Ljungdahls hörna | "Man äger inte det man inte har ord för" | Sida 2 Här kommer slutuppgiften i svenskan! Detta är det absolut sista ni gör hos mig och nu är det dags att visa upp allt du kan! Ta chansen och visa vad du går för! Du har nu levt i ungefär femton år. Din uppgift blir att se in i framtiden; femton år framåt till år 2029. Du ska genomföra en muntlig redovisning om dina tankar inför framtiden. Hur kommer världen se ut? Hur kommer din värld se ut? Vad kommer vara betydelsefullt och värdefullt i framtiden för dig och för världen? Vem kommer att ha makten? I din muntliga redovisning ska du sammanlänka text, bild och ljud till en enhet där varje del har sin betydelse. Till din hjälp har du alla de tankar och idéer som vi diskuterat på lektionerna, dina tidigare böcker som du skrivit i under högstadiet, hela internetvärlden och världen runt omkring dig. Kom också ihåg att titta på den respons som du fick vid träningsredovisningen och vad vi sa när vi pratade om muntliga redovisningar. Detta kommer jag att bedöma: Tidsplan: 23/4 Introduktion och repetition
Exempel: Elevinflytande Denna Lärmodul är skapad av:Jane SjögrenYtterharnäs skolajane.sjogren@gavle.seTel: 026/98368 Elevinflytande är ett mångtydigt begrepp och det är svårt att tolka vad olika personer menar när de använder det. Tham (Tham, A. 1998. Jag vill ha inflytande överallt.) menar att man kan anse att det innebär att varje elev ska ha ett individuellt inflytande eller att inflytandet gäller för elevgruppen som ett kollektiv, det kan också vara en kombination av båda. Elevers inflytande kan dessutom kategoriseras i två olika konstellationer, den formella delen där inflytandet består av exempelvis planerade klassråd och lektioner under temat elevens val och den informella delen där vikten av inflytande läggs på undervisningssituationen och möjligheten att kunna påverka denna. Dysthe tar upp tre villkor för en hög inlärningspotential: ”äkta engagemang, delaktighet och höga förväntningar” (1996:238). Se filmen: Balli Lelinge – Hur får vi kritiskt tänkande och demokratiska elever i en skola för alla?
Resan över Atlanten till en läs- och skrivundervisning för alla På twitter hörde vi talas om otroligt inspirerande arbetssätt som Anna Bengtsson och hennes kollega tagit del av under en intressant studieresa. Till vår stora glädje ville Anna dela med sig av detta till Skollyftet i detta väldigt långa men fantastiskt inspirerande inlägg om hur man kan undervisa eleverna i läs- och skrivstrategier. Det är en helt vanlig tisdag morgon. Då läraren inleder med att visa en kom-ihåg-lista på smartboarden och brygga dagens minilektion till gårdagens arbete förstår vi snart att eleverna är i en bearbetande fas i sitt skrivande och att dagen kommer att ägnas åt att skriva titlar till egenförfattade texter. Senare får vi veta att klassen är i slutskedet av ett arbetsområde som handlar om att skriva korta, berättande episoder från sitt eget liv. Vi passar på att låta vår nyfikna blick vandra klassrummet runt och får känslan av att varje kvadratmeter är planerad in i minsta detalj, att det finns en tanke bakom varenda del av rummet. Studieresa Grade 5 – Read aloud
Ny i svenska skolan Länkskafferiet - Lankskafferiet.org Nationella läsdagen blev internationell | Nyanlända i Lappland I arbetslaget på min gymnasieskola hade vi bestämt att vi skulle ha ett lästema på Nationella läsdagen i år. Vi brukar vanligtvis ha teman där alla elever på skolan medverkar, men denna gång ville vi anpassa läsningen till elevernas språkliga nivå i svenska. Jag hade planerat för att ha 4 olika stationer i Språkintroduktionsgruppen. Det var en dikthörna, en digital hörna, att läsa en bok hörna samt ett kapitel från en kapitelbok som ”storbok” på väggen. Sidorna ur boken var uppförstorade till A3 format. I dikthörnan skulle eleverna läsa dikter och skriva ner två dikter de tyckte om. I den digitala hörnan hade jag samlat länkar på ett worddokument. Till ”kapitelboken” på väggen, som var första kapitlet ur boken ”Så sjukt kär” av Mårten Melin hade vi olika ”uppdragskort”. Då båda mina kollegor som jag skulle jobbat med på läsdagen blev sjuka vid det första tillfället, så ville jag gärna göra samma sak en gång till.
Om mig Jag heter Tiia Ojala och arbetar som förstelärare i Södertälje. Jag undervisar nyanlända barn i en introduktionsgrupp. Jag är även läromedelsförfattare. Jag har jobbat i flera års tid som lärare för både unga och vuxna personer med kort eller ingen utbildningsbakgrund. Det andra projektet jag fått äran att vara med heter Rätt Steg. Jag har en gymnasielärar- och magisterutbildning med svenska som andraspråk som huvudämne. En gång i tiden var mitt mål i livet att resa runt i världen. ”Vad mycket svenska de kan redan!” ”Hur kan de vara så duktiga? ” Jag har ett par gånger efter jul i år fått kommentarer av kollegor: ”Vad mycket svenska de kan redan!” ”Hur kan de vara så duktiga? ” Jag blir glad och, hrm, jag erkänner, smickrad. Det har också fått mig själv att fundera på ”hur” och en tanke har dykt upp. Borde jag inte försöka bena upp och tydliggöra vad min undervisning innehåller som gör att eleverna lär sig mycket? Ok: Hej då Jante! Stark betoning på det muntliga Jag vill att eleverna ska prata mycket och jag pratar mycket med dem. Fler exempel på muntlig aktivitet är: - Gruppsamtal som bygger på frågor. Varierad stöttning Stöttning är inte det samma som stöd. Ett formativt förhållningssätt Jag försöker aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Jag vill också att de ska lära sig att själva bedöma sitt arbete. ”Vad jag lärt mig på den här lektionen/idag? Jag ger så ofta som möjligt respons, muntligt eller skriftligt, till eleverna i form av ”Jag ser att du….. Lek och skratt Höga förväntningar Modersmålen Flera elever