Genrepedagogik i åk 2 på Kirsebergsskolan – Pedagog Malmö

Jenny Olsson Mohammad-Ali och Anette Liuzzi är klasslärare för en stor årskurs 2 på Kirsebergsskolan i Malmö. Båda undervisar språkutvecklande i alla ämnen med hjälp av genrepedagogik. Men det är fler saker som de senaste åren har hamnat i deras metod- och verktygslåda. Anette och Jenny är båda grundskollärare med inriktning på svenska och svenska som andraspråk. Anette har dock utvecklat ett särskilt intresse för matematik. Anette och Jenny har haft sin 2:a sedan förskoleklass. Handalfabetet och Bornholmsmodellen Anette och Jenny inledde arbetet med barnens språkliga medvetenhet med hjälp av Bornholmsmodellen. Jenny som har erfarenhet från att ha arbetat i särskola fick en ingivelse om att prova handalfabetet när de introducerade bokstäverna. Datorn som skrivverktyg Andra terminen i åk 1 fick klassen tillgång till bärbara datorer. Genrepedagogik Inför 2013 bestämde skolområdet Kirseberg att göra en språksatsning och valde att fördjupa sig i genrepedagogik. Lattjo Lajban-lådor “Våga fråga”

Vad är genrepedagogik? Genrepedagogik - en modell ”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.” skriver Johansson och Sandell Ring (2012) i sin bok Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. Det handlar bland annat om att eleverna ska bli medvetna om olika texters olika språkliga mönster och strukturer samt att olika texter har olika syften. Man brukar säga att genrepedagogiken vilar på tre ben: (Johansson & Sandell Ring, 2012, s 28) Den genrepedagogiska modellen har visat sig leda till att eleverna utvecklar sitt skolspråk i allt högre grad vilket leder till att eleverna lättare tillägnar sig kunskaper, med hjälp av språket, i skolans alla ämnen. Lär dig mer om genrepedagogik Man kan även titta på URs serie Språket bär kunskapen där man får följa hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt.

Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper | Min undervisning De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet: Bild: Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen Texxtyper i skolan enligt Lgr11

Fabler – ett arbete med hjälp av Cirkelmodellen (del1) | Lär för livet! Under flera veckor har vi jobbat med genren Berättande texter. Vi har fokuserat på fabler. I enlighet med Paulin Gibbons och cirkelmodellen har vi först byggt upp kunskap om genren (fas 1) genom att prata om egenskaper; flitig som en myra, listig som en räv osv. Vi har också pratat om olika sägeverb; flåsade, pep eller röt istället för sa. Vi har lärt oss vad sensmoral innebär, och sett olika exempel på vad sensmoral är. Därefter studerade vi en hel hög med fabler (fas 2) utifrån vad vi hade lärt oss i fas 1. För att ytterligare få använda våra egenskaper som vi hade pratat om under några lektioner, skrev jag ut och klippte isär en mängd olika djur, och tejpade fast en djurhalva på varje elevs rygg. När paren hittat varandra, fick de sätta sig ner och fundera på hur uppgiften hade fungerat och därefter var det dags att fundera lite över uppgiften samt en kort skrivuppgift. Elevexempel på texterna som kom in: