesprogram, exempelvis ViTal (se presentation nedan), WordRead Plus (länken är till en produktsida där det finns en demonstrationsfilm), ClaroRead Plus, CD-ORD, samt Budgie Pro vilken även har en matematisk modul som medger uppläsning av matematiska uttryck. Ett helt nytt (hösten 2013) talsyntesprogram är TorTalk. WordRead Plus finns att få på ett USB-minne, vilket innebär att användaren alltid har med sig talsyntesen och kan använda den i den dator som användaren för tillfället använder.